<p>Det är svårt att mäta friskvården i konkreta siffror hur mycket företag sparar in på en friskvårds- eller hälsoinvestering. Däremot går det att motivera företag att satsa på personalen genom friskvårdens alla positiva effekter, som ökad effektivitet, vilket torde leda till ökad produktivitet, lägre kortlångtidsfrånvaro som även kan leda till färre arbets- och belastningsskador.</p>

<p>Problem</p><p>Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i</p><p>samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de</p><p>anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena</p><p>Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem.</p><p>Syfte</p><p>Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena</p><p>Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en</p><p>fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden</p><p>som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder</p><p>rekrytering i samma utsträckning som bemanning.</p><p>Tillvägagångssätt</p><p>Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och</p><p>sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal.</p><p>Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena</p><p>Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen</p><p>utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant</p><p>teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet.</p><p>Uppfattningen om Arena Personal</p><p>Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen</p><p>som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och</p><p>smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst</p><p>är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.</p>

<p>Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag. Detta har studerats genom en fallstudie av Skidskytte-VM i Östersund 2008. Material till studien samlades in genom enkäter till företag i kommunen samt genom intervjuer med branschkunniga personer. Resultatet visar att det främst var branschkategorierna hotell/logi, handel, restaurang och transport/kommunikation som upplevde effekter av evenemanget. Mest utmärkande var att kategorin handel inte upplevde direkta positiva effekter av evenemanget. Även om de direkta ekonomiska effekterna tenderade att vara små fanns det andra effekter som ansågs vara viktiga för företag, till exempel möjlighet till marknadsföring, tillfällen för att utveckla kund- och affärsrelationer samt positiva sociala effekter.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. </p><p>De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation – individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses.</p>

<p>Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att undersöka hur ett åkeriföretag använder sig av nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tänkbara nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I vår fallstudie har vi har valt oss att använda den kvalitativa metoden.  Tillvägagångssättet bygger på den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med Gävle fjärrfrakts ekonomiansvarig. Information har även samlats in från litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vår analys.  </p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>Ett flertal nyckeltal används hos fallföretaget. Finansiella nyckeltal används i betydligt mindre omfattning än vi förutspått. Istället används egenkomponerade nyckeltal som är anpassade att kontrollera och påverka enskilda delar av verksamheten. De flesta nyckeltalen är inriktade på kostnadskontroll och intäktsmaximering. På senare år har miljöinriktade nyckeltal börjat användas. Svårigheter finns att mäta personaleffektivitet med hjälp av nyckeltal.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Det skulle kunna vara att undersöka flera företag inom åkeribranschen och jämföra företagen med varandra eller att jämföra dem med branschen om hur de använder sig av nyckeltal och försöka utarbeta interna standardnyckeltal för företag i åkeribranschen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsen bidrag: </strong>Vår förhoppning är att fallföretaget har nytta av vår studie i sitt fortsatta arbete med nyckeltal i verksamhetsstyrningen. Uppsatsen har bidragit till att författarna fått en god inblick i hur nyckeltal kan användas internt i ett företag och ökad kunskap om uppsatsskrivande.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The purpose of this case study is to investigate how a transport company uses key figures when managing their organisation, as well as developing new possible key figures to improve the efficiency.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In our case study we have chosen to use the qualitative method. The means of achieving this are based on the "hermeneutiska" interpretation. The basis of this case study has been collected through interviews with the Finance manager at "Gävle fjärrfrakt". Information has also been collected through literature which has then been linked with the empirical investigation which forms the basis of our analysis.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> A number of key figures are being used at the organisation in question. Financial key figures are being used far less than we predicted. Instead, self made key figures adapted to control and affect certain parts of the organisation are being used. Most of the key figures are focusing on controlling costs and profit maximisation. During the past few years environmentally focused key figures have started to being used. There are difficulties measuring employee efficiency with the help of key figures.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> Could be to do research on more companies in this business sector and comparing them either to each other or comparing them with the business sector in regards to how they use key figures and try to develop a standardised set of key figures for companies in this line of business.</p><p> </p><p><strong>Contribution of the thesis:</strong> Our ambition is that the company in question will find use in our study when continuously using key figures as a mean to manage their organisation.</p>

No description available.

<p>I mindre tillverkande företag kan det vara svårt att urskilja olika processer i produktionen och bestämma vilka kostnader som bör belasta kalkylobjektet. Detta medför svårigheter vid prissättning och kan ge oönskade resultat vid expansion av företaget.</p><p>Syftet med uppsatsen är att finna en användarvänlig och resurssnål produktkalkyl för vår uppdragsgivare samt redogöra för urvalsprocessen vid valet av denna.</p><p>I arbetsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och en abduktiv ansats. Genom besök och intervjuer med företagets VD har vi skaffat oss underlag för fallstudien.</p><p>I empirin beskrivs verksamheten, dess problem och tillverkningsprocessernas utseende. Empirin täcker även de intervjuer vi genomfört med uppdragsgivaren.</p><p>Genom de empiriska undersökningarna och studier av befintlig litteratur inom ämnet har vi funnit att en sammanvävning av flera olika modeller ger bäst resultat för uppdragsgivaren. Vidare anser vi att uppdragsgivarens kostnadsbild samt krav på vilken information de önskar kunna utläsa ur kalkylen är av avgörande betydelse för hur en lämplig produktkalkyl utformas.</p>

<p>Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv.</p>