Dagens konsumenter har många valmöjligheter vilket leder till ökad konkurrens mellan företagen på marknaden. Ett effektivt sätt för ett företag att minska konkurrensen är att försöka skilja sig från mängden genom profilering. Företaget behöver då ha en nisch samt en kännedom av den målgrupp som de inriktar sig på för att på så sätt veta vad målgruppen efterfrågar. Det krävs även för företaget att erbjuda rätt varor, i rätt kvalitet, med rätt pris och leverera dem i rätt tid. De ovannämnda faktorerna skapar tillsammans konsumentvärde vilket är det slutgiltiga målet.Syftet med vår rapport är att undersöka, beskriva och analysera de kritiska händelserna i inköpsprocessen, för att ta reda på vilka faktorer som skapar konsumentvärde utifrån ett inköpsperspektiv samt ett marknadsperspektiv. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativ metod i form av personliga intervjuer med tre olika företag samt en kvantitativ metod i form av konsumentenkäter, därav 30 konsumenter deltog i undersökningen.Vi har berört olika ämnesområden i vår teoretiska referensram genom en skildring av relevanta teorier och modeller som underlag för undersökningen som i sin tur legat till grund för vår analys och slutsatser.Slutsatserna som vi har kommit fram till är att det är alla de kritiska faktorerna såsom pris, kvalité, service, design, trendighet och timing som tillsammans skapar konsumentvärde. Dock kan vissa faktorer vara mindre viktiga beroende på typ av produkter. Nischade företag erbjuder oftast icke priskänsliga varor då det är andra faktorer såsom design, kvalité och service som anses vara mer viktiga. Ett företag bör inse att alla faktorerna är betydelsefulla när de sätts in i ett sammanhang. Således är alla stegen i inköpsprocessen är lika kritiska och betydande för att slutresultatet, det vill säga konsumentvärde skall uppnås. / Uppsatsnivå: C

The aim of this thesis is to explore how a bookstore chain and a public library meet the needs of their customers through environmental scanning. The empirical material is derived from six semi-structured interviews with six informants, three from each organization, together with an analysis of internal documents. The method used is a case study and the theoretical framework is based on models used in the process of environmental scanning, as described by Choo, Hamrefors and Hedin & Sandström among others, and which facilitate a comparison of the environmental scanning of the two organizations. The results of the study indicate that the library, as a public organization with a mission in society, perceives the environment as society as a whole and all its members as their users, whereas the bookstore concentrates on the sectors of the environment that affect their sales. The consequences of these different views are that the library is more active in the environment and uses surveys as a basic source of information, while the bookstore is more passive, and relies on statistics for information. Neither of the organizations seems to have a model for organized scanning which can be compared to the model in the theoretical framework, even though both organizations are aware of the importance of environmental scanning and its tools and purposes. / Uppsatsnivå: D

I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Där anges att bankerna är skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har säkerheter för krediten eller ej. Även om bankerna är noggranna i sina kreditgivningsprocesser händer det att företag får betalningssvårigheter. När så sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sätt att komma rätta med problemet. Om företagen trots allt går i konkurs avgör förmånsrätten i vilken ordning borgenärerna får utdelning.År 2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket innebar en förändring av företagshypoteket. Företagshypoteket förändrades från att ha varit en särskild förmånsrätt i vissa av gäldenärens tillgångar till en allmän förmånsrätt i 55 procent av alla tillgångar. Regeringen hade flera syften med förändringen, exempelvis att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner skulle förbättras. Lagändringen syftade även till att påverka bankers agerande gällande kreditgivning för att få dem att fokusera på lönsamhet istället för säkerheter. Återbetalningsförmåga och kredituppföljning skulle bli viktigare delar i kreditgivningsprocessen. Förhoppningen var att uppföljning av återbetalningsförmågan ska öka chansen till fler lyckade företagsrekonstruktioner. Den nya lagen har dock fått utså en hel del kritik, bland annat för att den anses hämma nyföretagandet och företagens möjligheter att erhålla krediter.Vi har utifrån ovanstående funnit det intressant att studera hur den nya lagen mottagits av bankerna och hur den har påverkat deras sätt att agera. Syftet med uppsatsen är därmed att tolka förändringen av förmånsrättslagen och analysera dess inverkan på kreditgivning till tillverkande och växande företag. Vidare avser vi att analysera huruvida lagändringen har uppnått sitt syfte att skapa en positivare inställning till företagsrekonstruktioner hos banker. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats, där åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts på fyra banker samt Ackordscentralen i Borås.En slutsats som studien har mynnat ut i är att valet av finansieringsformer har varit den största förändringen i bankernas kreditgivning på grund av den nya lagen. Samtliga banker har angett att avbetalningsfinansiering och leasing har blivit vanligare sedan 2004. Användandet av factoring har även till viss del ökat. Förändringen beror på att bankerna på så sätt även fortsättningsvis har hundraprocentig säkerhet i det som finansieras. Något ökat fokus på återbetalningsförmåga och kredituppföljning har det dock inte blivit sedan lagändringen. Bankerna anser heller inte att lagändringen har medfört att det blivit svårare för växande och tillverkande företag att erhålla krediter.Av studien har det även visat sig att bankernas inställning till företagsrekonstruktioner är något svag och att den inte har förbättras sedan lagändringen. Swedbank Sjuhärad har dock uppvisat en något mer positiv inställning än de övriga bankerna. En sak som emellertid är klar är att det har varit svårt att bedöma vilken inverkan den nya lagen fått angående bankernas inställning till företagsrekonstruktioner, eftersom det varit högkonjunktur i Sverige sedan den infördes. / Uppsatsnivå: D

