No description available.

Denna rapport analyserar hur små tillverkande företag arbetar med affärsutveckling och hur det påverkar lönsamhet och tillväxt. Examensarbetet ingår som ett delprojekt i forsknings- och utvecklingsprojektet Business Navigator[1] som syftar till att ta fram ett koncept för ett IT-stöd som kan fungera som färddator för små och medelstora företag i deras affärsutveckling. Syftet med examensarbetet är ta fram underlag för att analysera om det kan vara en möjlighet för Sparbankerna och Swedbank att erbjuda sina små företagskunder stöd i deras affärsutveckling. En extern part i styrelsen är närliggande det arbetssätt som bankerna skulle kunna erbjuda och finns redan infört idag, dvs det finns exempel på att bankpersonen agerar affärsutvecklare till kund- eller andra företag. Därför analyseras hur en extern part i styrelsen påverkar ett företags affärsutveckling. Det visar sig bland annat att de företag där ledningen lägger tid på affärsutveckling i genomsnitt har dubbelt så hög lönsamhet jämfört med de företag där ledningen inte lägger tid på affärsutveckling. En extern part i styrelsen för företagen medför i alla fall att företagens styrelse är aktiv vilket i sin tur har en starkt positiv effekt på att ledningen lägger tid på affärsutveckling. Om en bank skulle erbjuda sina kunder stöd i affärsutvecklingen likt en styrelse så finns dessutom möjligheten att sätta högre krav på ledningen än vad en styrelse kan göra i de fall då det är samma personer som är ägare, ledning och styrelse. Detta innebär att en bank skulle kunna bidra kraftigt till utvecklingen i det lokala näringslivet genom att hjälpa sina kunder att lägga tid på affärsutveckling.

Sammanfattning Titel:             Företagsvärdering medfundamental analys - jämförande studie av två börsföretag   Nivå:             C- uppsatsi ämnet företagsekonomi   Författare:     ErikaCoyet & Wafaa Zbib   Handledare:   MarkkuPenttinen   Datum:         2011 – 01   Syfte: Syftet med studien är att genomen företagsvärdering på Sandvik AB och Atlas Copco AB fastställa om derasaktier är undervärderade på börsen mot för verkligt värde och om det äraktuellt ur lönsamhetssynpunkt att köpa någon utav aktierna eller eventuelltbåda två. Vidare är syftet att göra en jämförande studie av företagen utifrånföretagsvärderingen för att ytterligare visa på vad en fundamental analysspeglar för syfte och roll. De frågor som studien ämnar besvara är: Är Sandviksrespektive Atlas Copcos aktie undervärderad på börsen? Visar en fundamental analys annat intressant änundervärde på aktien? Finns det fortfarande olösta frågor efter enfundamental analys när vi tittar på aktievärde?   Detta val gjordes då investering i aktie känns som ettområde som växer och får ett allt större inflytande i vårt samhälle och hardärmed har kommit att bli ett alltmer viktigt område.   Metod: Studie tar sinutgångspunkt i denhermeneutiska kunskapsförankringen. Den undersökningsmetod som har genomsyratsi undersökningen är en blandning av den kvalitativa metoden och denkvantitativa. I första hand har relevant data sammanställt från respektiveföretags årsredovisningar och annat publicerat material om företagen. I andrahand är undersökningen även färgad av ett frågeformulär som har besvarats avutvalda aktieanalytiker. Frågeformuläret har utformats med hjälp avstandardiserade intervjuer som skickades via e-post. Dessa material tillsammansmed teori har sedan legat till grund för analys och resultat.   Resultat & slutsats: Det är de slutliga delarna i denfundamentala analysen, den så kallade finansiella analysen och värderingen som angeren akties undervärde på börsen, om det föreligger ett sådant. Den fundamentalaanalysen visade på att Sandviks respektive Atlas Copcos aktie inte ärundervärderad på börsen. Med hjälp av den strategiska analysen har en helbransch lyfts fram och dessutom har möjligheten att få en djupare inblick i de utvaldaföretagen erhållits. Slutsatsen är därför att den fundamentala analysen visarpå mycket mer användbar information än bara undervärde på aktien. Den fundamentala analysen förespråkas framförden tekniska analysen men den kan trots det inte ge svar på allt. Det anses tillexempel finnas olösta frågor kvar efter en fundamental analys sedan det framkommitatt man inom den fundamentala analysen tenderar att undervärdera aktiemarknadensbetydelse.     