Det dröjde inte länge efter det att Internet blev något som plötsligt fanns i var mans hushåll förrän företag började inse möjligheter med att använda fenomenet som en ny kanal för marknadsföring. Ju fler människor som fick tillgång till Internet, desto fler företag insåg möjligheterna, och det utvecklades många idéer, program och funktioner som kunde hjälpa företag och organisationer att marknadsföra sina produkter och tjänster på Internet. ¨Från början tog Internetbaserad marknadsföring mycket inspiration från den som redan fanns i traditionella medier. Hemsidor kunde liknas vid informationsblad eller anslagstavlor, sponsorannonser i marginalen påminde om hederliga tidningsannonser, pop-ups som reklamavbrott i vardagen, exempelvis i TV-program, och spam-mail upplevdes på samma sätt som reklam i brevlådan. Den del av den ständiga tekniska utvecklingen som involverar hela samhället och anpassas så att alla ska ha möjlighet att ta del av utvecklingen är kanske som allra mest påtaglig på Internet. Eftersom våra relationer till Internet hela tiden utvecklas parallellt med den tekniska utvecklingen samtidigt som vi spenderar mer och mer tid där måste företag ställa sig frågan om vilken inställning de ska ha till marknadsföring på webben. Så gott som alla programmerare av webbläsare och mailtjänster har till exempel tagit fram filter mot pop-ups och spam-mail, vilket gör att den typen av marknadsföring kan vara onödig att lägga pengar och tid på idag. Genom Internets historia har det ständigt utvecklats nya verktyg och metoder som företag har tagit hjälp av för att marknadsföra sig på Internet, och varje företag har sina åsikter om huruvida de vill använda sig av något av dem, hur de går till väga och varför de vill använda specifika verktyg med utgångspunkt i målgrupp och önskade resultat. Gränsen mellan vilka olika verktyg som är riktade till gemene man och företag är inte alls särskilt påtaglig längre, och gränsen mellan företag och konsumenter på Internet suddas ut mer och mer. De olika verktyg, tjänster och möjligheter till social kommunikation som idag finns på Internet kan underlätta för företag att komma närmre sina konsumenter och vice versa, men det finns en skillnad gentemot den Internetmarknadsföring som påminner om den som förekommer i traditionell media. Alla de olika verktyg och kanaler som finns är inte anpassade eller utvecklade bara för eller av företag, och absolut inte för en specifik sorts företag. Därför ser man ofta en skillnad i vilka företag som använder sig av de olika verktygen, vilket kan vara baserat på vilken typ av målgrupp de har, företagets storlek, vinstintressen och ytterligare faktorer. När det gäller mindre företag med ett fåtal anställda kan situationen upplevas som annorlunda jämfört med större företag och konglomerat. Möjligheter till kundkontakt som inte behöver gå igenom support utan kan där kommunikationen kan gå direkt mellan företagsledning och kund är något som små företag kan dra nytta av. Samtidigt är det inte säkert att dessa företag har lika stor möjlighet att lägga tid och pengar på marknadsföring i jämförelse med större företag, och det kan vara svårare att slå sig fram bland eventuella branschgrannar. Även att ha möjlighet och tid att träffa sina kunder kan vara svårt om företaget har en stor kundkrets men få anställda. I vår uppsats har vi valt att fokusera på mindre företag för att komma åt både ledningens och de marknadsföringsansvarigas åsikter samtidigt, eftersom samma person ofta är ansvarig för och arbetar med bådadera. Trots dessa likheter skiljer sig företagen mycket åt, inte bara när det gäller inställning till de möjligheter som Internet skapar, utan även kundkretsen och produkterna/tjänsterna företagen erbjuder. I samtliga fall har intervjupersonen både suttit i styrelsen och varit marknadsföringsansvarig. Webbutikerna Tailor Store och Bygghemma har gemensamt att de är helt och hållet webbaserade och intervjupersonerna för respektive företag, Jan och Ola, som båda är marknadsföringsansvariga, har inte varit ensamma ägare av företaget. Båda butikerna säljer ”konkreta” produkter (kläder och byggvaror) men har aldrig någon egentlig fysisk direktkontakt med sin kundkrets. Reklambyrån Angry Creative ägs av intervjupersonen Jimmy, och både han och hans partner arbetar med affärer och marknadsföring på i stort sett samma villkor. De har inte heller några ytterligare anställda. Tjänsterna de erbjuder är främst hemsidor, och vid affärer sker oftast direkta möten med kunden. Restaurangen Pannkaksladan ägs i stort sett enskilt av Ulrika som sköter så gott som all marknadsföring, och inga affärer sker över Internet. Serveringspersonalen, och i många fall Ulrika, har alltid direktkontakt med kunden. Det intervjuade företag som kanske skiljer sig mest åt är nyhetssidan Rakaka, som är den enda som inte direkt erbjuder tjänster eller produkter mot monetärt utbyte från kunden. Intervjupersonen Shahin är chefredaktör och marknadsföringsansvarig, och varken han eller någon annan anställd har någon direkt kundkontakt bortsett från vid enstaka event. Utgångspunkten i vår tidigare research kring nationella identiteter/social samhörighet och varumärkesuppbyggnad i en kombination med våra ursprungliga idéer till kandidatprojekt; en målgruppsbaserad informationsfilm och ett bloggprojekt i marknadsföringssyfte, är de övergripande faktorer som påverkat vårt val av uppsatsområde. Temat utgår från grunden i ett intresse kring hur företag kan nå fram till sin målgrupp, och hur de ställer sig till nya möjligheter att utveckla kommunikationen mellan företag och konsument.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.   Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering; Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet. Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher. Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.

