No description available.

Sammanfattning Titel: Internt kunskapsutbyte – Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Josefin Löflund-Wikström & Sara Wennertorp Handledare: Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst Hollander Datum: 2014-06 Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och lokalkontor. Metod: Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser. För att få en djupare förståelse i ämnet har vi använt oss av en intervjuguide. Vilket har gjort att våra intervjuer har varit semistrukturerade. Arbetet är av en kvalitativ art. Resultat & slutsats: Det har i denna studie visat sig att organisationens helhet är viktig för ett gott kunskapsutbyte. Framförallt har företagsuppbyggnad och styrning visat sig vara viktiga byggstenar i skapandet av kunskap. Förslag till vidare forskning: Denna studie visat ett stort gap inom forskningen av kunskapsutbyte. Det behövs liknande studier som vårt arbete inom andra branscher för att öka förståelsen för ämnet. Uppsatsens bidrag: Vi anser att denna uppsats bidrar med en ökande förståelse för det interna kunskapsutbytet inom svenska tjänstebaserade företag verksamma på den internationella marknaden. Nyckelord: Kunskap, Kunskapsutbyte, Kunskapshantering, Expansion, Internationell Expansion, Internationella Företag, Intern Kommunikation

No description available.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna.   Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och baserade på teorier om viktiga kompetenser ett akademisk spinoff-företag bör inneha, samt vilka olika faser av utveckling ett sådant företag går igenom. Vi har undersökt kompetenserna genom ett resource based view, där vi sett kompetenser som immateriella resurser som skapar fördelar för företagen om de innehar dem.   De resultat vi erhöll och de slutsatser vi dragit är att som väntat fanns inom utbildningen ingen källa till affärsmässig kompetens, den kompetens som funnits hos grundaren har i så fall kommit genom erfarenheter från annat håll än genom akademien. I samband med att akademiska spinoff-företag erhåller en större mängd kapital från investerare eller finansiärer så införskaffar de ofta den stora delen av sin affärsmässiga kompetens genom rekrytering av personal. Detta görs dock ofta i för stor utsträckning eller i ett för tidigt skede och kan ha som resultat att företaget är tvungen att göra nedskärningar av den nyligen erhållna personalen.

Företags närvaro på Facebook har under de senaste åren ökat kraftigt. En uppfattning är attföretag, stora som små, har etablerat sig på Facebook för att vara “rätt i tiden”. Detta skapar funderingar kring vilka anledningar som ligger till grund för närvaron och om företagen upplever den gynnsam. Denna studie syftar till att undersöka vilka erfarenheter företag har fått av närvaron på Facebook. Studien syftar även till att se vilka samband som finns mellan företags bakgrund och deras erfarenheter. Denna studie grundar sig i ett nyinstitutionellt perspektiv som förklarar hur organisationer genom olika anpassningsstrategier likriktar sig till sin omgivning för att uppnå legitimitet. Ett kvantitativt tillvägagångssätt har använts där en webbenkät skickades ut till 350 företag närvarande på Facebook. Företagens bakgrund undersöktes genom frågor gällande deras storlek, antal år på Facebook samt främsta anledning till närvaron på Facebook. Företagen besvarade därefter frågor gällande erfarenheter inom fyra olika områden; kundkontakt, intern påverkan, marknadsföring och varumärkesbyggande samt upplevda resultat. Resultaten visar att den främsta anledningen till närvaron på Facebook var att stärka varumärket. De företag som gick med av denna anledning upplever goda erfarenheter av kundkontakt och goda resultat. De företag som däremot etablerat sig på grund av förväntan från omgivningen upplever sämre erfarenheter gällande kundkontakt samt även av marknadsföring och varumärkesbyggande. Det kan förklaras av att de etablerade sig för att anpassa sig efter omgivningen, utan mål och strategier för närvaron. Många företag etablerade sig på Facebook under samma tidsperiod, vilket kan ses som en anpassningsstrategi för att uppnå legitimitet. Resultaten visar också att ju större företagen är desto bättre erfarenheter avkundkontakt och resultat har de. Företagen påverkas även mer internt av närvaron påFacebook ju större de är. Företagens erfarenheter av intern påverkan visar tendenser på att löskoppling skett, och att företagen därmed till stor del bedriver sin kärnverksamhet åtskild från aktiviteterna som sker på Facebook. Majoriteten av företagen anser att det är gynnsamt att närvara på Facebook. / Corporate presence on Facebook has in recent years greatly increased. A view is that both large and small companies have established themselves on Facebook to seem modern andactive. This raises questions concerning the fundamental reasons to companies presence on Facebook, and if they perceive it favorably. This study aims to examine the experiences companies have received through their presence on Facebook. It also aims to see correlations between corporate background and their experiences. This study is based on new institutional theory which explains how organizations through various strategies adapt to their environment in order to achieve legitimacy. A quantitative approach has been used where an online questionnaire was sent to 350 companies present on Facebook. Corporate background was investigated by questions regarding company size, number of years present on Facebook and the foremost reason for their presence. The companies then answered questions regarding experience in four different areas; customer contact, internal influence, marketing and branding and perceived results. The results show that the main reason for the presence on Facebook was to strengthen the company brand. The companies that joined for this reason experience a good record of customer contact and good results. However, the companies which established themselves on Facebook in anticipation from the environment experience apoorer record of customer contact and marketing and branding. This can be explained throughthe possibility that these companies adapt to the environment without any objectives and strategies for their presence. Many companies established themselves on Facebook during the same time period, which can be interpreted as an adaptation strategy to achieve legitimacy.The results also show that the larger the company, the better experiences of customer contactand result. Larger companies are also affected more internally by the presence on Facebook. The companies’ experiences of internal influence show signs that decoupling occurred and that companies are running its core business separate from activities taking place on Facebook. The majority of companies believe that it is favorable to attend on Facebook.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi. Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del. Att ta makten över sin situation på det sätt som arbetarna gjort kan liknas vid empowerment, då de själva definierat sin situation, formulerat metoder för förändring och med egen kraft satt planen i verket. Som socialarbetare och socionomstudenter har vi stött på begreppet empowerment i många sammanhang. Vi har dock uppfattat begreppet som komplext och mångtydigt, samtidigt som det empowermentinriktade sociala arbetet tar sig mycket olika och ibland motsägande uttryck. För att förstå de processer arbetarna gått igenom ur ett svenskt välfärdsperspektiv måste man också förstå delar av den Argentinska historien och den samhälleliga kontexten. Vi har besökt ett arbetskooperativ på tryckeriet Pompeya och frågat dem om hur de upplever att deras levnadsförhållanden förändrats sedan ockupationerna och krisen. Vi har också tagit reda på om de processer de gått igenom lett till en upplevelse av empowerment och vad som har varit viktigt för att detta ska ha kunnat ske. Arbetarnas levnadsförhållanden har förändrats på olika sätt, de har stärkts genom att de räddat sina arbeten, de har på vissa punkter förblivit oförändrade om man jämför med innan krisen och på andra plan har de blivit sämre i jämförelse med innan krisen. Arbetarnas upplevelse av livskvalitet gör dock att de upplever sig ha goda levnadsförhållanden. Genom processerna som de gått igenom har de fått en upplevelse av empowerment och för att detta ska ha kunnat ske har följande faktorer varit viktiga: att göra tillsammans, att de delade en krissituation, att de följde sina ideologiska uppfattningar och blev erkända för det de gjort. Arbetarnas erfarenheter blir viktiga för hur empowerment sker i praktiken. Studien ger kunskap om hur socialarbetarens förhållningssätt till empowerment blir viktigt för att begreppet inte ska urholkas av professionellas makt. / In December 2001 a serious crisis struck the Argentinean society, which resulted in political, economical and social consequences. One of these consequences was the social mobilization that occurred as an expression of the desperation of the citizens, as well as a strategy to save their situation. One of the social mobilizations was the recovered factories (ERT, Empresas Recuperadas por los trabajadores). Former employees occupied and recovered their factories when they went bankrupt and the former owners had fled the country. They started workers cooperatives and were after a long and hard struggle, legally allowed to run the factories by themselves. We went to Buenos Aires to approach this subject and too seek knowledge about the context in which this has occurred and find out what results this has had for the workers. Regaining power of one’s own situation like the workers did can be compared to Empowerment. They defined their own situation, formulated methods for change and with their own power tried to reach their goal. As social workers and students of social work, we have encountered the term Empowerment several times. We have though found the term being both ambiguous and complex, at the same time as the empowerment focused social work is expressed in different and sometimes contradictory ways. To understand those processes the workers have gone through from a Swedish welfare perspective, one has to understand certain parts of the Argentinean history and society. We have visited a workers cooperative at the printing office Pompeya and have asked them about how they sense that their living conditions have been affected by the crisis and the occupations. The living conditions have changed in different ways. They have been strengthened since they recovered their jobs, on other levels they have not changed at all when we compare to their lives before the crisis. On other levels they are worse now than before the crisis. The workers sense of life quality makes their total experience as having good life conditions. Through the processes they have been though they have had a sense of empowerment and to make it possible following factors have been important: doing together, sharing a crisis situation, following their ideals and being acknowledged for what they have done. The workers experiences become important for how the term empowerment is used in practice. The study gives knowledge about how the social workers attitude to empowerment is important to avoid undermining the term by the power of professionals.

Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag. Studiens slutsats är att Pecking order-teorin, i högre utsträckning än Trade-off-teorin, kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget.

Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making. / Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna. Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer. Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer? För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer. Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.

<p>Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap.</p><p>Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på.</p><p>Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.</p>