Social media play a significant role in people’s daily communication and life. Even companies use them to reach a broader audience. This study aims to explore if Snapchat can be a useful platform for companies in their strategic communication, especially regarding corporate branding. Snapchat is the fastest growing social media today and they use content in a completely different way than other major social medias. This paper will show how Arla Sweden is using Snapchat to communicate with a specific target group, create engagement and strengthen brand identity. The study focuses on how users understand Arla´s content and is divided into two parts, where two qualitative methods are used. The first part focuses on Arla´s use of Snapchat and is conducted by an interview with an expert from Arla´s social media department. The second one aims to understand the user experience and is collected through four focus group interviews. The study is based on theories about corporate branding and Stuart Hall´s theory of encoding/decoding. The result shows that the users are critical to companies using Snapchat. The users view Snapchat as a private medium for friends and are negative to companies using it as a marketing tool. However, the study shows a positive result regarding users’ first experience with Arla´s content. The conclusion is that Snapchat can be used for corporate branding as long as companies make sure that the content is interesting enough for the target group.

Denna studie syftar att svara på frågeställningen om hur en klimatsatsning inom små och medelstora företag (SME) kommuniceras på bästa sätt och var i svårigheter kan ligga. Jämförelser görs också med liknande projekt som genomförts och de framgångsfaktorer de haft för att se om de går att överföras till de små och medelstora företagen i Halland, som ingår i denna studie. Genom jämförelser med andra rapporter, djupintervjuer med representanter ur de medverkande företagen, workshops i samarbete med EMC och Alexandersoninstitutet samt analys av dessa har utmaningar och möjligheter i arbetet med att implicera klimatarbetet i företagens verksamhet identifierats. Resultaten har analyserats i enlighet med miljöpsykologisk ansats. Genom att utvärdera attityder, upplevd kontroll och upplevda hinder, har förslag för implementering och kommunikation tagits fram. Resultatet av djupintervjuer och workshops visar att företagen behöver vägledning när det gäller kommunikationen av sitt klimatarbete internt såväl som externt. Företagen vet inte vilka kanaler som ska väljas eller vad som ska kommuniceras. De flesta är överens om att ledningen behöver föregå med gott exempel. Därför bör ledningen utbildas i första hand. Företagen har bland annat problem med att anställda tillhör olika grupper som arbetar på skilda sätt, vilket gör att kommunikationen behöver anpassas för att passa respektive grupp. Svårigheter att omvandla klimatåtgärder till mätbara värden så att de tydligt kan redovisas för medarbetare och därmed öka motivationen till ett förändrat beteende är andra faktorer företagen har problem med. Små och medelstora företag kan arbeta med ett antal framgångsfaktorer grundade på analyser av ovanstående. Det är viktigt att arbeta strukturerat och med tydliga mål, det är också viktigt att använda sig av mindre målgrupper, även under den interna hållbarhetskommunikationen. Tesen att den interna kommunikationen är avgörande för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan styrkas med hjälp av denna studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur åtta företag själva definierar och argumenterar för sina val i samband med namnbyten, och på så sätt söka förstå företagens namnbyten som strategisk kommunikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som integrerar den institutionella teorin och corporate branding och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från de studerade företagen. Studiens resultat visar att en mer institutionell hållning, där fokus ligger på beskrivande namn som följer normen i branschen, väljs utav de mindre företagen. En strategisk hållning, där fokus ligger på associativa namn som särskiljer företaget, väljs istället av de större företagen. Vidare tenderar institutionella namnbyten att orsakas av uteslutande interna faktorer och ha ägare och kunder som primär målgrupp, medan strategiska namnbyten tycks orsakas av externa faktorer och ha både ägare, kunder och medarbetare som primär målgrupp. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring upptäckta brister i det teoretiska ramverket och förslag på förbättringar ges.

Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses. / Purpose - The purpose of this study is to explore how SMEs use the Balanced Scorecard to manage and control their organization. Method - The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion - The results show that the SME owner-managers’ personal goals affect how SMEs use the balanced scorecard to control and manage the company. We note that SMEs wherein the owner-manager has ambitions to grow the business also tend to formulate a more tangible vision for the SME itself, and consequently use the balanced scorecard more thoroughly to control and manage the business. The results also showed that the organizational characteristics of SMEs affect how the balanced scorecard is used in these organizations. We note that SMEs value flexibility, adaptability and ad hoc decision making more than formal control tools and formal processes, like those presented in the balanced scorecard. Furthermore, we can also distinguish that organizational maturity plays an important role in how SMEs use the Balanced Scorecard. The essay highlights how SMEs organizational characteristics and the owners character affect how the Balanced Scorecard is used in SMEs and provide important insights on how the governance looks in these businesses.

The purpose of this study is to examine and explain why three Swedish public libraries failedin their ambition to act as information services for small and medium-sized firms (SMF). To support this purpose two major assumptions are made:1) Public libraries who plan to run this kind of "business" must act with the same means as "professional" services.2) The service must be adjusted to the information needs of the customer.Based on these assumptions sixteen factors which are crucial to the "success" for this kind of service are presented.Applied to the information services of Lidkoping, Sölvesborg and Västervik, these factors reveal a number of shortcomings and mistakes made by the libraries.To understand this result these information services are seen as parts of a traditional Swedish public "library-thought". It is shown that, fundamental ideas in the way the public libraries are defined, like the responsibility to act in a neutral and democratic way, also characterised the three information services.These ideas together with the opinion of SMF as a "rational" information-consumer resulted in information services who did not meet the information-needs and information-behaviour of SMF.

The purpose of this paper is to describe how the workgroup and I developed and construc­ted an Intranet at Pharmacia & Upjohn, Helsingborg. The Intranet was constructed by the help of WWW-technique. The intention was to increase and improve the distribution of infor­mation in the large company. Some of the employees were interviewed and asked what they could gain by using the Intranet for information distribution instead of the usual papers. They also got a chance to tell us what they thought about the whole idea with the Intranet. All of their comments and answers were put together and evaluated by the workgroup and I, before the prototype of the Intranet was shown to the employees at the company. There were many steps before we got that far and there were also a lot of technique involved. This Intranet was eveloped because of the need of fast infonnaton distribution and because the WWW-technique allows this kind of construction.

Nyföretagandet är viktigt för förnyelsen av näringslivet, men en stor del av de nya företagen går i konkurs inom ett par år. Som en följd av den höga risken med finansiering av sådana bolag måste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltänkta företagets potential. Då ingen historisk information finns tillgänglig måste kreditgivaren hitta andra vägar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter är ett sätt att förmå de nya företagen att överleva den första svåra tiden, då varningssignaler på så sätt upptäcks i ett tidigt skede.Vi har med anledning av ovanstående funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar när det gäller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbättra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler. Syftet är därtill att beskriva och analysera hur kreditgivare hanterar nya företag i ekonomisk kris. Uppsatsen har avgränsats till att endast beröra nystartade aktiebolag samt banken som kreditgivare. Studien bygger på en induktiv och kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem banker samt representanter från Ackordscentralen.Studien resulterade i att viktiga faktorer vid kreditgivning till nystartade företag är företagarens kompetens, branscherfarenhet och kontaktnät. Kreditgivarna ser helst att företagaren själv, ett riskkapitalbolag samt banken delar på finansieringen, och dessutom tar kreditgivarna vanligtvis minst en personlig borgen på företagaren. Kreditgivarnas identifiering av varningssignaler kan förbättras genom en ökad manuell kontroll av krediter. Dessutom bör kreditgivarna bli bättre på att vidta åtgärder direkt när signalerna har uppmärksammats samt koppla in Ackordscentralen i ett tidigare skede. Slutligen framkom att kreditgivarna hanterar krisföretag genom individuella lösningar, men är restriktiva och måste ha en stark tro på företagets framtid för att bevilja ett fortsatt engagemang.Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur kreditgivning till företag har sett ut ur ett historiskt perspektiv för att söka förutspå hur kreditgivningen kan komma att se ut i framtiden. Då vi kommit i kontakt med flertalet vetenskapliga undersökningar som pekar på att det är svårt för nya och små företag att få tillgång till kredit, anser vi det även intressant att studera vad som kan göras för att underlätta för företagen i framtiden. / Uppsatsnivå: D

