<p>Clas Ohlson startade ett företag i Insjön när han var 23 år gammal. Det började som ett enmansföretag och har nu vuxit till ett imperium, och nya butiker öppnar varje år. Som människa har han lämnat markanta spår efter sig i det lilla samhället i Dalarna. Här berättas om hans liv, hans minne och tvisten om hans grav.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher använder sig av liknande feedbacksystem när feedback ges till ledare.</p><p>Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek är att de mätbara värdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback på liknande sätt till ledare. Företagen gav feedback på det som producerades och hur pass väl ledarens grupp uppnått uppsatta mål. Mjuka värden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs från ledarens ledare vilket är det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock även feedback från underställda genom frågeformulär som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde därmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil. När detta upprepas kan ledaren se om denne utvecklats som ledare i de underställdas tycke.</p><p>Två av de fyra företagen hade en modell där ledarna fick ut ett index som gav en fingervisning till ledare om deras ledaregenskaper. Alla fyra företagen bedrev ledarskapskurser, samt någon form av coachning där ledarna fick lära känna sig själv bättre. Utvecklingssamtal bedrevs årligen i alla de undersökta företagen.</p><p>Resultatet kan sammanfattas som att företagen i stora drag bedrev feedback på liknade sätt, med vissa mindre skillnader. Komplikationer med feedback som upptäcktes i samband med undersökningen, var att feedback sällan följdes upp efter att de hade givits. Uppföljning var oftast upp till ledaren själv. Ett mer formaliserat uppföljningssystem skulle vara bra eftersom en uppföljning i högre grad skulle möjliggöras. Kommunikationen inom företagen sågs även i vissa fall komplext eftersom för lite kommunikation kan leda till missförstånd och brist på information.</p><p>Den metod som vi använt oss av var fallstudie, där vi utgick från existerande teorier om feedback och tidigare forskning kring ämnesområdet. Efter att ha fått en god överblick om ämnesområdet testades teorierna på verkligheten, genom intervjuer på fyra olika företag. Dessa valdes genom icke-sannolikhetsurval eftersom vi valde de företag som först ställt upp på intervju när vi kontaktade dem. Vi hade dock som krav att företagen skulle befinna sig i olika branscher samt ha olika antal anställda. Vi intervjuade personer som arbetade med personalfrågor, oftast på personalavdelning eller dylikt.</p>

<p>Varumärken är något som de flesta människor har någon relation till, då en människa i Sverige dagligen utsätts för cirka 3000 reklambudskap. Brännmärkning av djur är ett av de tidigaste tecknen på varumärkesanvändande. Till en början handlade forskningen kring varumärkesbyggande mest om de materiella delarna, för att under senare år fokusera mer på de immateriella tillgångar ett varumärke innefattar. Den senaste tiden har företag börjat inse vikten av ett starkt varumärke då det bland annat är en stor finansiell tillgång.</p><p>Uppsatsen handlar om hur små företag inom klädbranschen arbetar med sina varumärken. Ämnet ansågs intressant då författarna fann att forskningen kring hur just små företag arbetar var relativt tunn. Uppsatsen har en deduktiv ansats vilket betyder att utvalda teorier testas med empirisk data, författarna ville se ifall generella teorier kring varumärken var applicerbara även på små företag. Därför bygger referensramen på kända och traditionella teorier kring ämnet av författare som Kotler, Keller, Aaker och Kapferer. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv beskriva och undersöka processerna i små klädföretag kring varumärkesbyggande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats då fyra klädföretag har intervjuats på djupet. Eftersom endast ett fåtal företag har intervjuats är det svårt att dra generaliseringar som gäller alla små företag i branschen. Intervjuerna kan däremot ge indikationer för hur arbetet med varumärken går till. Empirin baseras på data från intervjuerna.</p><p>Författarna kom i slutsatserna fram till att små klädföretag arbetar mycket med att försöka vara personliga och unika. Atmosfären i butikerna ansågs viktig, liksom det personliga bemötandet. Även de immateriella tillgångarna visade sig vara av stor betydelse då kläderna som finns till försäljning finns att få tag på även hos flera av konkurrenterna. Det visade sig även att små klädföretag arbetar mycket med kringliggande aktiviteter såsom att anordna olika events och kundkvällar för sina kunder. Gällande marknadsföring visade det sig att "word of mouth-metoden" var av stor betydelse liksom nya medier som Facebook och bloggar.</p><p>På frågan om traditionella teorier även är applicerbara på små företag kom författarna fram till att vissa delar av teorierna passar bättre in på små företag som exempelvis personligheten, lojala kunder och differentiering. Andra delar var inte lika applicerbara.</p>

<p>The interest for children´s clothing has increased in society. More and more children are born and parents are older when they have children. Education has become a natural feature in most people´s life, just as both parents often work today. The households have therefore better economy and thus greater consumption opportunities. Parents are, in greater extent, looking for personal and different clothing with focus on quality and, to some extent, exclusivity rather than just a cheap and functional garment. The buy is often linked to issues of image, identity and meaning, but can also be seen as an increased interest in exciting and unusual pieces.</p><p>These current consumption patterns have led to new opportunities for companies selling children´s clothing. More and more companies are looking to the industry in hopes of reaching the high- consumption parents, and the business area automatically becomes too crowded. Together with low-cost giants and famous brands, small businesses try to survive on this competitive market. These smaller firms have difficulties competing with a famous brand or with a low price. They have relatively limited resources, high costs and are struggling with an initial fair unknown brand. They therefore need to charge a higher price to get by, and thus it becomes important to these smaller firms to attract customers by other means.</p><p>This type of problem is what I intended to examine in my essay. I have come to the conclusion that it is important for smaller companies to differentiate themselves from their surroundings and offer a unique range that no one else has, with good quality as the primary. It is also important to focus on its customers and establish long term relationships with them in order to create a loyal clientele and therefore increase the chances of achieving profitability on the market.</p>

