Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader. Vi har använt oss av ett klassificeringsschema som hjälpt oss att dela in vårt empiriska material i fem olika kategorier; Miljö, Energi, Human resources, Produkter och Community involvement. Våra resultat visar att det, till viss del, går att förklara företagens motiv till innehållet i hållbarhetsredovisningarna med utgångspunkt i legitimeringsteorin. Det är framförallt motivet till skillnaderna som kan förklaras genom legitimitetsteorin. Det går emellertid inte att utesluta att andra faktorer påverkar varför det förekommer skillnader, och särskilt likheter, i de redovisade uppgifterna för de tre företagen. / Program: Civilekonomprogrammet

Att genomföra en affärsidé i praktiken, det är i korthet vad denna uppsats avhandlar. Syftet är att undersöka processen med att starta upp ett mindre företag från grunden. Från vision till förverkligande. Det finns många aspekter att ta i beaktande innan man går från idé fas till verklighet. Kärnan i entreprenörskapet måste vara en produkt eller tjänst som konsumenten är villig att betala för. Därefter bör en affärsmodell och budget tas fram. Sist men inte minst krävs en plan för hur man ska marknadsföra sig, som nytt företag, för att hitta en stark position på den befintliga marknaden. Dessa olika delar beskrivs ingående i denna uppsats. Här återges hur de olika momenten kan se ut i teorin kombinerat med praktiska exempel från uppstarten av webbshopen Garage. På så sätt kan teoretiska perspektiv ställas mot exempel från ett praktiskt utförande. Den egna forskningen har besått i att starta upp webbshopen Garage från grunden, som säljer kläder och accessoarer för tjejer. Om ett nytt företag eller projekt blir framgångsrikt eller ej, beror sannolikt mycket på genomförandet, av idén. Det fordras en stark tro på affärsidén, en ekonomisk plan som stödjer genomförandet samt en vision om hur man ska profilera sig. Dessa delar kommer att redovisas i form av en handlingsplan för Garage. Det slutliga resultatet presenteras i form av bilder från Garage look book fotografering, logotypen som tagits fram, en affärsplan samt den färdigställda webbshopen. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå. Vid dessa intervjuerhar vi fört diskussioner kring problemämnet och fått en förståelse för vilken ställningdessa två aktörer kommer att ta inför avskaffandet. Vi har i uppsatsen varit noggrannamed att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram till stämmer överensmed verkligheten.När ett företag ansöker om kredit kontrollerar banken vissa punkter för att kunna göra enbedömning om företagens återbetalningsförmåga. Det blir inte lika lätt för banken dårevisionsplikten avskaffas och om företaget väljer att inte längre ha kvar revision. Vi harfört diskussioner med våra respondenter då vi bland annat har diskuterat hur bankerkommer att ställa sig inför avskaffandet samt vilka alternativregler till revisionen somrevisionsbyråerna kommer att erbjuda.Banker kommer i framtiden fortsätta att kräva någon form av granskning, om inte fulltreviderade räkenskaper som tidigare så kan man tänka sig att man kommer att ställa kravpå till exempel alternativ som ett skriftligt intyg. Men vi har också pratat om andra olikaalternativ som våra respondenter tror skulle kunna vara lösningar när den idaglagstadgade revisionen tas bort.Resultatet av vår empiriska undersökning visar att både banker och revisionsbyråer ärövertygade om att många av företag som berörs av förändringarna kommer ändå att viljaha kvar revision i företaget och därmed kommer man förmodligen att välja revisionfrivilligt. / Uppsatsnivå: C

