Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur organisationskultur och nationell kultur påverkar ledare i det multinationella företaget Sector Alarm, och vidare hur dessa faktorer påverkar ledare vid implementering av organisationsvärderingar. Genom semistrukturerade intervjuer med ledare från Sverige, Norge och Finland analyseras och jämförs nationella kulturella profiler utifrån Hofstede (1994) och GLOBE-studien (House et al., 2004). Studien undersöker även hur företagets organisationskultur upplevs och organisationsvärderingarna används vid implementering utifrån Schein (2010). För en djupare förståelse för organisationskulturen och dess påverkan på ledare intervjuas även fyra HR- ansvariga. Resultatet visar att Sector Alarm har en stark organisationskultur vilket skapar förväntningar på ledarna som måste anpassa sin nationella kultur efter den. Trots viss flexibilitet i beslut följs organisationskulturen vid implementering av organisationsvärderingarna. Samtidigt är ledarna rekryterade för att passa in i företaget, och därmed indikerar resultatet på att organisationskulturen har en större påverkan på ledare och vid implementering av organisationsvärderingar.

Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har efterfrågan på redovisningskonsulter ökat. Tidigare forskning har även gett indikationer på att IT-bolag med tillväxtambitioner efterfrågar externa rådgivningstjänster i högre utsträckning än övriga branscher. För att företagsledare ska bli nöjda med redovisningskonsulternas tjänster krävs det att deras grundläggande förväntningar tillgodoses. Vad som gör att denna klienttillfredsställelse uppstår varierar däremot, då företagsledare har olika förväntningar på redovisningskonsulterna och deras tjänster. Tidigare kvantitativ forskning har fastställt att specifika egenskaper hos redovisningskonsulter och olika förväntningar hos klienten kan leda till att klienttillfredsställelse uppstår. Denna forskning har analyserat dessa delar individuellt men inte tillsammans. I motsats till den tidigare kvantitativa forskningen utförs denna studie istället med ett kvalitativt angreppssätt, för att skapa förståelse för hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos företagsledare i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner. För att kunna besvara forskningsfrågan “Hur och varför uppstår klienttillfredsställelse hos företagsledare som använder sig av redovisningskonsulter i mindre IT-bolag med tillväxtambitioner?” genomförs semistrukturerade intervjuer med åtta företagsledare i mindre IT-bolag inom Luleå kommun. Studien visar att klienttillfredsställelse är ett system med olika komponenter, där skäl till anskaffandet, redovisningskonsultens arbetsuppgifter och roll, företagsledarens förväntningar och redovisningskonsultens egenskaper samspelar med varandra inom systemet. Att ha kunskap om hur dessa komponenter hänger samman och påverkar varandra, är således avgörande för att förstå hur och varför klienttillfredsställelse uppstår hos olika företagsledare.

Through a case study, I wanted to find out what advantages and disadvantages local companies consider with scrum and what they think about its future. To find out what scrum is, I read the literature and scientific articles and then wrote surveys based on my thoughts. Further, I also wanted to find out if it’s possible to use scrum in a school environment and therefore I visited a high school class who used scrum in one of their projects. The result was good but could have been better as it requires more training of scrum to understand everything. The surveys were distributed to various local companies. After having received a lot of answers, I concluded that the clear priority was the most positive feature of scrum and the most negative was that it was difficult to get the rest of the organization to understand scrum, which creates problems. Both high school class and local companies believe in scrum’s future, even if they think scrum will be partially modified to adapt to the software-development in the future. According to the survey responses, the most important to get the projects to be successful both now and in the future is that everyone who work with scrum is right educated. / Genom en fallstudie ville jag ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar de lokala företagen ser med scrum och vad de anser om dess framtid. För att ta reda på vad scrum är har jag läst litteraturstudier och vetenskapliga artiklar för att sedan kunna skriva enkäter som bygger på mina funderingar. Fortsättningsvis ville jag även ta reda på om man kan använda scrum i skolmiljön och har därför besökt en gymnasieklass som använt sig utav scrum i deras projekt. Resultatet blev bra, men hade kunnat bli bättre då det krävs mer utbildning av scrum för att förstå allt. Enkäterna lämnades ut till olika lokala företag. Efter att ha fått in en hel del svar kom jag fram till att klara prioriteringar var den mest positiva egenskapen med scrum och den mest negativa var att det var svårt att få den övriga organisationen att förstå scrum, vilket skapar problem. Både gymnasieklassen och de lokala företagen tror på scrums framtid, även om de tror att scrum kommer att vara till viss del modifierad för att anpassa sig till hur mjukvaru-utvecklningen sker framöver. Enligt enkätsvaren så är det viktigaste för att få projekten att bli framgångsrika både nu och i framtiden att alla som arbetar med scrum som arbetsmetod är rätt utbildade.

