Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ett företags samverkan med grundskolan. Frågor som undersöks är hur och varför företaget samverkar med skolan liksom vilken betydelse samverkan har för företaget. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget och lärare på skolan har genomförts. Tidigare studier om samverkan mellan företag och skolor visar ofta att företagens interna mål har varit starkare än det gemensamma syftet med samverkan. Sociologen Göran Ahrnes teorier om interaktionsmönster mellan organisationer liksom sociologen Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus utgör arbetets teoretiska grund. Genom samverkan vill företaget bidra till samhällsnyttan genom att hjälpa skolan i deras uppdrag att fostra eleverna och stärka deras aktörskap inför kommande studie- och yrkesval. Företaget har även sett en möjlighet att stärka sitt varumärke, bland annat genom det sociala kapital som skapas i nätverken med eleverna. Eleverna bidrar med en mängd nya insikter och kunskaper i form av kulturellt kapital som upplevs berika företaget och som även utgör ett symbolvärde för företaget. Studien tyder bland annat på att samverkan påverkar den sociala kompetensen, förtroendekapitalet och företagskulturen hos företaget. Att samverka med skolan skulle därför kunna ses som en strategisk försvarsmekanism mot framtida generationsväxlingar, ett mer mångkulturellt samhälle och en hårdare konkurrens på marknaden.

Samhällets växande krav på snabba produktioner utifrån globaliseringen ställer krav på företag att producera snabbare, effektivare och till bättre kvalitet. För att möta samhällets krav inom dessa aspekter har outsourcing blivit allt vanligare som en lösning, där företag lägger ut en del av produktionen till andra företag som kan sköta det effektivare eller till en lägre kostnad. Trots att outsourcing kan och bör vara en lösning för samhällets växande krav medför det även svårigheter med att dra nytta av varandras kunskap mellan företag, det vill säga, bristande kunskapsdelning mellan aktörerna.  Tidigare forskning har framlagt förtroende, knowledge-management och teammedlemskap som lösningar på bristande kunskapsdelning hos stora tillverkningsföretag. Denna studies syfte är att undersöka vad SME-tillverkningsföretag upplever som lösningar för bristande kunskapsdelning inom en outsourcingprocess, och om deras upplevelser förhåller sig till förtroende, knowledge-management och teammedlemskap eller om det framkommer andra lösningar. Studien använder sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att få SME-företagens upplevelser kring lösningar. Olika teman från teorierna förtroende, knowledge-management och teammedlemskap har plockats ut för att kunna se om dessa framgick i respondenternas svar som upplevelser för bristande kunskapsdelning. Detta för att kunna besvara studiens forskningsfråga; Vilka lösningar upplever SME-företag kan motverka bristen på kunskapsdelning i en outsourcingprocess och hur förhåller de sig till de lösningar som är framtagna hos stora företag eller behöver de modifieras?  Resultatet visade att SME-tillverkningsföretag upplevde ett flertal teman från teorin om förtroende samt knowledge-management som lösningar för bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Teammedlemskap var istället något som upplevdes som en negativ faktor istället för en lösning. Resultatet för denna studie kan bistå med forskning till det teoretiska fältet för SME-tillverkningsföretag som arbetar med outsourcing, samt vilka lösningar som kan appliceras hos SME-tillverkningsföretag för att minska bristande kunskapsdelning i en outsourcingprocess. Studiens resultat öppnar även upp dörren för nya lösningar till bristande kunskapsdelning som kan undersökas som lösningar för både SME- och stora företag.

Abstract Bachelor thesis, 2FE24E, Program of Master of Business Administration and Economics, School of Business and Economics Linnaeus University, Spring 2023. Authors: Adam Lindqvist Mannsåker & William Håkansson Tutor: Christoffer Lokatt Examiner: Pia Nylinder Title: Investments in Digitization - A case study on how nine different SMEs reason about investments in Digitization, and what challenges and opportunities arise when making investment decisions. Background and problem: In today's society digitalization is important for SME to grow as a business and improve efficiency. But to use digitalization an investment has to be made. For many companies it is hard to know the best possible way to invest in digitalization and all companies do it differently. This study therefore goes into nine different SME and takes a closer look to see how they are investing in digitalization, but also what challenges and opportunities occur during the process of investing in digitalization.  Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how SMEs reason about investments in digitization. The study also aims to identify the biggest opportunities and challenges that SMEs face in connection with such investments and what experiences they have of it. By focusing on SMEs, the research can contribute to the theoretical understanding of investment decisions related to digitization. This is because digitization is in constant development and thus companies also need to constantly develop. Method: A qualitative case study has been carried out at nine different companies in different industries. Therefore the study has nine respondents interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: SME have realized the importance of digitalization to increase efficiency and achieve growth. Challenges include a lack of knowledge about digital investments and the difficulty in assessing returns. Despite this, SME realize the importance of investing in digitalization and adapt their decisions and methods according to their resources.

