An increasing number of SMEs are interested in working with issues related to the environment and sustainability as awareness of environmental issues has increased since the 1960s. This applies both nationally and internationally. Small and mediumsized companies account for 60-70% of industrial emissions in Europe and thus have a great responsibility when it comes to working with environmental issues which means that emissions are reduced. According to the literature, an obstacle is that management in most smaller companies lacks the knowledge required. In addition, they usually lack the time and financial resources needed to carry out effective environmental work. In order to get a picture of the strengths, weaknesses, opportunities and threats experienced by small and medium-sized companies when they have an implemented environmental management system in their operations, interviews with the environmental manager have been conducted at three small companies in southern Norrland. These interviews have since formed the basis for a SWOT analysis on each case company to elucidate these four parameters clearly. In order to gain another dimension to the study, a SWOT analysis with the literature as a basis has also been carried out in order to be able to compare what the literature says in regard to the results of what the interviews have shown. Two of the case companies in this study have been certified according to the environmental standard ISO 14001 and one case company has been certified according to the simplified management system FR2000, which is based to some extent on the ISO 14001 standard. The results of the SWOT analysis show that there are several similarities, but also differences, between the case companies' experiences of what it is like to work with an environmental management system and what the literature says. The similarities that exist between the case companies and which are also consistent with what the literature says are, among other things, that case companies that have a great commitment with their employees also see greater positive effects of working with the environmental management system. This also applies to the commitment of the management, the greater the commitment, the greater impact the environmental management system will have. In addition, a common parameter is that time and knowledge are resource-consuming. Something that, on the other hand, does not match the literature is the case companies' experience of demand from stakeholders. According to the literature, the demand from the stakeholders is increased, however, this is not something that any of the interviewees in the case companies agree with as they have not experienced these effects. Overall, it has been easier to discern the internal strengths and weaknesses of the companies than external opportunities and threats.

Det finns mycket forskning kring konsulter och hur företag bör agera för att lösa sinaproblem däremot ingen om matchning och konsultmäklare. Vi ville genom denna studien ökavår förståelse för vad man ska tänka på i matchningsprocessen för ge en djupare förståelse föross, såväl som företag och framtida forskning. Denna kvalitativa studie genomfördes genomatt belysa företagets och managementkonsultens roll och matchningsprocessen. Detta för attläsaren fullt ska förstå hur det fungerar. Ytterligare gjordes tre semi-strukturerade intervjuermed en expert, ett företag samt en konsultmäklare. Vi valde dessa för att ge tre olikaperspektiv på det och således leverera en nyanserad bild. Vi fann att matchning är individuelltför varje företag men det viktigaste är att göra en noggrann kravspecifikation för att kunnahitta rätt konsult för det unika ändamålet för att generera en bra matchning.

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

Alla företag har ett juridiskt ansvar att upprätta årsredovisningar och bokföra enligt gällande lagar och regler. Då utformningen av redovisningen varit detsamma under en längre period har de senaste årens digitala utveckling, och inte minst pandemins nedslag, påskyndat företags arbetssätt till ett mer digitalt. Tidigare forskning har lyft att SME-företag har begränsade resurser och att de därmed ofta väljer att outsourca sin redovisning till redovisningsbyråer. Detta skulle kunna innebära att synen på vad en digitaliserad redovisning är och vilka möjligheter och problem som den bidrar med skiljer sig åt mellan företag och redovisningsbyråer. Syftet med studien är därför att undersöka varför den kan finnas ett motstånd för svenska SME-företag att vilja digitalisera sin redovisning och om det valet har något med företagets eventuella outsourcing till externa parter att göra. För att kunna undersöka vilka faktorer som påverkar valet av en digitaliserad redovisning utförs en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för SME-företag både inom redovisningsbyråer men också inom tre olika verksamhetsområden (hotell och restaurang, fastigheter och säkerhet). Intervjuerna analyseras enligt en tematisk analys och presenteras sedan uppdelat på redovisningsbyråer och företagens olika professioner genom återkoppling till tidigare forskning och teorier. Slutsatsen i studien är att både redovisningsbyråerna och företagen ser stora fördelar med en digitaliserad redovisning då den effektiviserar redovisningsprocessen. Dock menar redovisningsbyråerna att det största motståndet till en fullt digitaliserad redovisning är deras kunder och de lagar och den reglering som finns att förhålla sig till. Företagen anser att de är tillräckligt digitaliserade och därmed saknar behov av att implementera den digitala redovisningen fullt ut. Vidare upplever företagen viss osäkerhet för eventuella digitala intrång som kan ske när de väljer att digitalisera redovisningen. Denna skillnad mellan redovisningsbyråer och företag kan förklara varför det finns ett motstånd till att digitalisera redovisningen.

