The purpose of this bachelor's thesis is to study the strategic communication within companies in the IT industry that operate on LinkedIn. The study was conducted with a multiple qualitative interview approach, where the data consisted of four interviews with four communication professionals from different companies. The analysis was constructed through the lens of Pierre Bourdieu’s field theory and his key concepts of field, capital and habitus to identify the structure of successful communication on LinkedIn. This study reaches the conclusion that LinkedIn can be viewed as a field with competitors competing for the right to be seen through strategic tactics and investments of digital, social and economic capital. Digital capital becomes the most important capital for communication on LinkedIn, without it the other capitals lose their purpose. The larger companies have a more favorable habitus for LinkedIn communication than the smaller competitors as they have structural advantages in the organization to teach their staff new knowledge (new habitus). / Syftet med detta kandidatarbete är att studera den strategiska kommunikationen av företag inom IT-branschen som verkar på LinkedIn. Materialet samlades in med en multipel kvalitativ intervjustudie, där data bestod av fyra intervjuer med fyra kommunikationsproffs från olika företag. Analysen konstruerades genom linsen av Pierre Bourdieus fältteori och hans nyckelbegrepp av fält, kapital och habitus för att identifiera strukturen för framgångsrik kommunikation på LinkedIn. Denna studie når slutsatsen att LinkedIn kan ses som ett fält med konkurrenter som tävlar om rätten att synas genom taktiker och investeringar av digitalt, socialt och ekonomiskt kapital. Digitala kapital blir de viktigaste kapitalet för LinkedIn-kommunikation, utan det tappar de andra kapitalen sina syften. De större företagen har en mer gynnsam habitus för LinkedIn-kommunikation än de mindre konkurrenterna då de har strukturella fördelar i organisationen för att lära sin personal ny kunskap (ny habitus).

Although a metric for marketing is of great importance to B2B SMEs, there is no clear metric to start from on LinkedIn. The purpose of this study is to investigate how brand awareness can be measured on the social media platform LinkedIn. The study was conducted in collaboration with the B2B company Croisette Real Estate Partner where the approach was to distribute a survey via the company's company page on LinkedIn, where the aim was to compare the degree to which a respondent could retell of two posts from Croisette's LinkedIn page and how they had interacted with the posts. Four qualitative interviews were also conducted where marketers in both the B2B and B2C sectors were asked how they measure brand awareness today. The study's findings regarding the survey concluded that most respondents were able to retell what the posts were about without having interacted with the posts. The interviews concluded that brand awareness is measured in different ways and mostly outside of social media platforms like LinkedIn. Conclusions drawn are that marketers should not limit themselves to only one metric, but that metrics such as likes, comments and shares are not the focus for measuring brand awareness effectively.

Titel: Kapitalstruktur i en lågkonjunktur – En kvalitativ studie av medelstora tillverkande företags kapitalstruktur. Forskningsfråga: Hur påverkas kapitalstrukturen i medelstora tillverkande företag av en lågkonjunktur? Syfte: Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur medelstora tillverkande företag resonerar gällande att finansiera sig med eget kapital kontra med skuldfinansiering i en lågkonjunktur. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, en kombination av deduktiv och induktiv ansats. Genom denna kombination av metoder har vi tagit del av vetenskapliga artiklar och analyserat vår insamlade empiriska data för att undersöka hur verkligheten stämmer överens med teorin. Slutsats: Studien visade på tre resultat. Det första resultatet visade på att det finns en tydlig koppling mellan ägarstruktur och kapitalstruktur i tillverkande medelstora företag. Privatägda företag tenderar att vara mer flexibla i sina finansieringsval medan koncernägda företag föredrar intern finansiering eller lån under gynnsamma marknadsförhållanden. Det andra resultatet visade på att en gemensam nämnare för alla företagen var betydelsen av en god relation med banken, särskilt i tider av lågkonjunktur eftersom bankens tillgång till likviditet och flexibla avbetalningsplaner kunde bli avgörande. Det tredje resultatet visade på att trots företagens medvetenhet om riskhantering så tolkades begreppet finansiell stress på olika sätt, vilket visar att begreppet är subjektivt. Däremot visade de sig att företagen är flexibla i sina finansieringsval och anpassar sig efter marknadsförhållanden i pressade ekonomiska tider. / Title: Capital structure in a recession – A qualitative study of medium-sized manufacturing companies' capital structure Problem statement: How is the capital structure of medium-sized manufacturing companies impacted by a recession? Purpose: The purpose of the thesis is to gain an understanding of how medium- sized manufacturing companies’ reason regarding financing the firm with equity versus debt during a recession. Method: The study has been conducted through a qualitative method with an abductive approach, combining deductive and inductive approaches. With this combination of methods, we have reviewed scientific articles and analyzed our collected empirical data to gain an overview of how reality aligns with theory. Conclusion: The study showed three main findings. The first finding showed a clear link between ownership structure and capital structure in medium- sized manufacturing companies. Private-owned firms tend to be more flexible in their financing choices, whereas group-owned firms prefer internal financing or loans under favorable market conditions. The second finding highlighted a common denominator among all companies, emphasizing the importance of a strong relationship with the bank, particularly during economic downturns, as the bank's access to liquidity and flexible payment plans became crucial. The third finding demonstrated that despite companies' awareness of risk management, the concept of financial stress was interpreted differently among them, indicating its subjective nature. However, it was observed that companies are flexible in their financing choices and adapt to market conditions during economically challenging times.