Att bygga framgångsrika varumärken är ingen enkel uppgift. Förutom tålamod och uthållighet kräver det ett enormt engagemang och erfarenhet, breda kunskaper och en stor portion mod och kreativitet. Precis som Aaker (2010) förutser, så är de klassiska kommunikationskanalerna idag inte ensamma om konsumenternas uppmärksamhet. Den tekniska utvecklingen innebär att nya, digitala marknadskanaler växer fram och skapar nya sätt för företagen att kommunicera med konsumenterna. Hur ett företag väljer att bygga sitt varumärke, vilka värden man adderar och vilka sätt man kommunicerar blir därför allt viktigare.Syftet med denna studie är att klarlägga i kombination med teori, vilka dimensioner och arbetssätt som skapat framgångsrika varumärken. Studien syftar också till att sammanfatta hur specifika tillvägagångssätt kan tillämpas på andra företag, för att effektivt kunna arbeta med varumärkesbyggande. Det empiriska materialet har hämtats ifrån fem olika kvalitativa intervjuer som genomförts med företag av varierande storlek, mätt i omsättning och antal anställda. Materialet har sedan jämförts med framstående teorier inom marknadskommunikation för att på så sätt ge läsaren möjlighet att också själv på ett enkelt sätt jämföra teori med empiri.Resultaten ifrån studiens analys tyder på att det finns dimensioner som varit särskilt viktiga i ett företags framgång, däribland ledarskap, långsiktighet och företagskultur. Samtidigt ger resultatet av studien en tydlig antydan om vilka områden som i framtiden kommer att betyda mycket för en marknadskommunikatörs arbete med att bygga starka varumärken. / Program: Civilekonomprogrammet

Dagens samhälle har blivit mer beroende av internet, där de flesta tjänsterna går att utföra online. Nuförtiden är det möjligt att beställa möbler, kläder och annat med hjälp av internet. Detta har gjort att de flesta har lärt sig att använda internet oberoende på deras ålder. Därför har de olika företagen ett stort ansvar att skapa sina webbsidor lättare att använda, för kunden skall kunna utföra sina tjänster smidigt. Frågan är; tänker företagen på målgruppen när de designar en webbsida?Vårt huvudsyfte i projektet är att identifiera nya insikter för att bygga en användbar webbsida baserat på egen forskning och med hjälp av målgruppen. Syftet är att fokusera på målgruppen för att veta deras förväntningar och svårigheter vid navigeringen på en webbsida.Vi genomförde flera intervjuer som riktade sig mot män och kvinnor i olika åldrar och datorkunskap. Dessa intervjuer gav en bred kunskap av användarnas förväntningar på en webbsida. Detta hjälpte oss att utforma användbara insikter för mer användbara webbsidor. Tidigare forskningar gav en överblick av ämnet som möjliggjorde vidare studier. Litteraturen underlättade även utformandet av frågorna till målgruppen för att få utförliga svar. I analysen jämfördes teoridelen med empiridelen, vilket gav oss en utgångspunkt på hur webbsidor kan förbättras.Resultatet av denna studie gav oss olika insikter att tänka på vid skapandet av användbara webbsidor. Några av dessa insikter handlar om informationsmängden, val av bilder, färger, layout och feedback. Resultatet behandlade också områden som störde användaren t.ex. pop- up fönster och reklam. / Program: Systemvetarutbildningen

