<p>Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.</p>

<p>Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna.</p><p>Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.</p>

<p> </p><p>Nyföretagandet är en viktig del i det svenska näringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs är övervägande nystartade företag. Bankens kreditgivare måste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvärdighet. Kvalitativa faktorer som person och affärsidé sätt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien på att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror på erfarenhetslängd samt ortens storlek där banken är belägen.</p><p> </p>

Organisationskultur är ett brett begrepp som genom åren har definierats på flera olika sätt. En definition på organisationskultur är att det beskrivs som en uppsättning av normer och värderingar som har en påverkan på hur människor tänker, agerar och beter sig. Begreppet fick sin framfart under 1980-talet och har utvecklats sedan dess och ses idag som en viktig del av en organisation. Studiens teoretiska referensram grundar sig i Johnson, Scholes och Whittingtons (2008) modell “The Cultural Web” som beskriver organisationskulturen utifrån sex beståndsdelar. Studien har som syfte att undersöka om det existerar en gemensam organisationskultur på Xlent Consulting Group AB, som har flertalet dotterbolag utspridda på olika orter runt om i Sverige, där fyra av dem ingår i denna studie. För att få ledarnas syn på organisationskulturen har fem semistrukturerade intervjuer genomförts med ledare som ansvarar för de fyra dotterbolagen. För att få medarbetarnas syn på organisationskulturen har en webbaserad enkätundersökning genomförts med medarbetare på dessa fyra dotterbolag. Studien bygger därav på en forskningsstrategi innehållandes både en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod. Resultatet från studien har påvisat att det existerar en gemensam organisationskultur mellan dotterbolagen och att en majoritet av ledarna och medarbetarna delar samma positiva syn på organisationskulturen. Däremot finns det en minoritet bland medarbetarna som i olika frågor inte delar samma syn som ledarna och övriga medarbetare. Trots denna minoritet, har dotterbolagen ett lättsamt, kamratligt och prestigelöst klimat där det är högt i tak. Vidare arbetar dotterbolagen med att tona ner hierarkierna genom att bland annat benämna alla ledare och medarbetare som konsulter vilket gör att ledarna ser sig vara på samma nivå som medarbetarna.

I takt med Internets och e-handelns utveckling har även handelns landskap förändrats. Tidigare har handeln dominerats av fysiska butiker. Nu har istället e-handeln vuxit fram i snabb takt och allt fler konsumenter föredrar att utföra sina inköp online. Speciellt modebranschen har gynnats av e-handeln. E-handelns framväxt har inneburit att konsumenterna kan röra sig i ett flertal säljkanaler inför ett köp. Detta innebär både möjligheter och svårigheter för företagen; samtidigt som studier visar att konsumenter tenderar att spendera mer om de har gjort efterforskningar genom flera kanaler innebär detta även högre komplexitet. Denna komplexitet är speciellt en utmaning för små företag eftersom e-handel har inneburit lägre priser och därmed även lägre marginaler. Handeln har därmed koncentrerats till färre och större aktörer. Genom att vara unik och bygga en stark brand image kan e-handeln däremot gynna små företag, eftersom stora företag tenderar att upplevas som likartade och opersonliga. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för om och hur små företag inom klädbranschen arbetar med brand image i olika säljkanaler. För att kunna göra detta har vi utgått från teorier och tidigare litteratur inom ämnena säljkanaler och brand image. Genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi intervjuade sex småföretag, har vi kommit fram till våra resultat. En slutsats vår studie har kommit fram till är att små företag ser personlig kontakt som det bästa sättet att kommunicera ut sitt varumärke på. Fysiska butiker har därmed inte förlorat sin betydelse för små företags brand image. Istället har den fysiska butiken fått en annan roll; butiken anses nu vara en marknadsföringskanal snarare än säljkanal. Företagens webbsidor betraktas nu som företagens huvudsakliga säljkanal. En annan slutsats är att de intervjuade företagen anser att säljkanalerna ska integreras med varandra.

