<p>Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel. Vi har tagit del av olika undersökningar samt fört ett samtal med en auktoriserad revisor. Följande slutsatser har konstaterats:</p><p>• Företag har och kommer även i fortsättningen att gynnas av ett slopande av förmögenhetsskatten.</p><p>• Slopandet kommer att leda till ökade investeringar och fler arbetstillfällen.</p><p>• Pengar kommer att flytta tillbaka till Sverige från utlandet.</p>

<p>I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat.</p><p>Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.</p>

<p>All small- and medium-sized family owned enterprises need to sooner or later undergo a change of ownership. When the elder generation is approaching their retirement they have to make a choice; either hand over the business to the younger generation or sell it to an outsider. The succession of the family owned business can create a life long dilemma for the entrepreneur. From the view of taxation there are, according to current legislation, no reasons to plan the succession to the younger generation. If no preparation has been done, the optional law system concerning inheritance will divide the property left. This can result in undesired effects, such as shattering the ownership. To plan the succession of generations can be costly and time consuming but contributes to favourable effects. The entrepreneur has the opportunity to decide how the company will be operated in the future with legal transactions. The younger generation will have the opportunity to gain knowledge of the company routines and be educated in the position as executive director. This thesis describes how a succession of generations can be planned and executed. We have attached great importance to the methods gift and sale of the company shares for a price below market value. If the elder generation has attained economic security, a succession of generations throughout the gift method are a good alternative. This method demands that some mandatory requirements are fulfilled. Gift enables for the elder generation to transfer the family business to the younger generation during their lifetime without any taxation. A sale of shares to the younger generation for a price below the market value gives the older generation a compensation that can be used to enhance their standard of living or compensate other offsprings. However, the older generation will more likely be taxed on a part of the sale. We do not consider today’s Swedish tax legislation, concerning succession of generations, compatible to fundamental taxation principles.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

<p>Bakgrund: Den globala ekonomin befinner sig våren 2009 i en recession. Under det sista kvartalet2008 försvagades konjunkturläget kraftigt. Det förändrade konjunkturläget har tvingat företagen attanpassa sig efter nya förutsättningar. Många företag anade att en avmattning skulle ske men närvändningen väl kom skedde det för många företag oväntat snabbt. Hur företaget hanterar situationenavgör förutsättningarna för att företaget även långsiktigt ska vara livskraftigt.</p><p>Syfte: Vår studie syftar till att utifrån några olika perspektiv beskriva och jämföra hur tillverkandeföretag hanterar en akut neddragningssituation. Studien skall också visa på vilka underlag som liggertill grund för de beslut samt förklara hur olika faktorer påverkar beslutsfattandet. Av särskilt intresse äri vilken utsträckning hänsyn till strategiska tankegångar tas i den aktuella situationen.</p><p>Slutsatser: Samtliga företag har använt sig av en prognostiserad framtida tillverkningsvolym somutgångspunkt när neddragningsåtgärder vidtagits. Nedgången ses endast som tillfällig och någonstrategisk omorientering har ej genomförts i de flesta av företagen. De åtgärder som vidtagits äranpassade för att företagen skall kunna hantera en snabb uppgång.</p>