I Sverige utreds ett eventuellt slopande av revisionsplikten för små företag. Sverige är i stort sett ensamt inom EU med att ha revisionsplikt för små aktiebolag. Revisionsplikten infördes som ett försök att bekämpa den ekonomiska brottsligheten samt att öka ägarnas möjlighet till kontroll. Revision bidrar även till att tillföra trovärdighet till den externa informationen till fördel för olika intressenter. Revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen genom en oberoende granskning.De frågor som behandlats i uppsatsen är: Vilken betydelse har revisionen i små företag, för banker, leverantörer och Skatteverket? Samt om de kommer att ställa andra krav på företaget om revisionsplikten avskaffas? Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka intressenterna. För att få en ökad förståelse, har tidigare litteratur studerats samt ett antal intervjuer genomförts. I uppsatsen har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas, kommer banker och leverantörer ändå begära att företagen revideras eller granskas för att få pålitlig information. Studien visar på att revision är väsentlig och ett bra hjälpmedel för intressenterna. Vi anser att små företag borde ha någon form av granskning. / Uppsatsnivå: D

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien. Vi valde vidare att studera tre små företag, Lidhs Verktyg AB, Ray Metallfabrik AB samt Götessons Industri AB. Det här för att ta reda på hur de använder sig av den externa redovisningen och dess rapporter. Vi har även valt att studera vilken nytta företagen upplever att de har av de externa redovisningsrapporterna. För att avgränsa oss har vi valt att endast studera hur ledningen använder sig av rapporterna på respektive företag. Vår studie har varit av kvalitativ karaktär där vi har skapat oss en djupare förståelse genom ett fåtal fall. Vi har genomfört två intervjuer på varje företag med respondenter ur ledningen samt deltagit på ett ledningsmöte för att observera hur det fungerar i praktiken. Vi har i våra analyser sedan gått från den befintliga teorin till att jämföra med vår empiri för att sedan gå tillbaka till teorin igen. I teorikapitlet har vi tagit upp vår utvalda referensram som består av den externa och interna redovisningen, vad redovisningen har för roll, hur tolkning och insamling av redovisningsinformation sker, användning av redovisningsinformation samt vilken nytta redovisningen har. Eftersom vi endast har studerat tre företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla små företag och heller inte bekräfta eller förkasta någon teoretisk referensram. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens användning av den externa redovisningen. Alla våra respondenter nämner att de på ett eller annat sätt använder sig av den externa redovisningen i sitt ledningsarbete. Vi kan dock konstatera att hur omfattande rapportanvändningen är, hur beslut fattas samt vilken attityd företagen har till redovisningen skiljer sig väsentligt företagen emellan. De tre företag som vi har studerat upprättar varje år en årsredovisning. Vi upplevde dock att de inte används så flitigt i ledningsarbetet på något av företagen. Däremot hade den löpande bokföringen som bland annat sammanställs i månadsrapporter en viktig roll i alla tre företagen. Den främsta nyttan av den externa redovisningen för samtliga företag är att kunna fatta beslut gällande företaget internt. I tidigare forskning som gjorts har vi sett att ett företags upprättande och användning av redovisning skiljer sig åt. Det här på grund av att det finns skillnader i ledningens beteende, kunskap, intresse, erfarenhet och bakgrund. Vi kan även se den här skillnaden hos våra tre företag. Vi har förstått, genom vår studie, att det inte är storleken som påverkar hur små företag tolkar och använder sig av de finansiella rapporterna. Det beror främst på vad företagsledningen har för attityd, intresse och kunskap till redovisning inom företaget.