<p>I detta arbete undersöker jag frågan om hur svenska företags Internetanvändning ser ut samt hur de upplever att de påverkas av Internet. Jag har även gjort en jämförelse i denna fråga mellan företag inom IT-området och företag inom andra områden.</p><p>Rapporten inleds med en genomgång av de användningsområden för Internet som litteraturen anger vara de vanligaste för företag. Vidare presenteras vilka vinster och kostnader som kan härledas från en Internetsatsning, hur det dagliga arbetet kan förändras vid införandet av Internet samt hur företagen sköter arbetet med deras Internetsatsning.</p><p>För att kunna besvara frågan har jag använt mig av telefonintervjuer som metod för att samla in material. 24 svenska företag fick frågor om deras Internetsatsning, 12 företag från IT-området och 12 företag från andra områden.</p><p>Resultatet visar på en relativt stor kunskap om Internet inom svenska företag samt att IT-företagen ligger en bit före företagen med verksamhet inom andra områden än IT vad gäller användandet av Internet.</p>

<p>Elektronisk handel är en av de starkaste trenderna inom IT-området just nu. För företag som är snabba på att tillgodogöra sig och bemästra tekniken öppnas nya dörrar mot nya marknader. Det är viktigt att företagen förstår att elektronisk handel inte bara är datorer, programvaror och nätverk utan att det handlar mer om affärs- och organisationsutveckling.</p><p>Detta examensarbete behandlar ämnet elektronisk handel mellan företag, business-to-business.</p><p>Syftet med denna rapport är att belysa hur långt de medelstora tillverkande företagen i Sverige kommit i processen att införa elektronisk handel.</p><p>Undersökningen, som bedrevs för att erhålla svar på problemformuleringen, genomfördes med hjälp av intervjuer via telefon och personliga besök samt utskick av enkäter till företag.</p><p>Resultatet som undersökningen genererat är att intresset för elektronisk handel är väldigt stort inom den utvalda kategorin, svenska medelstora tillverkande företag. Även om det är ett stort antal företag som hittills inte har infört elektronisk handel så var majoriteten av de undersökta företagen intresserade av ett införande.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.</p><p>Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare. Litteraturstudien fokuserar på fyra synvinklar: en storleksmässig synvinkel, en nyttomässig synvinkel, en ekonomisk synvinkel och framtida möjligheter. Ur dessa synvinklar studeras mindre företags möjligheter att använda datalager. Den empiriska studien fokuserar på spridningen av datalager i Sverige och mindre företags möjlighet att använda datalager.</p><p>Resultatet visar att det redan idag finns möjligheter för mindre företag att använda datalager. Även om möjligheterna finns är det en komplex process att implementera ett datalager och arbetet med datalagret upphör inte efter implementationen.</p>

<p>Handel mellan företag sker traditionellt via manuella rutiner. Exempelvis görs beställningar ofta med hjälp av telefon eller post vilket gör att tiden för att genomföra en affär väldigt lång. Electronic Data Interchange (EDI) är en teknik som låter företag göra affärer på ett elektroniskt och mer eller mindre automatiserat sätt vilket gör att tiden för att genomföra en affär minskar. EDI har använts i många år men då mest av stora företag som har tillräckliga resurser för att införa EDI-system och för att upprätta erforderliga kommunikationslänkar. Mindre företag har oftast inte de resurser som krävs för detta och blir således utan effektivare handelsrutiner. XML har fått uppmärksamhet som ett dokumentformat för strukturerade dokument vilket de dokument som överförs via EDI är ett exempel på. Value Added Networks (VAN) är ett företag som fungerar som en mellanlänk mellan parter och erbjuder olika tjänster som exempelvis konverteringar mellan olika företags standarder som bygger upp EDI-dokumenten. Detta gör att kommunikationen mellan parter blir dyr och oftast en orsak till att mindre företag inte inför EDI. Internet är idag ett utbrett och billigt kommunikationssätt vilket öppnar vägar för mindre företag att kunna kommunicera elektroniskt med andra företag. Vidare är XMLs naturliga koppling till webben en fördel eftersom dokument skapade i XML kan läsas i en vanlig webläsare. Denna rapport kommer därför försöka besvara frågan om XML/EDI är den bättre lösningen för små till medelstora företag jämfört med traditionell EDI. För att besvara frågan gjordes en undersökning som resulterade i faktorer som påverkar valet av EDI-införande</p>