Förslag till fortsatt forskning: Utföra en fundamental analys på ett företag. Utföra en fundamental analys på två onoteradeföretag eller ett börsnoterat och ett onoterat. Studie har också uppvisat att det finns publikabolag, vilka trots namnet inte är noterade vilket också skulle vara intressantatt studera vidare kring, varför det förhåller sig så? Detskulle även vara intressant att i en vidare studie titta på problemet urett företagsperspektiv då det vid ett företagsköp fordras att beakta så mycketmer än om det endast avses att investera i aktier.   Uppsatsens bidrag: Att genomstudien lämna ett bidrag som visar på att säkerheten till en bra placering inteendast ligger i lättillgänglig börsinformation så som nyckeltalen, utan attsäkerheten ligger i bakgrunden till att nyckeltalen ser ut som de gör.   Nyckelord: Företagsvärdering, Börsnoteratföretag, Fundamental analys, Jämförande värdering, Nyckeltal

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet. Det gjordes inga direkta förberedelser för att förbättra medarbetarnas förmåga att överföra tyst kunskap. Medarbetarna ansåg sig ha behövt tydligare uppdragsbeskrivningar samt bättre förberedelser i värdlandet. Vi anser att Phadia bör identifiera förberedelser som skapar förutsättningar till erfarenhetsbaserad kunskapsöverföring för att gynna företagets affär.

No description available.

Företag är idag under stor press och de måste ständigt öka effektivitetenför att kunna konkurrera. Lean är en filosofi som påstås öka kundvärdet och minskakostnaderna. Både akademiker och företag skapar ofta egna definitioner av lean vilkethar lett till många studier inom ämnet. Studier av vinsterna från lean är också ganskavanligt men det är inte många som har studerat delarna av lean och hur de påverkarresultatet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad tillverkande företag uppfattar attarbetet med lean har gett för effekter. Vidare vill vi kartlägga om det går att dela inlean i olika delar samt om det är helheten som ger de eventuella effekterna eller omdet räcker att införa enskilda delar. Metod: Utgångspunkten i denna studie är i teorin. Empirin har samlats genomsemistrukturerade intervjuer som genomförts på sex olika företag. Vi har alltsågenomfört en multipel fallstudie. Resultat: Ökad produktivitet, högre kundvärde och ökat engagemang är de vanligasteeffekterna vi sett. Lean består av olika delar men delarna verkar i stor utsträckningvara beroende och förstärka varandra.Sökord: lean, effekter, delar, produktion, företag / Companies today are under a great deal of pressure and they have tofind ways to compete through increased effectiveness. Lean is a philosophy wichclaims to increase the customer value and reduce costs. Both academics andcompanies create their own definition of lean which has lead to many studies of thesubject. Studies of the gains from lean are also pretty common but there are not manywho have studied the parts of lean and how they affect the profit. Aim: The purpose of this study is to investigate what effects manufacturingcompanies perceive that lean leads to. Further, we like to identify whether it ispossible to divide lean in different parts and if it is the whole that gives the potentialimpact or if it is sufficient to introduce individual parts. Method: The starting point of this study is in the theories of lean. The design is amultipel case study. The empirical findings come from 6 semi–structured interviews. Result: Increased productivity, greater customer value and engagement are the mostcommon effects we have seen. Lean consists of different parts but the parts seem tobe largely dependent and reinforcing.Keywords: lean, effects, parts, production, companies

Under de senaste åren har användandet av Facebook blivit allt vanligare. Det har blivit ett naturligt inslag i vardagen för en stor del av Sveriges befolkning. Inte bara i privatpersoners liv utan på senare år också för företag. Många företag ser det idag som en självklarhet att finnas representerade på Facebook där de kan ha direktkontakt med kunder. Det är dock lätt att få en känsla av att många företag uppmärksammat Facebooks popularitet och känner krav på att finnas där, utan att riktigt veta varför och hur de ska bete sig i den nya miljön. En trend är att i kommunikationen med människor på Facebook vara väldigt informell och avslappnad. Syftet