Hållbarhet är ett ämne som blir allt mer uppmärksammat i denna tid. Förutom nya lagstiftningar om hållbarhetsarbete urskiljs även en ökad medvetenhet hos konsumenterna som ställer allt fler krav på transparens hos företagen. Tillsammans med detta bidrar en accelererande teknologisk utveckling till möjlighet för förändring inom detaljhandeln. Större företag har beskådats integrera sina försäljningskanaler i allt större utsträckning för att svara på denna förändring. Då majoriteten av detaljhandeln inom Sverige idag består av små företag, som saknar likställda resurser med vad större företag har, skapar det ett intresse för att se hur dessa anpassar sig till det nya teknologiska samhället samt de ökade kraven på hållbarhetsarbete. I denna uppsats undersöks därmed den potential och de möjligheter som små företag kan se med fullt integrerade kanaler och vilken fördel detta kan innebära för hållbarhetsarbete. Det valda området som denna uppsats fokuserar på är omnikanaler som anses vara nästa steg i utvecklingen för företag med flera försäljningskanaler. För att svara på problemformuleringen användes en teoretisk grund baserad på tidigare forskning om supply chain management, distribution inom e-handel, omnikanaler, arbeten med olika försäljningskanaler och sustainable supply chain management. Denna studie har två delsyften; att bidra med en praktiskt orienterad undersökning samt att bidra med forskning inriktad på små företag för att testa den nuvarande forskningens översättbarhet.   Syftena uppfylldes med hjälp av en multimetod. Detta utfördes med att kvalitativt undersöka fyra fallföretags syn på omnikanaler och hållbarhet genom djupintervjuer. Ytterligare utfördes kvantitativt en undersökning av nuläget för små företags användning av integrerade kanaler på den svenska marknaden genom 30 stycken strukturerade observationer.   Vår studies resultat visar att omnikanaler kräver alltför stora investeringar för små företag idag för att kunna anses fördelaktigt. Däremot kan flera möjligheter identifieras i att arbeta med delvis integrering av de använda kanalerna. Även möjligheter att vara mer transparent i sitt hållbarhetsarbete identifierades samt hur små företag kan utöka sitt hållbarhetsarbete med begränsade medel. Begränsningar hos studien är att den är fokuserad på och genomförd på den svenska marknaden. Detta gör att resultaten möjligen kan vara irrelevanta för andra marknader. Vidare innebär den teknologiska utvecklingen att resultaten kan vara tidskänsliga då marknadens anpassning till den nya teknologin förändras i takt med utvecklingen.