Denna studie handlar om organisation och kvalitetsstyrning i mindre och medelstora företag. Syftet är att bidra med ökad förståelse för användning av kvalitetsstyrning i små och medelstora tillverkande företag. Undersökningen gjordes som en fallstudie där två företag studerades. På varje företag deltog ett flertal respondenter, och den metodik som användes var intervju och enkät. Det resultat som framkom är att motiv för certifiering inom kvalitet är avgörande för att lyckas med kvalitetsstyrning. Ambitionen för kvalitetsutveckling måste vara på en högre strategisk nivå, eftersom det är först då man verkligen kommer att lyckas med kvalitetsutveckling. För att lyckas med kvalitetsutveckling räcker det inte att följa standarder och tekniska krav vid tid tidpunkten för certifiering, man måste se kvalitetsutveckling som en del av strategin och få det in i företagskulturen och därmed bli en naturlig del i det dagliga arbetet. I mindre och medelstora företag är ledningens roll mycket viktig då ledningen har extra stor påverkan på företagskulturen. Ledningen skall ha en strategisk överblick, men också arbeta operativt med kvalitetsansvar, och arbeta med medarbetarna för att skapa en kvalitetskultur, där personlig kvalitet genomsyrar arbetet, och alla medarbetare måste vara delaktiga. Man skall vara uppmärksam på bristande rationalitet, att det man säger att man gör inte alltid överensstämmer med verkligheten, vilket också är ett argument för att ej kopiera vad andra påstår sig göra. Arbetssätt måste anpassas till företagets verksamhet, och i detta arbete måste alla involveras, och man skall se verksamheten från flera strategiska synsätt. Kvalitetsverktyg kan hos små och medelstora företag med fördel ha sin utgångspunkt i konkret avvikelsehantering, och man skall vara uppmärksam på att mjuka kvalitetsverktyg är det viktiga i kvalitetsutveckling, inte tekniska aspekter eller en massa onödiga mätningar och analyser som andra påstår att de använder i sin verksamhet. / This is a study about organisation and quality management in small and medium sized companies. The purpose is to contribute to increased knowledge of quality management in small and medium sized companies. The study was made as a case study where two companies participated. At each company various respondents participated in the study, and the method used was interview and questionnaire. The results show that motives for quality certification is crucial for the success or no success of quality management. When quality management is to be developed, the ambition must be on a higher strategic level, as success will only be possible when that is the case. In small and medium sized companies the role of management is very important as management has extra strong influence on the company culture. The company management must have a strategic overview, but also work operatively with responsibility over quality, and work with the employees in order to create a quality culture, where personal quality is the way work is done, and all employees must participate in the quality work. It is necessary to be aware of lack of rationality, where what is said is not always what is done in reality, and that’s also an argument in order not to copy what other say they are doing or working with in the quality management field. The way of working in quality management must be adopted to the situation of the company, and this includes the involvement of all employees, and the business of the company must be seen at from different strategic points of view. The quality tool used by small and medium sized firms can have it’s starting point in the deviation report system, and it is also important to be aware of that softer quality tools are the most important in quality management, not technical aspects and unuseful measurements and analisys that others claim they use in their business.

Influencers ar det nya verktyget i foretags marknadsforing. Men vad hander med foretags visuell identitet nar en influencer far skapa ett inlagg i samarbete efter en forfragan fran foretag. Studien bygger pa en visuell innehallsanalys av fyra olika foretag som anvander sig av influencers i det sociala medier Instagram. Den visuella innehallsanalysen skapades efter riktlinjer som stalldes upp innan studien paborjades for att lata alla bedomningar ga efter samma mall. Efter att analysen var klara sattes intervjufragor upp for att anvandas vid strukturerade intervjuer med influencers for att verkligen fa reda pa hur de arbetade och vilken information de fick fran foretag. Resultatet fran bade intervjuerna och den visuella identiteten visar pa att influencers far valdigt olika direktiv fran foretag. Det papekas aven att de vill skapa sitt material sjalva utan att nagon annan styr for att behalla en akthet mot sina foljare, som annars latt ser igenom inlagg ifall de ar fake.

