Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.

Nyföretagandet är en viktig del i det svenska näringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs är övervägande nystartade företag. Bankens kreditgivare måste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvärdighet. Kvalitativa faktorer som person och affärsidé sätt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien på att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror på erfarenhetslängd samt ortens storlek där banken är belägen.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel. Vi har tagit del av olika undersökningar samt fört ett samtal med en auktoriserad revisor. Följande slutsatser har konstaterats: • Företag har och kommer även i fortsättningen att gynnas av ett slopande av förmögenhetsskatten. • Slopandet kommer att leda till ökade investeringar och fler arbetstillfällen. • Pengar kommer att flytta tillbaka till Sverige från utlandet.

Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador.

Grundläggande värderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. Värderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgångsrik organisationskultur, men nämns även i samma andetag som frågor rörande moral och etik. Då det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter – en identitet – samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbättrats avsevärt, går det att fråga sig hur denna utveckling kan relateras till värderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka vilka typer av förändringar, gällande grundläggande värderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid. Detta görs via en granskning av de värderingar som förekommer i svenska börsnoterade företags årsredovisningar för åren 1998 och 2008. Genom en jämförelse mellan åren, men också mellan företagen, görs försök till att utläsa skillnader eller likheter som kan besvara frågan om, och i så fall vilka, förändringar som skett under perioden. Av undersökningen framkommer att en markant ökning av företag som kommunicerar värderingar i sina årsredovisningar, skett mellan åren. Betydelsen av att kommunicera värderingar utåt har således ökat, samtidigt som årsredovisningen fått en viktigare roll som kommunikationsverktyg. Alltför få företag presenterar värderingar 1998 för att en jämförelse över tid beträffande värderingarnas innehåll ska bli genomförbar. Vad gäller innehållet i de värderingar som kommuniceras 2008, framträder emellertid en bild där dessa antingen är av marknads-/affärsrelaterad karaktär, eller har mer etiska och moraliska inslag. Uppenbart är också att respektive företag lägger vikt vid att inte kommunicera för många värderingar, sannolikt för att inte riskera att ge en otydlig bild av sin verksamhet.

Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång. Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna. Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar. På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjälp av Capital Asset Pricing Model – CAPM utifrån marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag måste estimering av kostnad eget kapital utföras på annat sätt, varpå approximativa metoder utvecklats. Då inga av dessa metoder fungerar tillfredsställande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan användas för att utifrån redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgångspunkt i Cotner & Fletchers (2000) användande av AHP för estimering av den totala riskpremien. Cotner & Fletchers (2000) modell har modifierats för att svara mot undersökningens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte har varit möjligt att estimera den systematiska riskpremien utifrån redovisningsdata. Genom att endast fokusera på redovisningsdata utelämnas viktiga faktorer såsom potentiell marknadstillväxt, konkurrens, patent och möjligheter att förbättra vinstmarginaler.

Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.

Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv.