I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Abstract This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization. Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work / Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag. Detta har studerats genom en fallstudie av Skidskytte-VM i Östersund 2008. Material till studien samlades in genom enkäter till företag i kommunen samt genom intervjuer med branschkunniga personer. Resultatet visar att det främst var branschkategorierna hotell/logi, handel, restaurang och transport/kommunikation som upplevde effekter av evenemanget. Mest utmärkande var att kategorin handel inte upplevde direkta positiva effekter av evenemanget. Även om de direkta ekonomiska effekterna tenderade att vara små fanns det andra effekter som ansågs vara viktiga för företag, till exempel möjlighet till marknadsföring, tillfällen för att utveckla kund- och affärsrelationer samt positiva sociala effekter.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nätverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vägen från akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa på hur kommersialiseringsprocessen går till. Två fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. Båda dessa företag har sin grund i akademisk forskning. Även UU innovation har fått ge sin bild av kommersialiseringsprocessen då de har erfarenhet av att hjälpa forskare att utveckla sina idéer till företag. I uppsatsens analysmodell redovisas hur olika aktörer och resurser påverkar övergången från akademisk forskning till företagande. Till uppsatsens slutsatser hör bland annat att forskare som väljer att starta ett företag främst drivs av ett engagemang som inte rör belöning i form av pengar samt att finansiering och erfarenhet av industri är viktigt.

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap. Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på. Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina.

No description available.

Denna fallstudie har utfört på Klöfver AB och syftet med studien är att öka förståelsen hur ett producerande företag kan effektivisera värdeflödet inom sina produktionsprocesser. Först kartlades det nuvarande läget i produktionen på företaget. Med utgångspunkt från en värdeflödesanalys kunde sedan värdeskapande och icke värdeskapande aktivitet identifieras. De icke värdeskapande aktiviteterna kategoriserades som olika typer av slöserier. Även övriga observationer visade att företaget jobbar på ett ostrukturerat sätt och att det förekommer en stökig miljö på företaget. I studiens slut genereras förbättringsförslag som grundar sig i studiens resultat och det beskrivs hur dessa förbättringsförslag kommer att påverka företaget. Undersökningsfrågan kommer att besvaras med hjälp av generella slutsatser som studien genererat.

Inledning: Sverige idag har ett stort utbud av revisionsbyråer. Där byråerna som räknas till Big-4, second tier samt övriga är verksamma på ett flertal olika platser runt om i landet. Det stora utbudet av byråer gör att små företag i Sverige har ett svårt val att veta vilken revisor de ska välja. Denna svårighet grundar sig i att revision som tjänst är svår att utvärdera innan den är köpt och erhållen.  De små företagen som fortfarande måste bli reviderade efter lagförändringen 2010 ställs nu och då inför valet av att välja revisor. Tidigare studier har konkluderat att det finns olika faktorer som påverkar valet av revisor. Dessa har dock behandlat stora företag på andra marknader än Sverige. Oavsett detta har faktorer som pris, plats, kompetens och utbud av tjänster visat sig kunna påverka ett företags slutliga val av revisor. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar små företag vid valet av revisor. Vidare har studien två delsyften där första är att kartlägga hur själva valet av revisor ser ut när små företag väljer sin revisor. För det andra vill vi förklara om det finns några skillnader beroende på om företagen representeras av stor eller liten revisionsbyrå angående vilka faktorer som påverkar valet av revisor. Metod: Studien har använt en kvantitativ forskningsmetod. Där utgångspunkten har varit en deduktiv ansats där vi utifrån teorikapitlet har skapat en enkät för att samla in empiri. Studien bestod av ett obundet slumpmässigt urval på 4000 företag. Av dessa svarade 555 stycken. Med hjälp av univariata tester samt regressioner har studien kunnat besvara den uppställda problemformuleringen. Teoretisk referensram: Studien referensram inleds med en förklaring av varför företag efterfrågar revision. Vidare förklaras köpprocessen och hur ett företag väljer revisor. Sista delen går in på vilka faktorer som enligt tidigare forskning har visats sig påverka företags val av revisor. Slutsatser: Resultaten visar att de två främsta faktorerna som påverkar små företags val av revisor är; relationen till sin revisor och revisorns kompetens. Förutom dessa två var även faktorerna; revisionsbyråns kompetens, rykte, relationen till revisionsbyrån, närheten till revisionsbyrån och priset betydande faktorer vid valet. Studien konkluderar även att små företag i mindre utsträckning tar sig tid att jämföra olika revisionsbyråer vid valet av revisor.