Problembakgrund & Problemdiskussion I de flesta bolag besitter den Verkställande direktören (VD) kontrollen över företaget medan aktieägarna äger företaget. Denna separation av kontroll och ägande kan ge upphov till agentproblem. Ersättningen ska skapa incitament för VD:n att agera utifrån aktieägarnas bästa intresse, vilket kan vara utmanande då människor har benägenhet att agera utifrån det som gynnar dem själva mest. Studier över hela världen som undersökt sambandet mellan VD-ersättning och lönsamhet har kommit fram till spridda resultat. Efter en genomgång av tidigare studier blir det tydligt att det är få studier utförda på små svenska börsnoterade bolag. Utifrån detta bristområde har problemformuleringen för studien utformats.  Problemformulering Finns det något samband mellan VD-ersättning och lönsamhet i små börsnoterade företag i Sverige?  Syfte Huvudsyftet är att undersöka sambandet mellan total VD-ersättning och lönsamhet, åren 2005 till 2014. Delsyftena blir att undersöka sambandet mellan lönsamhet och grundlön, rörlig ersättning, aktieinnehav och styrelsemedlemskap.  Teoretiska utgångspunkter Studien behandlar två teorier, agentteorin och stewardshipteorin, som syftar till att förklara relationen mellan agenten (VD) och uppdragsgivaren (aktieägare). Vidare berörs även VD-ersättningens struktur, rörlig ersättning som incitament, VD:s aktieinnehav och VD-dualitet.  Metod För studien valdes en kvantitativ metod med deduktiv ansats. En kombination mellan ett systematiskt och stratifierat urval utfördes på populationen mellan 2005 till 2014, vilket genererade 759 företagsobservationer. Denna studie utgår från en tidigare studie av Randøy & Nielsen (2002). För att mäta företagens lönsamhet användes måtten ROA och ROE, för att försöka ta hänsyn till endogenitet användes även två varianter av dessa mått, vi har valt att kalla dem ROA-e och ROE-e. Kontrollvariablerna marknadsvärde, skuldsättningsgrad, bransch och år användes även. Utifrån studiens syften operationaliserades hypoteser för signifikanstestning.  Resultat & Slutsatser Av samtliga hypoteser som testats kan endast ett signifikant samband bekräftas vad gäller sambandet mellan rörlig ersättning och lönsamhet. Att VD:n erhåller rörlig ersättning påverkar med andra ord lönsamheten positivt. Studiens resultat tyder på att agentteorin endast kan antas gälla för VD:ar som erhåller rörlig ersättning och VD-dualitet. Resultatet för övriga ersättningsformer och aktieinnehav tyder på att dessa typer av incitament inte går i linje med agentteorin och teorin om VD:s aktieinnehav fungerar som incitament för att öka lönsamheten. Det är dock svårt att bekräfta huruvida stöd i det här fallet istället kan ges åt stewardshipteorin. Stewardshipteorin står i kontrast mot agentteorin, vilket därmed skulle kunna vara anledningen till att inget samband mellan total ersättning/grundlön/aktieinnehav och lönsamhet går att finna.

Problembeskrivning – Intern kommunikation är identifierat som viktigt för organisationens överlevnad och övergripande resultat, men ändå är det många företag som har kommunikationsproblem och inte tar dessa på allvar. I små företag är det viktigt med den interna kommunikationen då man arbetar nära varandra och har en närhet till ledaren. Det finns få studier enbart fokuserade på interna kommunikationssvårigheter inom mindre företag. Syfte – Denna studie undersöker kommunikationsproblem som kan existera i mindre företag och ger förslag på hur man kan undvika eller arbeta för att motverka problemen. Metod – Studien är baserad på en fallstudie. Genom att ställa strukturerade intervjufrågor till deltagarna och genom observation har den största delen av empiriskt material samlats in. För att stödja resultaten har en litteraturstudie även genomförts. Resultat – Fallföretaget bidrog med indikationer om att en bristfällig intern kommunikation påverkar hela organisationen och ligger som grund till flera av problemen de upplever inom företaget. Slutsats – Studien identifierar typer av kommunikationsproblem som existerar hos fallföretaget samt bidrar med lösningar eller arbetssätt för att minska eller eliminera dessa problem. Studien belyser även hur viktigt kommunikationen är för organisationen och konsekvenserna av en otillräcklig intern kommunikation. / Problem – The internal communication are identified as very important for the organization’s survival and overall performance, but there are many companies that do not take their communication issues seriously. In smaller companies the internal communication is important because the close relationship with coworkers and the entrepreneur. There are limited studies focused only on internal communication within small companies. Purpose – This paper investigates communication problems existing in smaller companies and makes suggestions for improvements to overcome these problems. Method– This paper is based on a single case study. Through asking structured questions and a carried out observation the empirical evidence were collected. In order to support the findings a literature study has been conducted. Findings – The case company provided indications about an inadequate internal communication influences the whole organization and can be the bottom reason for multiple problems experienced within the organization. Conclusion – The study identifies different kinds of communication problems existing within the case company and contributes to finding solutions for the identified problems. The study also highlights the importance of communication for the organization and the consequences of a fallible internal communication.