Bakgrund: Klädbranschen har växt oerhört mycket genom tiden där bland annat de förändrande modetrenderna har skapat möjligheter för nya aktörer att ta sig in i marknaden. Med svenska globala aktörer som tagit sig in på den svenska klädbranschen tvingas de övriga företagen att utmärka sig för att överleva bland konkurrenterna. Produktutveckling räcker inte längre för en långsiktig överlevnad i klädbranschen. Företag måste numera utveckla sina varumärken. Medelstora företag är i behov av att utmärka sig i en konkurrensutsatt klädbransch för en långsiktig överlevnad då varumärket har fått en större roll för företags marknadsföring och försäljning. Problem: Vilka varumärkesstrategier är viktiga för svenska medelstora företags långsiktiga överlevnad i klädbranschen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera överensstämmelsen mellan företagets interna marknadsföring och kundens varumärkes uppfattning.    Metod: Data insamlas via intervjuer med företag och enkäter med respektive butikskunder. Teoretiskt perspektiv: Relationsmarknadsföringsperspektiv samt Transaktionsmarknadsföringsperspektiv Teori: De teoretiska ansatserna som anses relevanta för uppsatsen är Varumärkesstrategier, Brand Equity, Affärsidé, Intern marknadsföring, Service Value Chain, Konsumentbeteende och Involveringsteorin. Empiri: Empirin är hämtad från intervjuerna med respective företags ledning samt en anställd och enkätsvaren från kunderna. Analys: Analysen är tolkad utifrån empirin som är hämtad från intervjuerna med företagen och enkätsvaren från kunderna. Varje butik analyseras för sig. Resultat: Författarna upplever att klädbranschen är full av konkurrenter där produktdifferentiering inte längre är av betydelse. Varumärket med hjälp av internmarknadsföring har därmed blivit ett väsentligt verktyg för medelstora företag att använda sig av för att konkurrera och överleva på marknaden. Viktiga egenskaper för en lyckad internmarknadsföring är interaktion, dubbelriktad kommunikation och engagemang. Slutsats: För att uppnå en långsiktig överlevnad bör svenska medelstora företag arbeta utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv med fokus på interaktion, dubbelriktad kommunikation och engagemang. Svenska medelstora företag måste fastställa grunder för vad varumärket står för där det råder en gemensam syn i hela företaget. Varumärket bör även särskilja sig från konkurrenternas och accepteras av marknaden samt kunderna vilket innebär att kunden borde vara en del av utvecklingsprocessen.

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006 Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven Samberg Handledare: Elin Funck Titel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag? Bakgrund: Konkurrensen hårdnar på marknaderna vilket leder till krav på ständigt förbättrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjälpa många företag att uppnå bättre resultat. Styrkortet översätter visionen och strategier till gripbara målsättningar och styrtal. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett balanserat styrkort åt ett mindre företag och jämföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det är lönsamt att införa det i organisationen. Avgränsningar: Vi undersöker bara Företag X. Någon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras. Metod: Vi har växelvis inhämtat teori och empiri för att under arbetets gång revidera vår syn på problemställningen. Datainsamlingen har främst skett genom personliga intervjuer hos Företag X. Slutsatser: Vår rekommendation till Företag X är att införa de delar av ett BSc som vi funnit lämpliga efter vår gjorda analys. Vi anser att ett komplett införande av det designade BSc inte är lönsamt, och därmed inte heller försvarbart i Företag X. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att en liknande fallstudie utförs över en längre tidshorisont. Önskvärt vore att implementera ett BSc i ett mindre företag och i efterhand göra återbesök för att utvärdera samt jämföra verkliga skillnader mellan de båda ekonomistyrningssystemen.

I mindre tillverkande företag kan det vara svårt att urskilja olika processer i produktionen och bestämma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svårigheter vid prissättning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget. Syftet med uppsatsen är att finna en användarvänlig och resurssnål produktkalkyl för vår uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna. I arbetsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien. I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin täcker även de intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren. Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom ämnet har vi funnit att en sammanvävning av flera olika modeller ger bäst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav på vilken information de önskar kunna utläsa ur kalkylen är av avgörande betydelse för hur en lämplig produktkalkyl utformas.

Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig våren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturläget kraftigt. Det förändrade konjunkturläget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsättningar. Många företag anade att en avmattning skulle ske men närvändningen väl kom skedde det för många företag oväntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsättningarna för att företaget även långsiktigt ska vara livskraftigt. Syfte: Vår studie syftar till att utifrån några olika perspektiv beskriva och jämföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation. Studien skall också visa på vilka underlag som liggertill grund för de beslut samt förklara hur olika faktorer påverkar beslutsfattandet. Av särskilt intresse äri vilken utsträckning hänsyn till strategiska tankegångar tas i den aktuella situationen. Slutsatser: Samtliga företag har använt sig av en prognostiserad framtida tillverkningsvolym somutgångspunkt när neddragningsåtgärder vidtagits. Nedgången ses endast som tillfällig och någonstrategisk omorientering har ej genomförts i de flesta av företagen. De åtgärder som vidtagits äranpassade för att företagen skall kunna hantera en snabb uppgång.

Bakgrund: Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett mönster som kan förklaras av branschernas olikheter. Metod: En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna. Resultat, slutsatser: IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest. Förslag till fortsatt forskning: En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna. Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.