Digitaliseringen har medfört nya möjligheter för startup-företag, som Sverige årligen ser en ökning utav. Den digitala marknadsföringen har öppnat upp nya möjligheter för startup-företagen att nå ut till konsumenter på nya innovativa sätt. Även om digitaliseringen gett upphov till många möjligheter, har utmaningarna blivit fler. De flesta startup-företag har små ekonomiska resurser och låg kännedom, därav har de låg chans att överleva. Det gör utformningen av en effektiv digital marknadsföringsstrategi nödvändig för att överleva. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag som befinner sig i startup-fasen och jobbar business to consumer använder digitala medel och till vilket syfte dem spelar i deras digitala marknadsföringsstrategi. Undersökningen har även som avsikt att kunna användas av nystartade företag för att möjligen bistå viktiga aspekter när deutformar sin digitala marknadsföringsstrategi. I studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats, samt semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Den insamlade empirin analyserades emot de insamlade teorierna, vilket indikerar att startup-företag använde digitala marknadsföringsverktyg på ett liknande vis. Samt att de upplevde liknande utmaningar och fördelar med digital marknadsföring. I resultatet av studien förekom det att de viktigaste digitala marknadsföringsverktygen för B2C startupföretag är sociala medier och hemsidan. Dessa verktyg spelar en väsentlig roll för att startup-företag ska lyckas med deras digitala marknadsföringsstrategi. / Digitization has brought new opportunities for startup companies, of which Sweden sees an increase of every year. Digital marketing has opened up new opportunities for start-ups to reach consumers in new, innovative ways. Although digitization gives rise to many opportunities, the challenges have increased as well. Most startup companies have limited financial resources and little to no recognition, hence they have a small chance of survival. That makes the creation of an effective digital marketing strategy necessary for survival. The purpose of this essay is to investigate how companies that are in the startup-phase and work business to consumer use digital tools and for what purpose they play in their digital marketing strategy. The survey is also intended to be used by startup companies to help create their own digital marketing strategy. This study used a qualitative research method with a deductive approach, as well as semi-structured interviews as a data collection method. The collected empirical data was analyzed against the collected theories and concluded that startup companies used digital marketing tools in similar ways. And that they experience similar challenges and benefits with digital marketing. The results of the study concluded that most important digital marketing tools for B2C startups are social media and their website. These tools play an essential role for startups to succeed with their digital marketing strategy

Kunskapsöverföring vid företagsförvärv är ett relativt outforskat område. Till följd av denna forskningslucka syftar studien till att förklara hur ett urval kunskapsintensiva företag överför kunskap efter ett företagsförvärv. Ett särskilt fokus riktas till två strategier för kunskapsöverföring: kodifiering och personalisering. Studien undersöker tre faktorer som har betydelse i ett företags val av strategierna: kunskapens natur, förkunskaper och standardisering. Det teoretiska ramverket vilar främst på begreppen kodifiering och personalisering, samt vetenskapliga artiklar som vidareutvecklat strategierna och dess implementering vid förvärv. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter som företräder fem olika företag. Studiens resultat visar att faktorerna kunskapens natur, förkunskaper och standardisering har influerat de förvärvande företagens val av strategi för kunskapsöverföring, och att personalisering och kodifiering har kombinerats för att uppnå kunskapsöverföring. Resultatet visar även att personalisering har varit särskilt framträdande, vilket kan förklaras av förvärvskontexten och av företagens kunskapsintensiva karaktär.

Denna uppsats undersöker beslutsfattares syn på jämförande reklam som marknadsföringsstrategi utifrån ett antal centrala aspekter som omfattar fördelar, nackdelar, direkt jämförande reklam respektive indirekt jämförande reklam, juridiska risker med jämförande reklam och etiska överväganden vid jämförande reklam. Trots att jämförande reklam används flitigt samt att konsumentperspektivet på jämförande reklam undersökts i tidigare studier, finns det begränsad forskning om beslutsfattares uppfattning av denna marknadsföringsstrategi. Studien utgår från en kvalitativ metod och baseras på semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare inom marknadsföringsyrket. Empirin utgörs av insamlad data från intervjuer med beslutsfattare som analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell kopplat till det teoretiska ramverket. Slutsatsen för studien är att beslutsfattare ser positivt på jämförande reklam men har en försiktig inställning till att i praktiken använda sig av jämförande reklam, specifikt direkt jämförande reklam, på grund av de juridiska och etiska riskerna som finns. Slutligen avslutas studien med implikationer för chefer, begränsningar och förslag på framtida forskning.