Logistikutvecklingen har gått fort de senaste decennierna och det krävs allt större insatser för att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna. Det har visat sig att de flesta studier inom logistik handlar om problem och lösningar som de största företagen ställs inför, därför fokuserar den här studien istället på hur ett medelstort svenskt distributionsföretag arbetar med sin logistik och hur deras organisation är uppbyggd för att klara av att infria företagets högt uppsatta tillväxtmål. Till hjälp har en fallstudie utförts på företaget RBP i Göteborg. Fallstudien är av kvalitativ karaktär och syftet är att undersöka och kartlägga hur RBPs organisations- och kommunikationsstruktur är uppbyggd för att klara av att utveckla sitt logistikarbete. Med hjälp av ett antal semistrukturerade intervjuer med VD, Supply Chain Manager, platschef, inköpare och en säljare samt en grundlig genomgång av sekundärdata såsom årsredovisningar och vetenskapliga artiklar, samlades information om företaget in. En kartläggning av RBP samt en ekonomisk jämförelse med en av deras största konkurrenter gjordes för att utröna företagets plats på marknaden. Utifrån ett analytiskt ramverk som grundar sig i transaktionskostnadsteori men också organisation, kommunikation, information och logistik analyseras den empiri som framkommit genom datainsamling och intervjuer. Studien visar på att det är ett stort steg att ta klivet från ett litet till ett medelstort företag.Den organisatoriska förändring som är nödvändig när ett företag växer ur sin kostym kräver ett ledarskap där visionen tydligt förmedlas och genomsyrar hela organisationen. Det blir svårt att genomföra ett förändringsarbete om inte ledningen är överens om strategier och tillvägagångssätt. / Logistics development has evolved over the past few decades, yet more efforts are required to keep up-to-date on the latest trends. Many logistics studies deal with problems and solutions facing the largest companies, whereas the challenges facing smaller companies are less well understood. Therefore, this study focuses on how a medium-sized Swedish distribution company handles its logistics and how the organization is structured to meet the company's goals and growth. A qualitative casestudy has been conducted at the company RBP in Gothenburg. The purpose is to explore and investigate how RBP's organization and communication structure is built to successfully develop its logistics work. Information about the company was collected through a number of five semi-structuredinterviews as well as a thorough review of secondary data such as annual reports andscientific articles. The collected empirical material was then analyzed within ananalytical framework based on transaction cost theory, as well as organization-,communication- and logistics theory. The study indicates a difficulty to expand from a small to a medium-sized company. Thenecessary organizational changes require a leadership that clearly conveys a vision thatpermeates the entire organization. Unless the management agrees on core strategiesand approaches, it will be difficult to implement organizational changes.

No description available.

Syftet med studien är att skapa en djupare insikt om Born Globals-företags kunskapsanskaffning inför en snabb internationalisering. Studien avser även att undersöka hur internationaliseringen skiljer sig från tidigare modeller. För att nå syftet med studien har en huvudfråga formulerats med utredande delfrågor, huvudfrågan lyder; hur införskaffar Born Globals-företag kunskap inför deras internationaliseringsprocess? För att kunna besvara vår forskningsfråga och uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat tre nyckelpersoner i tre Born Globals-företag om anskaffningen av kunskap inför internationaliseringen. Resultatet som framkommit av intervjuerna visar att de olika kunskapskällorna samt kunskapsinnehållet har varit av varierande betydelse för företagens internationella expansion, där den direkta erfarenheten huvudsakligen erhållen av grundarna uppmärksammas. Även grundarnas nätverk och färdigheter visar sig vara betydande inför internationaliseringen. Vidare visar även resultatet att internationaliseringsprocessen i Born Globals är mer individfokuserad, det är grundarnas och andra individers erfarenheter, färdigheter, kunnande och nätverk som ligger till grund för internationaliseringen. Medan processen i Uppsalamodellen är mer organisatoriskt förankrad och tidskrävande.

Den lagstadgade revisionen har anpassats i allt större utsträckning gentemot stora aktiebolag. Detta medför svårigheter för samarbetet mellan revisorer och små ägarledda företag då lagstiftningen inte är helt kompatibel med företagets storlek. För att underlätta samarbetet efterlyser revisorsprofessionen en ny standard som är mer anpassad mot mindre företag. Förväntningarna som företagarna har på revisorernas skyldigheter och ansvar är ofta mer långtgående än revisorns faktiska uppdrag. Skillnaden mellan de förväntningar som finns på revisorns uppdrag och deras faktiska uppdrag kallas för förväntningsgapet. Hur förväntningsgapet ter sig mellan stora företag och deras revisorer är ett väl utforskat område. Men förväntningsgapet mellan små ägarledda företag och deras revisorer är ett relativt outforskat ämne.  Skillnad på förväntningarna skapar problem då revisorns trovärdighet undermineras genom att revisorn inte tillmötesgår förväntningarna. Därför är det viktigt att identifiera och eliminera skillnader i förväntningar. Syftet med denna uppsats är således att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet tar sig i uttryck i små ägarledda företag. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med djupgående intervjuer med tre revisorer och tre företagare i Skellefteå. Den teoretiska referensramen och resonemanget bygger på en modell av Öhman (2007) som beskriver det kognitiva förväntningsgapet ur ett normativt och deskriptivt perspektiv. En av slutsatserna som framkommer är att revisorerna upplever ett förväntningsgap men arbetar aktivt för att sluta förväntningsgapet. De har lyckats i så hög grad att företagarna inte upplever något förväntningsgap. Förväntningsgapet tar sig dock i uttryck från revisorernas sida genom att företagarna förväntar sig mer rådgivning och stöd än den lagstadgade revisionen kräver.

Forskning redogör för att företag som börsnoteras i genomsnitt underprissätts. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i underprissättning mellan innovativa- och icke-innovativa företag i samband med börsnoteringar på marknadsplatserna Aktietorget och Stockholmsbörsen. Populationen bestod av 258 företag som börsnoterades mellan 1 januari 2006 och 10 april 2018. Studien tog stöd i teorin om informationsasymmetri samt signalteorin för att förklara underprissättningen hos företagen. Sambanden undersöktes genom en OLS- regression bestående av en enkel- och en multipel regression. Resultatet visade att innovativa företag underprissatts mer än icke-innovativa företag och var statistiskt signifikant för den enkla regressionen. Studiens resultat tolkades delvis i enlighet med tidigare forskning och indikerade att informationsasymmetrin var högre för innovativa företag.