med följande uppsats är att undersöka hur unga människor ser på företags närvaro på Facebook, hur den avslappnade och informella stil som de ofta använder sig av där uppfattas och slutligen varför unga människor hellre följer vissa sorters företag än andra på Facebook. Hur unga människor uppfattar de satsningar som företag gör på Facebook är ett fenomen som det inte bedrivits särskilt mycket forskning kring än. Det teoretiska ramverket i följande uppsats består av Joshua Meyrowitz teori om hur dagens medieklimat resulterat i avmystifiering av auktoriteter, Danah Boyds teori om hur Facebook som offentligt nätverk påverkar människors beteende och slutligen Lennart Hellspong och Per Ledins resonemang rörande vad ett informellt tilltal kan sägas signalera. Studien som genomfördes genom semistrukturerade gruppintervjuer visar att de företag som anammar ett vardagligt och informellt tilltal i måttlig dos uppfattas på ett mycket positivt sätt. Detta medan de företag som använder en väldigt informell ton uppfattas som oseriösa, speciellt om det rör sig om företag som förknippas med exklusivitet och auktoritet. Vidare visar studien att det finns en i grunden mycket positiv inställning till företags närvaro på Facebook. Företag som har Facebook uppfattas som mer moderna och med i svängen, jämfört med motsvarande företag som inte finns representerade där. Det visade sig dock att det inte bara är mycket känsligt för exklusiva eller auktoritära företag att använda ett informellt tilltal. Det anses inte heller lämpligt för sådana företag att överhuvudtaget finnas på Facebook. Exklusiviteten eller auktoriteten skadas när dessa företag genom närvaron Facebook kommer närmre inpå människors vardag. I studien framkommer även att unga människor hellre gillar vissa sorters företag framför andra på grund av att gillandet och följandet av företag till stor del handlar om att skapa en online-identitet. Facebooks funktion som ett socialt nätverk, där publiker som tidigare var åtskilda nu finns samlade gör att unga människor främst gillar okontroversiella och trendiga företag som anses vara välkända i vänkretsen. Företag som de i verkligheten har ett gott öga för, men som inte överensstämmer med Facebookvännernas förväntningar undviks helt.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna C-uppsats är att undersöka och analysera friskvårdsarbete i tre olika organisationer. Detta vill vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar; Vilka förutsättningar har organisationerna för friskvårdsarbete? Hur stor är sjukfrånvaron i respektive organisation? Vilken attityd har organisationerna till friskvårdsarbete? Hur är friskvårdsarbetet uppbyggt i dessa organisationer? Metod Vi valde ut tre organisationer; SVT/SR/UR, Coca Cola Drycker Sverige AB och Volvo Truck Center AB. Vi valde organisationerna med hänsyn till bransch och storlek för att öka generaliserbarheten. Vi började med att göra en förundersökning av deras nuvarande friskvårdsarbete genom insamlande av statistiskt data. Detta var underlag för de intervjuer vi sedan genomförde med varje organisations friskvårdsansvarig. Resultat SVT/SR/UR har en stor friskvårdsorganisation med stort aktivitetsutbud. De har en friskvårdsavdelning och en företagshälsovård som samarbetar tätt. De har en budget som innebär cirka 5500 kronor per anställd och år. Sjukfrånvaron på företaget uppgår till 3,7 %. Coca Cola Drycker Sverige AB har en friskvård baserad på företagshälsovård samt en ideell sportklubb som har ett utbud på olika friskvårdsaktiviteter. De har ett bidrag till sina anställda på 1000 kronor och sjukfrånvaron är beräknad till 6 %. Volvo Truckcenter AB har i dagsläget lagt resurser på rehabilitering via företagshälsovården. Det finns ingen organiserad friskvårdsverksamhet förutom ett motionsbidrag på 1000 kronor som varje anställd kan ansöka om samt styrketräningslokaler. Budgeten per anställd är 1623 kronor. Sjukfrånvaron på företaget är beräknad till 6 %. Slutsats Vårt arbete är relativt litet och har därför en ganska låg generaliserbarhet. Vi tror dock att resultatet speglar en stor del av det svenska friskvårdsarbetet. Med hänsyn taget till detta blir vår slutsats att ett effektivt friskvårdsarbete ska innehålla tydliga mål och riktlinjer, förankrade genom hela företaget. För att alla i företaget ska får en känsla av sammanhang ska ett samarbete mellan patogenskt och salutogenskt arbete finnas. Det bör även finnas en god tillgänglighet av utbudet som för bästa resultat bör bedrivas på arbetstid.