I samband med dagens lågkonjunktur, ökade globalisering samt en ökandekonkurrensmarknad tillkommer en ökad komplexitet av verksamheter. Det är även viktigt för dagens verksamheter att öka sina resurser och minska sina kostnader samtidigt som de skall öka sina vinster. För att motverka komplexiteten och maximera vinsten behövs nya, fler och innovativa IT-lösningar. Användning av ett arkitektuellt ramverk som Zachmans kan vara till fördel i en verksamhet, dock är det en investering som i sig kan vara kostsam ochtidskrävande, det är därmed viktigt för verksamhetens ledning och medarbetare att försöka tänka långsiktigt istället för kortsiktigt och se till hur en användning av ramverket kan vara till nytta för verksamheten. Efter en teoriinsamling och intervjuer med experter på området, gårdet att konstatera att trots vissa kritiska ställningstaganden mot ramverket Zachman, har en användning av ramverket ändå full kapacitet att påverka ekonomin i en verksamhet. Ramverket är stort och det finns mycket att hämta, det har som syfte att bringa ordning och reda i en verksamhet och skapa gemensamma synsätt och värderingar. Förbättrad ordning och struktur är faktorer som genererar i ökad effektivisering i form av minskade risker och minskade kostnader. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ”snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider” och producerar genom det ”progressiva buntsystemet”. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ”fast-fashion”-företag. Detta görs genom intervjuer med respondenter från de olika aktörerna i värdekedjan. Vidare har jag även studerat dessa företags produktionsresultat. Detta för att se om det finns samband mellan modeföretagens praktiska arbetssätt för produktutveckling och kvalitén på deras produktionsresultat. I diskussionen ramas de mest effektiva metoderna för produktutveckling in och jämförs med modeföretagens förhållningssätt. Utifrån intervjuer och produktionsresultat drar jag slutsatsen att ju mer designers och personal med teknisk kunskap samarbetar internt i desto högre grad säkerställs bolagets produktionskvalité, samtidigt som korta ledtider bibehålls. Därtill är det till stor fördel för kvalitén om modeföretagen aktivt söker konsultation från deras sina leverantörer vid varje produktionstillfälle, angående exempelvis vilka materialval och lämpliga makningsdetaljer som passar bäst för den specifika leverantörens fabrik. Bolagen bör dessutom fokusera mer på att skapa individuellt anpassade kommunikationslösningar, utveckla långa leverantörsrelationer, använda utförligt beskrivna kvalitetsmanualer och arbeta med högre närvaro av kvalitetskontrollanter på fabrikerna än vad de gör idag. Utifrån fallstudierna ser jag ett tydligt samband: ju större ett bolag är och ju längre tid modebolaget det varit etablerat på den kinesiska marknaden desto mer har de utvecklat ovanstående parametrar, och uppnår därför högre kvalité och smidigare produktionslösningar än de bolag som inte varit etablerade lika lång tid. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ”Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i”. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap. Han påstår att människor kan påverkas till att starta eget, och att bakgrunden inte har någon betydelse. Vi vill fortsätta på denna forskning och undersöka vem som startar företag men även vad som avgör vem som lyckas.Syftet är att visa vem dagens unga företagare är och vilka de avgörande faktorerna är för att lyckas som egen företagare. Med detta hoppas vi kunna ge en ökad förståelse för vad som krävs av en framgångsrik företagare och även kunna visa hur unga entreprenörer bättre kan stöttas. Vi har avgränsat oss till att undersöka företagare under 35 år och behandlar endast entreprenören som individ; dennes egenskaper, erfarenheter och ageranden.Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt och både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Den abduktiva slutledningsmetoden har använts tillsammans med induktiva inslag, då vi utgått från empirin för att sedan kunna dra generaliserande slutsatser. I den teoretiska delen redogör vi för tidigare forskning följt av dagens teorier.Vi presenterar entreprenörerna under fem olika rubriker; motiv, entreprenörens bakgrund, nätverk, kostnader och finansiering samt personliga egenskaper. Det som är betydande för vem som startar företag är främst personens bakgrund och egenskaper. Personens brist på kontakter och en föreställning om höga kostnader kan medföra att han eller hon avstår från att starta eget. För att en entreprenör ska nå framgång måste motivet vara av stor betydelse för denne, han eller hon måste vara öppen och kunna skaffa sig kontakter, undvika kostnader och kunna hitta alternativa finansieringssätt. Det är en fördel om entreprenören har branscherfarenhet eller är uppväxt i en företagarfamilj men det viktigaste är dock modet och viljan då dessa egenskaper kan ta honom eller henne långt. / Uppsatsnivå: C

Att de anställda är den största tillgången i ett företag har nu blivit en självklarhet. Framtida konkurrensförmåga och utsikter för företaget ligger i händerna på dess anställda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och träning av de anställda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven på kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse måste i stället handla om att lära i arbetet, på arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften. Lärande på arbetsplatsen har därmed fått en ökad betydelse. Vi anser dock att få ansatser har gjorts till att undersöka kunskapsintensiva företag och hur de kan underlätta och utveckla lärandet på arbetsplatsen. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur dessa företag arbetar med att främja lärande på arbetsplatsen. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ fallstudie av SARA Central Team. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tolv anställda.Resultaten visar att klimat, struktur, arbetsförutsättningar och motivation är viktiga delar som påverkar hur bra individer och organisationer lär sig. Hur arbetsuppgifterna är utformade påverkar hur bra individer lär sig under tiden som de utför dem – det vill säga lära i arbetet. Passar arbetsförutsättningarna individen kan de leda till ökad motivation för engagemang och lärande. En organisationsstruktur som inte är flexibel och öppen hämmar motivationen genom att det begränsar helhetsbilden och försvårar gemensamma mål. Om ett klimat underlättar lärande så påverkar det motivationen, individerna känner sig mer motiverade om rätt förutsättningar finns. / Program: Civilekonomprogrammet