<p>EDI (Electronic Data Interchange) är en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mänsklig inblandning, är utbredningen inte så stor bland små och medelstora företag. Anledningen till detta är främst för att det är för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete är att undersöka om implementeringen av EDI har gett förväntad lönsamhet i små och medelstora företag.</p><p>För att söka svar på frågeställningen har enkäter använts som metod. De slutsatser som kan dras från enkätundersökningen är att de flesta små och medelstora företag införskaffade EDI av andra skäl än lönsamhet, då främst krav från kunder. Dessa företag anser dock att EDI är mer lönsam än förväntat. Små och medelstora företag som införskaffat tekniken av lönsamhetsskäl och som hade förhoppningar om att EDI skulle vara lönsam inom ett år eller flera år, anser att lönsamheten i allmänhet är som förväntat.</p><p>Det bakomliggande syftet med undersökningen är att få en indikation om EDI i allmänhet är intressant att införskaffa för denna kategori av företag. EDI verkar av allt att döma ge lönsamhet i små och medelstora företag.</p>

<p>Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. </p><p>Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag. </p><p>Genomförande: Fem intervjuer med företagsledare i små företag i Linköping. </p><p>Resultat: I de företag vi intervjuat visade det sig att ekonomiska månadsrapporter användes i mycket liten utsträckning som beslutsunderlag. Anledningen till att rapporterna inte användes var att företagarna redan känner till den information som finns i dem. Rapportanvändningen varierar även beroende på bransch och verksamhet. Det har visat sig att även företagets förändringstakt samt vilken risk företagaren tar inverkar på rapportanvändningen.</p>

<p>The purpose of this study was to make a survey of a larger company in Sweden to analyze if it complied to the stipulated Systematic Work Environment Management rules in Sweden. The company chosen was Hennes & Mauritz. The key question was to see if the company was examining and judging the risks, developing handling plans and if they were making yearly follow ups so that problems could be attended to. Further, I also wanted to examine if there was lack of competence within different departments as well as give some substantiate proposals on educations in Systematic Work Environment Management. The method used to investigate this was interviews and observations on how the Systematic Work Environment Management was handled in the company. The interview study included ten different directors of stores. The observation was made during two weeks at the headquarter following the daily work concerning the Systematic Work Environment Management from management´s point of view. The result of the study and the observation showed that in general H&M is working very well with the Systematic Work Environment Management at the store level. The local managers considered that they had sufficient knowledge but they were lacking continuous education and updates in the area. Specifically, the results showed that there is some lack of knowledge in the field of responsibility for work environment and that the local management doesn’t get the yearly education according to top management´s intention. A short suggestion on a yearly educational plan in Systematic Work Environment Management has been added to the report based on the results in the survey. A reasonable time for this education is one day per year to update the responsible local management in the area of Systematic Work Environment Management.</p>

<p>Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla är i svenskt näringsliv färre till antal än vad det finns små och stora företag. Medelstora företag, som kan sägas är morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affärssystem som kräver mycket tid och resurser att få det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssätt när beslutet om att införa ett affärssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affärssystem än jämförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sättas i relation till att omkring nittio procent av alla affärssystemprojekt misslyckas d.v.s. att projekten inte möter satta budget- och tidsramar.</p><p>I denna uppsats har min uppmärksamhet riktats på att kartlägga vad för slags förutsättningar som medelstora företag behöver uppfylla för att lyckas med införandet av sitt affärssystem. Uppsatsen har bedrivits i form av en fallstudie där införandet av vald affärssystemlösning har studerats i två medelstora företag. Använda datainsamlingsmetoder är intervju och sekundärdata.</p><p>Några av de resultat som denna uppsats har kunnat visa på är att tidsaspekten utgör ett stort hinder för medelstora företag när dem ska implementera sitt affärssysystem. Det är sällan som användardeltagarna arbetar med projektet på heltid utan dem får snarare kombinera sina ordinarie arbetsuppgifter med projektuppgifterna. Det kan medföra att arbetsbelastningen på projektmedlemmarna i perioder kan vara mycket stor, varför en del av deras ordinarie arbetsuppgifter bör låtas övergå på den övriga personalen i linjeverksamheten. Dessa måste i sin tur vara mer förstående för att projektmedlemmarna måste prioritera projektet för att det ska vara möjligt att ta systemet i drift som planerat. Genom avlastning möjliggörs användarnas medverkan. Testningen och gränsdragningsproblematiken, beträffande vad som utgör en standardleverans samt en tilläggsbeställning, är exempel på hinder som har påträffats i de studerade fallen. För att undkomma gränsdragningsproblematiken är det därför önskvärt om kunden och leverantören tidigt i projektet klargör för: vad som avses med en leverans, vad som bör ingå i en sådan samt när och hur en levarnas ska ske.</p>