This paper aims to examine if M&A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

Our earth has finite resources. In order to respect this and not exceed its limits, sustainable development is required. If we cannot realize this, there is a risk that the earth will lose the ability to, for example, provide us with food or provide us with natural resources, something people today take for granted. Sustainable development is defined through three dimensions, economic, social, and ecological sustainability, the triple bottom line framework. Achieving true sustainability requires a balance between these three. Not as the trend in the world has been, that economic development has come at the expense of environmental development (Dyllick & Muff, 2016). This study focuses on companies, specifically small businesses, and their level of commitment to sustainable development. Today, several large companies conduct extensive sustainability work. The problem is that they only consist of 0.1% of the total companies in Sweden, according to European commission (2003) which means that their effort will not be enough. Previous research suggests that the reason why small companies do not work with sustainable development is because they have scarce resources, lack of knowledge, and find it difficult to see their own environmental impact and responsibility (Cassell & Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon & Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   The ambition of this study is to investigate the level of commitment of small companies in sustainable development. What influences this and how do small companies work with sustainable development and is there any difference in how you work with these issues depending on which industry you are active in? As support, the author has used two theories, the Triple bottom line (TBL) and the Theory of planned behavior (TPB). The study is largely quantitative with a qualitative component. The method used is questionnaire survey. The qualitative element consists of pilot interviews conducted with decision-makers from each participating industry. The data that comes from the surveys have been analyzed partly through ANOVA Post Hoc test and partly through regression analysis with the different dimensions of sustainable development as dependent variables. The results show, firstly, that there are differences between different industries when it comes to commitment level in sustainable development. Secondly, the results show that the component of TPB that affects how small companies work with sustainable development is the subjective norm. For the other two components, attitude and perceived behavior control, no significant evidence has been found to prove that they affect small companies’ work with sustainable development. Finally, this study, in accordance with criticism directed at TBL, argues that small firms have difficulty finding a balance between the three dimensions of the theory. That it can be difficult for companies to have three focuses at the same time. This can cause one dimension to become dominant over another, which, according to TBL, in the long run means that small companies cannot become truly sustainable. / Vår jord har ändliga resurser. För att respektera detta och inte överskrida dess gränser krävs hållbar utveckling. Om vi inte kan inse detta finns en risk att jorden kommer att förlora förmågan att till exempel ge oss mat eller förse oss med naturresurser, något människor idag tar för givet. Hållbar utveckling definieras genom tre dimensioner, ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet och ramverket triple bottom line. För att uppnå sann hållbar utveckling krävs en balans mellan dessa tre. Inte som trenden i världen varit, att den ekonomiska utvecklingen har skett på bekostnad av den miljömässiga (Dyllick & Muff, 2016). Denna studie fokuserar på företag, specifikt små företag och deras engagemangsnivå i hållbar utveckling. Idag bedriver flera stora företag ett omfattande hållbarhetsarbete. Problemet är att de enbart består av 0,1 % av de totala företagen i Sverige, enligt Europakommissionen (2003) vilket gör att deras ansträngning inte kommer att räcka till. Tidigare forskning menar att anledningen till att små företag inte arbetar med hållbar utveckling beror på att de har knappa resurser, bristande kunskap och har svårt att se sin egen miljömässiga påverkan och ansvar (Cassell & Lewis, 2017, Kumar Singh et al, 2021, Simon & Ettl, 2019, Isensee et al, 2020).   Denna studies ambition är att undersöka små företags engagemangsnivå i hållbar utveckling. Vad påverkar denna och hur arbetar små företag med hållbar utveckling och finns det någon skillnad i hur man arbetar med dessa frågor beroende på vilken bransch man är verksam i? Som stöd har författaren använt två teorier, dels Triple bottom line (TBL), dels Theory of planned behavior (TPB). Studien är till största del kvantitativ med kvalitativt inslag. Metoden som använts är enkätundersökning. Det kvalitativa inslaget består av pilotintervjuer utförda med beslutsfattare från respektive deltagande bransch. Den data som kommer från enkätundersökningarna har dels analyserats genom ANOVA Post Hoc-test, dels genom regressionsanalys med de olika dimensionerna i hållbar utveckling som beroende variabler. Resultatet visar för det första att det finns skillnader mellan olika branscher när det kommer till engagemangsnivå i hållbar utveckling. För det andra visar resultatet att den komponent av TPB som påverkar hur små företag arbetar med hållbar utveckling är subjektiv norm. För de andra två komponenterna, attityd och upplevd beteendekontroll, har inget signifikant bevis upptäckts som styrker att de påverkar små företags arbete med hållbar utveckling. Slutligen menar denna studie, i enlighet med kritik som riktas mot TBL, att små företag har svårt att finna en balans mellan de tre dimensionerna av teorin. Att det kan vara svårt för företag att ha tre fokus samtidigt. Detta kan göra att en dimension blir dominerande över en annan, vilket, enligt TBL, i förlängningen betyder att små företag inte kan bli sant hållbara.