De allra flesta organisationer och företag idag eftersträvar mångfald, vilket kan förklaras som ”alla de sätt vi skiljer oss åt”. Denna studie undersöker hur organisationer och företag arbetar för att inte skapa en exkludering via svenska språket.Materialet kommer från kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika organisationer som uttryckligen arbetar med mångfald internt. Empirin har sedan analyserats och tolkats utifrån teorier kopplade till ämnet, såsom språk, makt, mångfald och normer. Studiens resultat visar att de vanligaste sätten att arbeta för att inte exkludera via språket i en miljö som arbetar med mångfald handlar om internkommunikation och rekrytering. Att alla anställda i en organisation eller företag ska ha möjlighet att få den information de behöver nämndes ofta i intervjuerna, precis som att en måste rekrytera mångfaldigt för att kunna arbeta med den internt. Resultatet visar också att de största utmaningarna med arbetet ofta handlade om intersektionella strukturer och negativa attityder. Det är inte självklart att alla i en organisation eller ett företag såg det positiva i att arbeta med människor som inte pratade svenska.

<p>Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: ”Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag – En studie utifrån GRI:s riktlinjer”</p><p>Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008</p><p>Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p</p><p>Författare: Niklas Nyberg, Sofia Moberg</p><p>Handledare: Margareta Paulsson</p><p>Nyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företag</p><p>Bakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines).</p><p>Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare. På så sätt kan vi dels utvärdera hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig mellan dessa två grupper, dels hur redovisningen skiljer sig åt mellan de olika företagen inom de två grupperna (GRI-registrerade och icke-GRI-registrerade).</p><p>Metod: Undersökningen omfattar 12 börsnoterade företag. Vi använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod när vi studerar företagens hållbarhetsredovisningar. Detta sker bland annat genom en poängbedömning utifrån GRI:s indikatorer, som belyser områden såsom miljö och mänskliga rättigheter.</p><p>Teoretisk referensram: Vår främsta teoretiska utgångspunkt är GRI och dess riktlinjer. Vi väljer att komplettera denna med intressentteorin och legitimitetsteorin, för att på så sätt visa på samspelet mellan företaget och dess intressenter samt samhällets krav på legitimitet inom organisationer.</p><p>Slutsatser: De GRI-registrerade företagen ser ut att ha en mer komplett och utförlig hållbarhetsredovisning än de icke-GRI-registrerade. Vissa av de GRI-registrerade företagen erhåller lägre poäng totalt än vissa av de icke-GRI-registrerade företagen. De icke-GRI-registrerade företagen uppvisar även en kunskapsbas som inte är långt ifrån de GRI-registrerade. Detta indikerar att de, genom att ha varit registrerade tidigare, erhållit kunskap som fortfarande består. Huruvida ett registrerat användande av GRI:s riktlinjer leder till en mer fullständig hållbarhetsredovisning är enligt vår studie inte klarlagt, då vi fann stora skillnader inom båda grupperna, dvs. GRI-registrerade företag och icke-GRI-registrerade företag.</p>

<p>Alla företag måste enligt lag upprätta någon form av redovisning. Via bokföringsnämnden får svenska företag allmänna råd över hur de ska tillämpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprättandet av sin redovisning. För närvarande arbetar bokföringsnämnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsättning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2. Det är denna kategori av företag vi valt att fokusera på i denna uppsats.</p><p>De flesta företag behöver någon form av extern finansiering. Vårt syfte med studien är att ta reda på vilka rutiner som i nuläget finns vid utlåning av kapital till mindre, onoterade företag samt om dessa rutiner kommer att förändras i och med att det nya regelverket börjar gälla och i så fall på vilket sätt. Vi har i form av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metod genomfört vår undersökning med hjälp av intervjuer, både via besök och per telefon. Fem kända banker i Norrland blev vårt urval.</p><p>För att bankerna ska våga låna ut kapital till företag är det av största vikt att banken får in tillräckligt med information om företaget för att kunna göra en korrekt bedömning över huruvida återbetalningsförmåga finns. Bankerna kommer inte att ändra sina rutiner med anledning av införandet av de nya förenklade redovisningsreglerna. De kommer att ställa samma krav som tidigare. I verkligheten kommer införandet av de nya reglerna troligtvis inte innebära någon direkt förenkling för de mindre företagen när de är i behov av finansiering från en bank.</p><p> </p>

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.</p>