<p>The purpose of this thesis is to identify and define Key Perfomance Indicators (KPIs) and value adding services which are used to describe the quality of Forias logistics services from different aspects. The KPIs should be attractive to both Foria and their customers, with the aim to strengthen the interaction between both parties.</p><p>The basis for this work is a research in which a literature review and a survey of the market for Swedish logistic service providers were carried out. An analysis of the present situation of Foria was carried out, where a number of people in the company were interviewed. These elements were used together with definitions of KPIs to perform the analysis of the work.</p><p>The result of the work is ten KPIs that have been created and developed for Foria and which are considered to be attractive to both Foria and the selected customers. The KPIs are:</p><p> </p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>ECO-driving (binary)</em> – the company has ECO-driving-educated drivers</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>ECO-driving (comparison figure)</em> – all drivers individual driving and its resulting exhaust emissions are compared</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>The environmental impact</em> – a total of exhaust emissions from all vehicles belonging to a single business, measured in tonne-kilometres</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Complete order</em> – portion of fields with accurate information (in an order), with the possibility of error categorization</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Delivery reliability</em> – time difference between expected and actual delivery, average for all orders</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>On-time</em> – the number of days and hours of difference between the expected and the actual time, for all activities of the order</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>On-time (activity)</em> – the number of hours and minutes of difference between the expected and the actual time, for each individual activity of the order</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Divergence</em> – a categorization of all causes of divergence and its responsible department</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Level of integration</em> – the level of cooperation between the logistic service provider and the customer</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Customer satisfaction</em> – how well an order will meet the expectations of the customer</p><p> </p><p>The KPIs are described in detail with definitions, how they can be used and what is required to implement them in the service process of Foria. These KPIs are the basis of four value adding services: <em>Tracking of goods</em>, <em>Environmental Information</em>, <em>Presentation of the KPIs as a Whole</em>, and <em>Improvement of the Service Process</em>.</p><p>The work shows that it is possible to identify, define and develop KPIs of interest to both Foria and their customers, but to be used most of the KPIs require adaptation to a large degree. It also shows that it is the reasons behind the measured values of the KPIs that makes them interesting to customers. The literature describing the KPIs and the development of these are not comprehensive in terms of the relationship between a third party logistic service provider and its customer, and therefore this report describes a work from scratch to create KPIs for this purpose.</p><p> </p> / <p>Syftet med detta arbete är att identifiera och utforma nyckeltal och mervärdestjänster för vilka ska beskriva kvaliteten på Forias logistiktjänst utifrån olika aspekter. Nyckeltalen ska vara intressanta för både Foria och deras kunder, med förhoppningen att stärka samarbetet mellan båda parter.</p><p>Till grund för arbetet ligger en förstudie, där en litteraturstudie och en undersökning av marknaden för svenska logistikföretag utfördes. En nulägesanalys av Foria genomfördes genom att ett flertal personer på företaget intervjuades. Tillsammans med nyckeltalsteori användes dessa delar för att utföra analysen i arbetet.</p><p>Resultatet av arbetet är tio nyckeltal som skapats och utvecklats för Forias verksamhet och som anses vara intressanta för både Foria och de för arbetet utvalda kunderna. Nyckeltalen är:</p><p> </p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>ECO-driving (binärt)</em> – företaget har ECO-driving-utbildade chaufförer</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>ECO-driving (jämförelsetal)</em> – chaufförers individuella körstil och medförande avgasutsläpp jämförs</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Miljöpåverkan</em> – totalt avgasutsläpp från ett företags alla fordon, mätt i tonkilometer</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Ifylld order</em> – andel fält ifyllda (i en order) med korrekt information, med möjlighet för kategorisering av felorsaker</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Leveranspålitlighet</em> – tidsskillnad mellan förväntad och faktisk leverans, i medeltal för alla order</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>On-time</em> – antal dagar och timmar som skiljer mellan den förväntade och den faktiska tidpunkten, för samtliga aktiviteter i orderledet</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>On-time (aktivitet)</em> – antal timmar och minuter som skiljer mellan den förväntade och den faktiska tidpunkten, för varje enskild aktivitet i orderledet</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Avvikelse</em> – kategorisering av alla orsaker till avvikelse, och ansvarande avdelning</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Integrationsgrad </em>– nivån av samarbete mellan logistikföretaget och kunden</p><p><!--[if !supportLists]-->· <!--[endif]--><em>Kundnöjdhet</em> – hur väl en order kommer att motsvara kundens förväntningar</p><p> </p><p>Nyckeltalen beskrivs ingående med definitioner, hur de kan användas och vad som krävs vid en implementering i Forias verksamhet. Dessa nyckeltal ligger sedan till grund för fyra mervärdestjänster som utformats i arbetet: <em>Godsspårning</em>, <em>Miljöinformation</em>,<em> Presentation av nyckeltalen som helhet, </em>och Verksamhetsutveckling.</p><p>Arbetet visar att det är möjligt att hitta, utforma och utveckla nyckeltal som är intressanta för både Foria och deras kunder, men de flesta av nyckeltalen kräver anpassning i hög grad för att kunna användas. Det visar också att det är orsakerna bakom nyckeltalens uppmätta värden som gör ett nyckeltal intressant för kunden. Den litteratur som beskriver nyckeltal och utveckling av dessa är inte heltäckande när det gäller relationen mellan ett tredjepartslogistikföretag och dess kund, och därför beskrivs i denna rapport ett arbete från grunden med att skapa nyckeltal för detta ändamål.</p><p> </p>