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas? Problemformulering: ”Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag?” Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands. Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering. De kulturella aspekterna visar på att god förkunskap inom området kan underlätta en internationalisering i ett specifikt geografiskt område. Studien behandlar även olika internationaliseringsmodeller där stegvis internationalisering är av stor vikt när små och medelstora företag ska expandera internationellt. Metod: Denna kvalitativa studie är baserad utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett deduktivt angreppssätt. Studien utgår från utvalda teorier där dessa ligger till grund för den intervjumall som använts vid åtta intervjuer med små och medelstora företag. Intervjuerna ligger till grund för studiens empiriska analys. Empiri/analys: De åtta intervjuerna som genomfördes med respektive företag sammanställdes och resultatet visade att samtliga representanter ansåg att god planering vid uppbyggnaden av små och medelstora företag var av stor vikt när slutligen företaget skulle internationalisera sig. Angående de kulturella skillnaderna så skilde sig åsikterna åt beroende på hur nära slutkunden företaget kommer. En underleverantör med liten kontakt med slutkund var inte lika beroende av kulturella aspekter som ett företag som levererar direkt till slutkund. När det kommer till vilken internationaliseringsprocess som var det bästa alternativ så var även detta beroende på hur stor kontakt de enskilda företaget hade med slutkund. Slutsats: Slutsats av detta blir, att kulturella aspekter inte har en stor påverkan vid ett företags internationaliseringsprocess. Däremot så är den kulturmodell som Uppsalamodellen från 2009 använder sig av är fullt tillräckligt för små och medelstora företag. Vikten av nätverkande som Uppsalamodellen från 2009 framhäver bekräftas av samtliga företag vilket gör den modellen till den bäst tillämpningsbara modellen.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidare innebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sig utav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål. Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser till kandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen i vissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. I denna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentlig verksamhet och företag. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur man arbetar i offentlig verksamhet och företag kring intern kontra extern chefsrekrytering. Dessutom belyses om chefsnivå påverkar ifall kandidaterna hämtas internt eller externt till olika chefsbefattningar. Avslutningsvis redogörs en diskussionsdel, som återkopplar till uppsatsens syfte samt belyser skillnader och likheter mellan offentlig verksamhet och företag. I resultaten kan man se att organisationerna är positiva till att rekrytera chefer internt, dock går det att tyda skillnader i förhållandesättet till chefsrekrytering mellan offentliga verksamheter och företag. Arbetssättet vid chefsrekrytering tycks vara av likartad karaktär vid samtliga av de undersökta organisationerna, då respondenterna förstår vikten av att lägga ned tid på ett ordentligt förarbete inför en chefstillsättning. Hur de undersökta organisationerna hanterar chefsförsörjningen varierar från fall till fall. Vi kan dock se en skiljelinje mellan offentlig verksamhet och företag, då företagen betonar att intern chefsförsörjning är en fråga om behov. De offentliga verksamheterna betonar vikten för dem att använda sig utav program för chefsförsörjning, då de annars upplever det svårt att tillsätta kompetenta chefer inom organisationen. I fråga om chefsnivåns betydelse för om en chef rekryteras internt eller externt har vi kunnat ta del av information från en av respondenterna. Vid detta fall tycktes det som att högre chefsbefattningar, i större utsträckning än till lägre chefspositioner, snarare tillsattes genom externa kandidater. Gemensamt för samtliga respondenter är att de menar att det krävs ett mer omfattande rekryteringsarbete vid tillsättandet av högre chefsnivåer.