No description available.

Det finns, både bland individer och företag, ett ökat intresse och en ökad medvetenhet kring betydelsen av hållbar utveckling. Detta har exempelvis inneburit att förväntningarna som ställs på företag har skiftat, från enkom ett fokus på vinstmaximering till att verksamheterna även förväntas bidra till en positiv samhällsutveckling. Därför har intresset för begreppet och fenomenet Corporate Social Responsibility (CSR), företagens samhällsansvar, ökat. Den tidigare litteraturen har huvudsakligen fokuserat på varför CSR kan vara värdeskapande för ett företag och hur företag kommunicerar ut och skapar CSR. Denna uppsats fokuserar på varför företag väljer att bedriva CSR-arbete, och därför undersöks vilken sorts företag som väljer att jobba med CSR. Uppsatsen studerar om business-to-business-företag, B2B, och business-to-consumer-företag, B2C, väljer att utföra samt kommunicera ut att de ska genomföra olika mängder av CSR-arbete, och undersöker därmed om intressentgruppen kunder påverkar nivån av CSR hos företaget. För att svara på frågan används multipel OLSregression, med omsättning samt bransch som kontrollvariabler. Studien använder ett index över hur mycket CSR-arbete företag noterade på large cap-segmentet på Stockholmsbörsen sommaren 2017 har utfört och säger sig ska utföra. Resultaten visar att B2B-företag både utför mindre CSR-arbete samt kommunicerar ut att de ska utföra mindre CSR-arbete än B2Cföretag.

I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat. Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.

IT kan hittas inne i våra hem och ute på våra företag och sägs vara vägen till regional tillväxt och utveckling. Därför satsar numera EU stora summor på projekt likt IT-rådgivarna. Detta är ett projekt som varit verksamt sedan år 2003 och som har till uppdrag att, i Gävleborgs- och Dalarnas län, kostnadsfritt ge rådgivning och stöd inom IT åt företag med behov. En undersökning har gjorts i detta examensarbete åt IT-rådgivarna bland microföretagen i Gävleborgsregionen. Undersökningen utfördes i form av en enkätundersökning och besvarades av 20st. företag. Av företagen hade tio haft kontakt med IT-rådgivarna och de andra tio hade varken haft kontakt med IT-rådgivarna eller andra liknande projekt. Undersökningens resultat jämfördes med statistiken från tidigare undersökningar. Slutsatsen drogs att IT-rådgivarnas arbete ger goda effekter på IT-användningen hos microföretagarna i Gävleborg.