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns exempel på företag som är värderade till mångdubbelt högre än deras bokförda värde. Hur ska företag redovisa sina dolda värden, då redovisningsregler gör det omöjligt att visa detta på balansräkningen? Detta kan sägas vara ett problem för företag, särskilt de som har stora dolda tillgångar. En heltäckande redovisning kan visa en mer rättvisande bild av företaget och stärka dess rykte.</p><p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna uppsats är att ge en bred beskrivning av företags IC-redovisning inom läkemedelsbranschen, bemannings/konsultbranschen och byggbranschen. Vår uppsats syftar till att visa vad för IC-information som framhävs och vilka delar av det intellektuella kapitalet som betonas av företag inom dessa branscher. Vi ämnar komma fram till om det finns ett mönster inom branscherna, skillnader mellan branscherna och om redovisningen följer ett<strong> </strong>mönster som kan förklaras av branschernas olikheter.</p><p><strong>Metod:</strong> En innehållsanalys av 12 företags frivilliga redovisning har genomförts. Vi har utformat en kategoriseringsmall efter genomgång av teori på området. Den består av tre huvudkategorier; externkapital, internkapital och humankapital, samt den fristående kategorin; forskning & utveckling. Dessa kategorier representeras av olika element, som varit utgångspunkt vid sökningen i PDF-filerna av årsredovisningarna.</p><p><strong>Resultat, slutsatser: </strong>IC-informationen är till stor del av allmän karaktär, men företagen visar även exempel på vad de gör för att tillgodose intressenternas behov. Det finns ett företag som sticker ut med en IC-redovisning som är detaljerad och den visar bland annat vilket värde som de anställda bidrar med. Syftet med redovisningen tycks för alla vara att få acceptans och gillande för sina ageranden, och inte nödvändigtvis att lyfta fram det dolda värdet. Vi har kommit fram till att redovisningen av det interna strukturkapitalet utgör en liten del av den totala intellektuella kapitalredovisningen. Det som läkemedelsföretagen och tjänsteföretagen betonar är externkapitalet, medan byggföretagen betonar humankapitalet mest.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> En annan intressant studie, som skulle kunna göras, är att undersöka om företag verkligen härmar varandra. För att uppnå detta behövs enligt oss en longitudinell undersökning.</p></p></p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006</p><p>Författare: Ann-Louise Nilsson, Daniel Olovsson, Sven Samberg</p><p>Handledare: Elin Funck</p><p>Titel: Är det lönsamt att införa ett balanserat styrkort i ett mindre företag?</p><p>Bakgrund: Konkurrensen hårdnar på marknaderna vilket leder till krav på ständigt förbättrad ekonomistyrning. Ett balanserat styrkort har visat sig kunnat hjälpa många företag att uppnå bättre resultat. Styrkortet översätter visionen och strategier till gripbara målsättningar och styrtal.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett balanserat styrkort åt ett mindre företag och jämföra detta med det befintliga ekonomistyrningssystemet för att avgöra om det är lönsamt att införa det i organisationen.</p><p>Avgränsningar: Vi undersöker bara Företag X. Någon implementeringsplan eller vidare utveckling av föreslaget BSc i Företag X kommer inte heller att beröras.</p><p>Metod: Vi har växelvis inhämtat teori och empiri för att under arbetets gång revidera vår syn på problemställningen. Datainsamlingen har främst skett genom personliga intervjuer hos Företag X.</p><p>Slutsatser: Vår rekommendation till Företag X är att införa de delar av ett BSc som vi funnit lämpliga efter vår gjorda analys. Vi anser att ett komplett införande av det designade BSc inte är lönsamt, och därmed inte heller försvarbart i Företag X.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att en liknande fallstudie utförs över en längre tidshorisont. Önskvärt vore att implementera ett BSc i ett mindre företag och i efterhand göra återbesök för att utvärdera samt jämföra verkliga skillnader mellan de båda ekonomistyrningssystemen.</p>

Denna studie fokuserar på och ska utreda informationssäkerhet hos små och medelstora företag samt vilka faktorer som påverkar dem. Hot och risker med avseende till information på företag har ökat de senaste åren vilket resulterar i att företagen måste öka sin säkerhet för att eliminera dessa. Uppsatsen visar att de flesta undersökta små och medelstora företag inte arbetar aktivt och systematiskt med informationssäkerhet. För att utreda detta ämne har kvalitativa intervjuer genomförts med ansvarig för informationssäkerhet på sex olika fallföretag. Intervjufrågorna utgår från tre olika kontexter som ett företag kan delas in i. Den tekniska-, organisatoriska- och externa kontexten som i grunden kommer från TOE ramverket och anpassades efter uppsatsens behov och ämnet informationssäkerhet. IT-expertis, krav från externa aktörer och styrning av informationssäkerhet identifierades som faktorer på de sex undersökta fallföretagen och anses vara avgörande för deras informationssäkerhet.

This essay aims to create an understanding of how leadership can be arranged in a company that embraces new technology and telework, and how it can be experienced from the employees' perspective. In order to make it possible to investigate this purpose are three questions formed; ”How is the leadership perceived?”, ”How does telework into motivation?” and ”How does telework into communication?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly within different types of leadership, distance, and telework. Based on this, three interviews was made in which respondents’ experience of telework was in focus. The material was then analyzed on the basis of previous research, and through practices around situational leadership, needs, the important of physical communication and distance learning. The results showed that the office and the physical contact with both colleagues and the boss is important for the employees' personal development but also for the personal value. It also showed the importance of a functioning mix of situational, goal-oriented and relationship-oriented leadership.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina. Litteraturen som legat till grund för studien är Hofstedes kulturdimensioner och Scheins modell för organisationskultur. I uppsatsen framkommer det att Perten Instruments organisationskultur överensstämmer med den svenska kulturen och har beträffande de av Hofstedes kulturdimensioner som förekommer i organisationskulturen influerat ledarskapet i det kinesiska dotterbolaget. En av de undersökta kulturdimensionerna, individualism, hade ingen tydlig prägel i organisationskulturen. Det var således endast gällande denna kulturdimension som den kinesiska nationella kulturen yttrade sig i det kinesiska dotterbolagets ledarskap.