I dagens samhälle utgör molntjänstlösningar en central roll för många företag, inte minst små- och medelstora företag. Risker och hot i molntjänster har ökat i och med digitaliseringen. Att förhålla sig till hot och risker kopplat till cybersäkerhet är en viktig och väsentlig del för att skydda företaget mot attacker och dataförlust vid användningen av molntjänster. Små- och medelstora företag har därför en betydelsefull uppgift i att förstå och ha kunskap om hur de kan arbeta med att bekämpa cyberrisker och hot som kan uppstå vid användning av molntjänster. Att använda sig av olika säkerhetsstrategier kan bidra till att förbättra företagets säkerhet i molnet. Det råder en brist på expertis, ansvar och kunskap bland små- och medelstora företag att använda sig av lämpliga säkerhetsstrategier för att förbättra säkerheten i molntjänster. Detta leder till att små- och medelstora företag löper risk att utsättas för rådande risker och hot vid användning av molntjänster.I studien har olika säkerhetsstrategier identifierats och i vilken utsträckning dessa används av små- och medelstora företag. Detta har i sin tur besvarat frågeställningen: ”Hur används säkerhetsstrategier av små- och medelstora företag för att förbättra säkerheten vid användning av molntjänster?”. Syftet med studien har varit att förmedla kunskap och förståelse för hur små- och medelstora företag själva använder sig av säkerhetsstrategier för att förbättra säkerheten vid användning av molntjänster.I denna studie har kvalitativa forskningsmetoder använts för att ta itu med frågeställningen. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer och analysen av data har utförts genom tematisk analys med bottom-up tillvägagångssätt. Resultaten från studien belyser identifierade säkerhetsstrategier och användningen av dessa bland små- och medelstora företag.

Competitive advantage has been an important aspect of strategy ever since Porter introduced the term in 1985. Today, small and medium enterprises (SME) make up a large part of the world´s economy. SMEs often operate in fast changing markets where innovation and growth are essential for success. To be able to survive they must ensure their competitiveness towards both SMEs and also larger competitors. Since many SMEs face limitations in their resources it is necessary for them to know how to use them efficiently. All this puts pressure on many SMEs to ensure their success and they need knowledge about how to create a competitive advantage while still managing their business limitations. Therefore, the purpose of this thesis is to create a better understanding for what existing resources SMEs can use to gain a competitive advantage on the market. To create a deeper understanding of what resources that Swedish SMEs can use to gain a competitive advantage a qualitative research approach was used. Semi-structured interviews were conducted with three different Swedish SMEs. The gathered data was then analyzed with a thematic approach to easier compare it with previous literature. The findings of this analysis showed that factors such as knowledge, relations, niche strategy and internationalization were considered important for SMEs to gain a competitive advantage. / Att inneha en konkurrensfördel har varit en viktig aspekt av företagsstrategi enda sedan Porter introducerade termen 1985. I dag utgör små och medelstora företag (SME) en stor del av världens ekonomi. Små och medelstora företag verkar ofta på snabbväxande marknader där innovation och tillväxt är avgörande för framgång. För att kunna överleva måste de säkerställa sin konkurrenskraft gentemot både SMEs och större konkurrenter. Eftersom många små och medelstora företag står inför begränsningar med sina resurser är det nödvändigt för dem att veta hur man använder dem effektivt. Allt detta sätter press på många små och medelstora företag för att säkerställa deras framgång och därför behöver de kunskap om hur man skapar konkurrensfördelar medan de fortfarande är medvetna om sina begränsningar. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att skapa en bättre förståelse för vilka befintliga resurser som små och medelstora företag kan använda för att skapa en konkurrensfördel på marknaden. För att skapa en djupare förståelse för vilka resurser som små och medelstora svenska företag kan använda för att skapa en konkurrensfördel användes en kvalitativ forskningsansats. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre olika små och medelstora svenska företag. Den insamlade datan analyserades sedan med en tematisk metod för att lättare jämföra den med tidigare litteratur. Resultaten av denna analys visade att faktorer som kunskap, relationer, nischstrategi och internationalisering ansågs vara viktiga för små och medelstora företag för att skapa en konkurrensfördel.

The aim of this study was to examine how work integration social enterprise (WISE) established their enterprises. To reach the aim we collected data through qualitative in-terviews from six persons with experience of starting a WISE. Four managers, one exec-utive and one consultant. The research focused on their experience of the enterprises’ start up periods. The research shows that the enterprise is searching for legitimacy from its surrounding but in different ways depending who they are interacting with. The research presented in this study also shows four different factors important to WISE in the estab-lishment process; relations, needs, personal resources and the story about WISE.

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.