This essay answers the question: How can a manufacturing business fulfill the information demand in the processes; purchasing, production, warehousing, order and delivery? The question has been answered through different kind of studies, such as literature, documents, Internet search, interviews and observations. The essay is written from a hermeneutic point of view and by using qualitative research. The result has been validated by two different manufacturing businesses. A simple information logistic model is the result of a comparison made between theory and empery. The aim of the model is to describe how a manufacturing business can fulfill the information demand by using different methods. The model is divided into five vertical parts; information quantity, communication, method, process and activity. The model is not horizontally limited; the users can chose what is relevant for them. For example a user can choose to study only one process. The model gives example of common information carriers, which are used to gather the information needed. It displays between whom the information is exchanged. The model focuses on the commu-nication between the business and its customers and suppliers. The model also gives suggestions on methods, which are usable to fulfill information demand, and the importance of integration between processes using five common processes and their activities. / Den här kandidatuppsatsen besvarar frågan: Hur ska ett tillverkande företag tillgodose informationsbehoven i processerna; inköp, tillverkning, lager, order och leverans? Tillvägagångssättet för att besvara frågan har varit litteraturstudier, dokumentstudier, informationssökning på Internet, intervjuer och observationer. Kandidatuppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Resultatet har sedan validerats av två olika tillverkande företag. Jämförelse mellan empiri och teori har resulterat i en informationslogistisk modell vilken syftar till att enkelt beskriva hur ett tillverkande företag med hjälp av olika metoder kan tillgodose informationsbehov. Modellen består av fem vertikala delar; informationsmängd, kommunikation, metod, process och aktivitet. Modellen är inte horisontellt begränsad, utan användarna kan själva välja vad som är relevant för dem. Exempelvis kan en användare välja att studera endast en process och dess tillhörande delar. Modellen ger exempel på vanligt förekommande informationsbärare som används för att samla den information vilken behövs. Den visar också mellan vilka aktörer informationsutbytet sker. Modellen fokuserar på kommunikationen mellan företaget, dess kunder och leverantörer. Modellen ger även förslag på användbara metoder för att tillgodose informationsbehoven och vikten av integration mellan processerna utifrån fem vanligt förekommande processer och dess aktiviteter i tillverkande företag.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro? Metod: För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt. Resultat: Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta. Slutsats: Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än. / Aim: The aim of this graduate essay is to study if the health statement has brought any consequences to the sickness absence. Questions: How do the companies report the sickness absence? Do the companies comment on their chosen reporting and if so, how? How has the sickness absence changed since the introduction of obligatory reporting of sickness absence? Method: To study this, annual reports from 25 private companies have been analysed. The annual reports from 2003 have been compared with the corresponding annual reports of 2004. The companies come from five of the largest line of businesses in the Stockholm region. The companies have 50-249 employees which correspond to medium sized companies in Stockholm. The selection has been done from branches of industry and after that as a random pick in terms of drawing lots. The compilation that has been made is the total change of the sickness absence and the change of sickness absence in respective subgroup. This has been made both in branches of industry and totally. There has also been a compilation of the change of the total long-term sickness absence for all the companies, both in branches of industry and totally. Results: The sickness absence is reported by all the companies and on average in accordance with the law. Concerning the long-term sickness absence, 7 of the 25 companies probably have reported the total long-term sickness absence as per cent units of the total sickness absence instead of per cent of the total sickness absence. The sickness absence shows a tendency to have decreased or been unchanged in all the reported categories. None of the companies have commented the sickness absence in the annual report besides the comments that describes the numbers. 9 of the 25 companies have chosen not to report anything concerning some of the categories. Two of these companies have chosen to comment this. Conclusions: The health statement does not seem to have given any larger effects on the sickness absence. Nevertheless it shows no tendency to have increased which will have to been seen as positive. Since none of the companies has commented anything besides what the law says, one can assume that the health statement only has been received as an extra addition in the annual report. Since there is some uncertainty how the reporting should be done, the law should be clarified so that the aim with the health statement is achieved. To sum up, the health statement is a good thought that yet only get the companies aware of their sickness absence situation. For external interests the numbers still do not say much.

Följande arbete syftar till att få en överblick av hur servervirtualisering ser ut hos privata företag i Sverige samt för att få en djupare förståelse för hur det fungerar rent tekniskt. I utredandeavsnittet presenteras information om hur servervirtualisering fungerar samt information om ett antal aktörer på virtualiseringsmarknaden. Avsnittet tar dessutom upp vilka fördelar servervirtualisering medför ur ett kostnads och miljöperspektiv. Genomförandeavsnittet presenterar intervjuerna som har genomförts genom personliga besök på IT-företag och företag med en intern IT-avdelning. Intervjuerna behandlar frågor om hur, vad och varför de virtualiserar sina serversystem.