<p><strong>Inledning:</strong> CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget.</p><strong></strong><p><strong>Problemformulering:</strong> Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer.</p><p><strong>Problemställningar:</strong></p><ul><li>I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor?</li><li>Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel?</li><li>Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna?</li><li>Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande?</li></ul><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor.</p><p><strong>Metod: </strong>En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete.</p><p><strong>Teori: </strong>Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor. Omfånget varierar, men överlag finns ett mönster av engagemang inom dessa frågor. Samtliga företag inom de tre segmenten presenterar ringa konkreta åtgärder och exempel i relation till hur mycket de skriver om CSR i allmänhet. Vad som kan utläsas i empirin är att företag inom Small Cap segmentet är mest effektiva i sitt sätt att kommunicera CSR- arbete. De skriver om flest antal konkreta åtgärder och exempel på minst skrivet material. Efter att jämförelse mellan de olika företagen gjorts dras slutsatsen att det sätt som text och åtgärder framställs på är liknande företagen emellan. Vad som också kan konstateras är att miljöfrågan anses viktigast inom samtliga segment. Om ett företag missköter CSR frågor kan det leda till att varumärket utsätts för risker. Dessa risker kan innebära att varumärken urholkas. Om CSR- arbetet har utgångspunkt i värdegrunder, är ärligt, strategiskt och hållbart stärker det varumärket. CSR är således en viktig komponent för företagens varumärkesbyggande.</p>

No description available.

No description available.

<p>Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför. Detta för att försöka få en uppfattning om förutsättningarna för dessa företag att sköta sin egen redovisning förbättrats. Undersökningen visar att vissa företag får en möjlighet till förenkling samtidigt som vissa kan uppleva en försvåring. Uppfattningen vi fått, via vår undersökning, är att förändringarna inte medför så pass stora förenklingar att dessa företag i större utsträckning kan sköta sin egen redovisning. Vilket leder fram till att de förenklade reglerna inte kommer att användas. Detta resulterar i att vi frågar oss om bokföringsnämndens arbete varit motiverat.</p>

<p>Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv. Bristande motivation, kunskap och kommunikation verkar ändock resultera i att småföretagarnas beslutsfattande grundar sig i erfarenheter och intuition istället för den ekonomiska informationen.</p><p> </p><p>Utifrån denna problembakgrund ämnar vi att undersöka samt besvara följande problemformulering;</p><p><em>Hur använder små företag redovisningsinformation de fått från sina redovisningskonsulter? </em></p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga små företags attityder gentemot användningen redovisningsinformation, att diskutera en teoretisk referensram som kan underlätta förståelsen av företagarnas attityder samt att bedöma dessa teoriers hållbarhet gentemot dagens sociala verklighet.</p><p>Genom en kvalitativ studie och en deduktiv ansats har vi besvarat studiens problemformulering och syfte. Den teoretiska referensramen, bestående av litteratur och tidigare studier, har utgjort grunden för studien och ökat vår förståelse av ämnesområdet. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fyra små aktiebolag och tre av deras redovisningskonsulter samt en fristående konsult, samtliga verksamma i Umeå. Respondenternas verksamheter har en viss spridning beträffande storlek och småföretagarna är även verksamma inom olika branscher.</p><p>Resultatet av studien visar att små företag har en positiv attityd gentemot bokföringskravet och dess innebörd, samt att de använder sig av ekonomisk information i någon utsträckning vid internt beslutsfattande. Omfattningen av denna användning varierar dock beroende på de olika verksamheternas storlek. Vi kan vidare konstatera att småföretagarna inte kan anses motiverade att sköta bokföringen på egen hand. Fördelarna som fås genom att anlita externa redovisningskonsulter upplever de vara värd den kostnad det innebär. Utifrån detta resultat vill vi rekommendera småföretagare att i den mån relevant använda sig av redovisningsinformationen. De allra minsta företagen kan dra fördelar av att använda relevanta nyckeltal då de ökar strukturen på beslutsfattandet och kan uppleva ytterligare trygghet beträffande verksamheten.</p>

<p>Grundläggande värderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. Värderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgångsrik organisationskultur, men nämns även i samma andetag som frågor rörande moral och etik. Då det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter – en identitet – samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbättrats avsevärt, går det att fråga sig hur denna utveckling kan relateras till värderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka vilka typer av förändringar, gällande grundläggande värderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid. Detta görs via en granskning av de värderingar som förekommer i svenska börsnoterade företags årsredovisningar för åren 1998 och 2008. Genom en jämförelse mellan åren, men också mellan företagen, görs försök till att utläsa skillnader eller likheter som kan besvara frågan om, och i så fall vilka, förändringar som skett under perioden. Av undersökningen framkommer att en markant ökning av företag som kommunicerar värderingar i sina årsredovisningar, skett mellan åren. Betydelsen av att kommunicera värderingar utåt har således ökat, samtidigt som årsredovisningen fått en viktigare roll som kommunikationsverktyg. Alltför få företag presenterar värderingar 1998 för att en jämförelse över tid beträffande värderingarnas innehåll ska bli genomförbar. Vad gäller innehållet i de värderingar som kommuniceras 2008, framträder emellertid en bild där dessa antingen är av marknads-/affärsrelaterad karaktär, eller har mer etiska och moraliska inslag. Uppenbart är också att respektive företag lägger vikt vid att inte kommunicera för många värderingar, sannolikt för att inte riskera att ge en otydlig bild av sin verksamhet.</p>