Denna studie undersöker implementeringen av DevOps i företag som hanterar flera kunder. Studien syftar till att identifiera nyckelfaktorer som bidrar till framgångsrik implementering av DevOps i denna specifika kontext. Motiveringen till studien ligger i det växande behovet av att förstå hur DevOps kan anpassas till olika kunders unika behov och krav, vilket är en avgörande aspekt för företagens konkurrenskraft och effektivitet. Studien baseras på en utförlig litteraturstudie och intervjuer med sex deltagare från olika företag. Studien har lyckats generera betydande insikter. Resultatet framhäver vikten av att skräddarsy DevOps till varje kunds unika behov, att främja en öppen och stödjande kultur och att använda automatisering för att förbättra effektiviteten och pålitligheten i leveransprocessen. Studiens resultat är främst användbara för IT-ledare, utvecklare och driftpersonal som jobbar med eller överväger att införa DevOps inom sin organisation. Den erbjuder också värdefull insikt för forskare och studenter inom programvaruutveckling och IT-hantering. Slutsatserna bekräftar och utvidgar tidigare resultat och bidrar till en större förståelse av hur företag kan förbättra sin hantering av DevOps. Trots studiens begränsningar i antal deltagare, har den lyckats uppnå sitt syfte. Resultaten av denna studie kan förbättra processer inom andra områden av programvaruutveckling och IT-hantering. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare validera och fördjupa dessa resultat, undersöka mer specifika aspekter av DevOps och hur dessa principer kan tillämpas i andra kontexter.

Studiens syfte är att undersöka vilka barriärer som finns för små processartade företag när de arbetar med värdeflödesanalys för att förbättra resultatet. En fallstudie på Munkplast utfördes och gav studien god empiri. Genom att utföra en värdeflödesanalys på Munkplast kunde arbetsprocessen jämföras med en traditionell värdeflödesanalys för att identifiera barriärer och samtidigt jämföra detta med befintlig teori. Relevant data för att göra en värdeflödesanalys samlades in genom att gå på en rundvandring där produktionen observerades och intervjufrågor samtidigt kunde ställas. Ytterligare empirisk information som saknades efter besöket kunde samlas in via telefonsamtal. För att genomföra en välutvecklad analys samlades teori om små företag, processartade företag, värdeflödesanalys, effektivisering, lean och leans applicering i processartade sektorn. Denna teori kunde sedan jämföras med den insamlade empirin för att dra slutsatser. De slutsatser som identifierades var att bristen på data och nyckeltal på grund av resursbrist och den valda enheten för vikt eller volym försvårar utförandet av värdeflödesanalysen. Förbättringsåtgärder som värdeflödesanalyser föreslår grundar sig i lean och dragande system och de är svåra att implementera på processartade företag eftersom företagen kräver hög stabilitet i sin produktion och oftast är baserade på push-system. Denna studie kompletterar den tunna befintliga teorin, eftersom denna rapport har preciserat vilka barriärer som små processartade företag ställs inför i arbetet med värdeflödesanalys. Detta betyder att andra små processartade företag än Munkplast kan ta hjälp av denna rapport för när de ska utföra en värdeflödesanalys.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka faktorerna som påverkar valet av frivillig revision. Forskningens syfte är att undersöka hur små aktiebolag resonerar kring valet av frivillig revision och se vilka faktorer som domineras vid diskussion kring att anlita eller välja bort revisor. Uppsatsens fokus kommer att kretsa kring revisorernas roll i små företag.   Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts som tillvägagångssätt för att besvara studiens forskningsfrågor. Det har utförts totalt sju intervjuer, tre av dem med ägare av små aktiebolag som har valt frivillig revision, tre med företagsägare som var valt bort revisionen samt en auktoriserad revisor. Utifrån dessa intervjuer har slutsatsen dragits och forskningsfrågorna besvarats.  Slutsatser: Företagsägarna som har valt frivillig revision lägger stor vikt på att företagets ekonomi sköts på korrekt sätt vilket gynnar både företaget men även ökar företagets tillförlitlighet hos externa intressenter. De anser att mervärdet att ha en revisor är större än kostnaderna. Företagsägarna som valt bort revisionen klarar enkel bokföring själva samt vid eventuella svårigheter får hjälp från en redovisningskonsult. Detta gör att dessa företag sparar onödiga kostnader. Revisionen är förutsättning till att kvalitet tillhandahålls i företagets finansiella rapporter samt att företag inte kan användas för brottsverktyg