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor. Det visar också att nystartade företag kan missgynnas mer än andra bolag på grund av de interna riskklassificeringssystem som tillåts inom regelverket. Interna riskklassificeringssystem kan nämligen, på grund av olika variabler och parametrar, göra att nystartade företag betraktas som mer riskfyllda. Andra studier som gjorts i ämnet visar att Basel III inte påverkar varken banker, kreditgivning eller utlåningsräntor. Eftersom tidigare forskning och litteratur visar olika resultat syftar denna studie till att undersöka, beskriva och öka förståelsen för hur Basel III påverkat kreditgivningen till nystartade företag i Sverige. För att få empiriskt underlag till studien har tio intervjuer gjorts med elva respondenter från sju olika banker. Intervjuer har gjorts med anställda på större och mindre banker på central och lokal nivå. Resultatet i studien visar att alla banker höjt utlåningsräntorna till nystartade företag. Bankerna uppger att det framför allt beror på förändrad risksyn och riskbedömning till följd av Basel III. Basel III har lett till att företagskunder prissätts mer efter bedömd kreditrisk och detta har gjort att nystartade företag generellt fått en högre ränta. Resultatet visar också att interna system och modeller blivit viktigare inom bankerna och att alternativa finansieringslösningar börjat växa fram på marknaden. Samtidigt är kreditbedömningsprocessen och låneutbudet oförändrat sedan Basel III:s introduktion. Studiens resultat bidrar med praktiska implikationer till nystartade företag, banker, entreprenörer och samhället. Den bidrar också teoretiskt till forskningen i form av underlag till diskussionen om utlåningsräntor och låneutbud. / In Sweden approximately 99.4% of all companies are classified as small companies and in 2014 around 70,000 new companies were registered. The common denominator is that start-ups and small businesses that grow and evolve contribute to national growth in the countries they operate in. In order to enable businesses to grow they require finance and traditionally banks have met this need. Basel III is therefore a well-argued subject since several studies show that it can affect banks' lending. Research shows that Basel III will lead to reduced lending and increased lending rates. It also shows that start-ups may be more disadvantaged than other companies because of the internal ratings-based (IRB) approach allowed within the regulation. The IRB approach can namely, because of different variables and parameters, consider start-ups more risky than other companies. Other studies however, show that Basel III has no, or very little, impact on lending and interest rates. Since previous research and literature shows different results this study aims to examine, describe and increase the understanding of how Basel III impact lending to start-ups in Sweden. Ten interviews with eleven respondents from seven different banks have been conducted. The interviews were conducted with employees of large and small banks working on central and local level. The results of the study show that all banks have raised lending rates to start-ups. The banks say that it is mainly due to changed risk profile and risk assessment as a result of Basel III. Basel III has led to corporates, retails and start-ups being priced on estimated credit risk and this has led to start-ups being considered as riskier. Thus, banks have raised lending rates to start-ups. The result also shows that internal systems and models have become more important in banks and that alternative financing has begun to emerge on the market. Meanwhile, the credit assessment process and the loan supply are unaffected since Basel III's introduction. The study's results contribute with practical implications for start-ups, banks, entrepreneurs and the community. It also contributes to theoretical research regarding the lending rates and loan supply discussion.