Bakgrund: Små företag skapar fyra av fem nya jobb till samhället och bidrar till Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling. Flera organisationer och representanter för små företag argumenterar för subventioner och ett bättre företagarklimat. Företagsfinansiering är ett ämne som diskuteras av många, eftersom alla företag är i behov av finansiering för att driva en verksamhet. Det finns två olika sätt att finansiera sin verksamhet, främmande och eget kapital. Syfte: Syftet med vårt ämnesfördjupande arbete är att kartlägga kapitalstrukturen för små företag. Vidare syftar uppsatsen till att förklara de bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av finansiering. Studien avser att understödja forskningen med ett analytiskt bidrag av de faktorer småföretagare avväger vid valet av kapitalstruktur. Metod: Studien består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. Den kvantitativa studien ämnar kartlägga företags kapitalstruktur samtidigt som den kvalitativa studien syftar att förklara de bakomliggande faktorerna till företagens val av kapitalstruktur. Resultat, slutsatser: Slutsatsen är att en majoritet av små företag väljer att finansiera sin verksamhet enligt Pecking Order Theory på grund av faktorerna asymmetrisk information, kontrollbehov, målsättning och ägarstruktur. Vi fastställer att små företag bortser från effekterna som följer av tillämpning av Pecking Order Theory eller Trade-off Theory och istället grundar sina val av kapitalstruktur enligt ovanstående faktorer. / Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE24E, Spring 2016 Authors: Andy Jerez, Fredrik Olsson, Viktor Olsson Supervisor: Anders Jerreling Title: A survey of small firms capital structure – A study of factors influence capital structure. Background: Small Businesses create four out of five new jobs to the society and contribute to Sweden's continued growth and development. Several organizations and representatives of these companies argue for subsidies and a better business climate. Corporate finance is a topic discussed due to that all companies are affected and need funding to operate their business. There are two different ways to finance their operations, debt and equity. Purpose: The purpose of our essay is to identify capital structure for small businesses. Furthermore, the study aims to explain the underlying factors that form the basis for selection of financing. The study intends to support research with an analytical contribution of the factors small business considers in the choice of capital structure. Method: The study consists of both a quantitative and a qualitative study . The quantitative study intends to map out the company's capital structure while the qualitative study seeks to explain the underlying factors to the firm's choice of capital structure. Conclusion: The conclusion is that the majority of companies choose to finance their operations using Pecking Order Theory is due to the factors asymmetric information, control issues, objectives and ownership. We establish that small businesses disregard the effects resulting from the application of the Pecking Order Theory or Trade-off Theory and instead base their choice of capital structure of the above factors. Keywords: SME-firms, Financing, Capital Structure, Debt ratio, Capital.

This thesis asks the question of which discourses are dominant for the concept development within Sweden’s international cooperation for development, specifically for Sida and their collaboration with the private sector. In doing so, the purpose is to find a temporary fixation of the different discourses behind the concept. The thesis presents four different discourses that are relevant to the field of development theory. These are: Development as economic growth, Development as Poverty Reduction, Development as Freedom and Development as Rights. In the analysis of the material three discourses have been dominant: Development as Economic Growth, Development as Poverty Reduction and Development as Rights.

<p>Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar. Detta har därför blivit en allt mer prioriterad fråga för företagsledare i Sverige och internationellt. Kraven som ställs på företagen kan i många avseenden vara motstridiga då de exempelvis förväntas bedriva lönsam verksamhet samtidigt som de ska agera ansvarsfullt och tänka på miljön. Att ignorera kraven på socialt och etiskt ansvarstagande kan bli kostsamt och innebär en ökad svårighet att skapa legitimitet från sin omgivning.</p><p>Vattenfall och Vin & Sprit ät två statliga företag som konkurrerar både på den svenska och på den internationella marknaden. De har många olika krav på sin verksamhet då de har på uppdrag av svenska staten att bedriva en affärsmässig verksamhet, har ett stort samhällsansvar och ska aktivt medverka till ett hållbart samhälle. För Vattenfall handlar det om hållbara lösningar när det gäller energi och miljö och för Vin & Sprit handlar det om att värna om folkhälsan och minska alkoholberoendet. Detta är krav som inte alltid går ihop och har därför kritiserats. För att lyckas erhålla legitimitet från sin omgivning måste dessa företag ta hänsyn till de värderingar, trender och regler som råder i samhället och visa följsamhet gentemot omgivningens krav. Dessutom kan de koppla isär olika verksamheter för att rikta fokus på olika delar av verksamheten. Ett annat sätt att nå legitimitet handlar om att kommunicera, prata och tydligt visa på vad man gör och vad man står för. Detta är olika sätt för organisationer att nå legitimitet som härrör från teorier inom nyinstitutionalismen.</p>

<p>”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.</p><p>Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse.</p><p>Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande.</p><p>Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den.</p><p>Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.</p>