Magister thesis in Business Administration, Degree of Master of Science in Business and Economics Authors: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg Title: Environmental perspective in corporate governance - How small and medium-sized companies work to integrate sustainability into their corporate governance. Background and problem: Sustainability has gained an increasing focus in today's society and thus different working methods have been established to prevent a negative impact on the environment. Today, there are other expectations of a company's operations and therefore it becomes important for companies to consider the environmental issue in their governance. Various management methods have been developed in previous research to enable the integration of sustainability in business management. The previous research highlights that deeper analysis of how the integration of sustainability is to be applied in the governance of small and medium-sized companies, are relatively lacking in the previous research. Purpose: The purpose of the work is to analyze how sustainability is integrated into the business management of small and medium-sized companies. The purpose is also to investigate which management methods are used to implement the integration of sustainability in business management. Method: The study was conducted on 10 small and medium-sized companies that have laid the foundation for the empirical material collection. The study was conducted through a qualitative research method. An abductive research approach has been applied where theory and empiricism have been worked through back and forth. Conclusion: Empirical research shows that small and medium-sized companies can integrate sustainability into their business management through three different approaches. The three approaches identified are: through ISO standards, through a collection of sustainability goals, planning & strategy, measures & follow-up and cultural control, or through the third approach which is a combination of all these mechanisms together. What is highlighted in the study is that when the company integrates sustainability through one or the other method, the integration of sustainability becomes fundamental in business management. Rather, when these two mechanisms are used as a combination, the integration of sustainability becomes greater. Keywords: Sustainability, Integration, Environment, Business Management, SMEs / Ämne: Examensarbete i controller för Civilekonomprogrammet Författare: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg Titel: Miljöperspektiv i verksamhetsstyrning - Hur små och medelstora företag arbetar med att integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Bakgrund och Problem Hållbarhet har fått ett allt större fokus i dagens samhälle och därmed har olika arbetssätt upprättats för att förhindra en negativ påverkan mot miljön. Idag finns det andra förväntningar på ett företags verksamhet och därför blir det viktigt att företagen beaktar miljöfrågan i sin styrning. Olika styrmetoder har framtagits i den tidigare forskningen för att möjliggöra en integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Den tidigare forskningen belyser att fördjupade analyser om hur integreringen av hållbarhet ska tillämpas i små och medelstora företags styrning, är relativt bristande i den tidigare forskningen. Syfte Syftet med arbetet är att analysera hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen hos små och medelstora företag. Syftet är även att undersöka vilka styrmetoder som används för att genomföra integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Metod Studien har genomförts på 10 små och medelstora företag som har lagt grunden för den empiriska materialinsamlingen. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod. En abduktiv forskningsansats har tillämpats där teori och empiri har arbetats igenom fram och tillbaka. Slutsats Den empiriska forskningen påvisar att små och medelstora företag kan integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning genom tre olika tillvägagångssätt. De tre tillvägagångssätten som identifierades är: genom ISO standarder, genom en samling av hållbarhetsmål, planering & strategi, mått & uppföljning samt kulturell styrning, eller genom det tredje tillvägagångssättet som utgör en kombination av alla dessa styrmekanismer tillsammans. Det som belyses i studien är att när företaget integrerar hållbarhet genom den ena eller den andra metoden, blir integreringen av hållbarhet grundläggande i verksamhetsstyrningen. När dessa två styrmekanismer kombineras, blir snarare integreringen av hållbarhet i större utsträckning. Nyckelord: Hållbarhet, Integrering, Miljö, Verksamhetsstyrning, Små och medelstora företag