We approached a multinational manufacturing company that wants to reduce its employee turnover among white collars workers. Thailand's current labour shortage requires an ability to retain employees and a quantitative survey is conducted to measure the perceived job satisfaction. Job Satisfaction is a key component in strive for employee retention. The study identifies and analyzes organizational reasons that contribute to job satisfaction and that can contribute to increased employee retention. By investigating perceived job satisfaction amongst white collar worker, aims the study to find factors that are central to employee retention and how the most central factors can be strengthen and developed by the organization. The study creates an understanding of the benefits of employee retention strategies and the results may support the organization in the development of these. The conclusion is that organizational effort within work design, leadership, social support; development, compensation & benefits, and work-life balance are essential for employee retention. The study indicates that employees‘ annual development, competitiveness within compensation & benefits and a leader that lives up to the employee's expectations have an influence on the perceived job satisfaction. A continuous effort to increase job satisfaction reduces employee desire of movement. The pros of staying and the risks of leaving the organization increases and the result is an increased opportunity for employee retention / Vi kom i kontakt med ett multinationellt tillverkningsföretag som vill minska sin personalomsättning bland tjänstemän. Thailands rådande arbetskraftbrist ställer krav på en god förmåga att behålla personal och en kvantitativ undersökning genomförs för att mäta den upplevda arbetstillfredsställelsen. Arbetstillfredsställelse ses i tidigare studier som en nyckelkomponent för arbetet med personalbehållning, och vår studie fortsätter i samma riktning. Syftet är att finna och analysera organisatoriska grunder i arbetstillfredsställelse som kan bidra till ökad personalbehållning. Genom att undersöka tjänstemännens upplevda arbetstillfredsställelse kan vi besvara vilka faktorer som är centrala för personalbehållning och hur de mest centrala faktorerna kan stärkas och utvecklas av organisationen. Resultatet ökar förståelsen av fördelarna med personalbehållningsstrategier och kan stödja organisationen i utvecklingen av dessa. Slutsatsen är att organisationens arbete med Arbetsdesign, Ledarskap, Socialt stöd, Utveckling, Kompensation &Förmåner samt Balansen mellan privat- och arbetslivs är centrala för deras personalbehållning. Studien indikerar även att årlig utveckling hos de anställda, konkurrenskraftiga kompensationer & förmåner och en ledare som lever upp till de anställdas förväntningar har en stark inverkan på arbetstillfredsställelsen. Ett kontinuerligt arbete för ökad arbetstillfredsställelse minskar de anställdas önskan om att byta arbete. Fördelarna med att stanna kvar samt riskerna med att lämna organisationen ökar och resultatet blir en förbättrad möjlighet till personalbehållning

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Trust is a crucial element in business relationships. The early internationalization of a firm is interesting as a context for studying trust-building processes for several reasons. The internationalization is related to risks just as trust is. New business relationships are opened up, situations in which trust is a critical element. But internationalization is also connected to circumstances wherein trust-building is particularly challenging to achieve.   This dissertation increases understanding of the process of trust-building in a firm’s early internationalization. It represents a view where trust is not an irrational act but a manageable act of faith in people, relationships, and social institutions. The communication of trustworthiness is argued to be one of the critical empirical problems in the early stages of starting up a relationship with a party on a new market. To manage this communication an ability to communicate must be fine-tuned along the way. Trust-facilitators in the form of organizations and individuals can also strategically be used to strengthen the trust-building process.   By following three Swedish high-tech SMEs along their way into the Japanese market, lessons have been learnt on how actors have provided a more or less beneficial environment for trust-building to take place and in this way actively affected the building of trust. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

<p>Outsourcing har i dagens samhälle blivit allt vanligare och trenden är fortsatt stark. Företag eftersträvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten påverkas. Vi är intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen påverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför.</p><p>Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssätt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Intervjuer med 13 representanter från tre olika företagskategorier har genomförts. Representanterna var från outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av teorier kring outsourcing, risker vid outsourcing, intern kontroll samt revision. I empirin presenteras respondenternas åsikter i de tre olika företagskategorierna var för sig.</p><p>Riskerna med att outsourca processer beror på flera faktorer; vilken aktivitet som läggs ut, hur nära kärnverksamheten den befinner sig, kompetensnivån samt beroendet av outsourcingföretaget. Olika aktiviteter medför olika risknivåer, samtidigt som samma aktivitet kan medföra olika risknivå för andra företag. Även valet av outsourcingföretag och deras kompetensnivå påverkar risken.</p><p>För att kontrollera och minimera riskerna för fel och oegentligheter använder sig företagsledningen av intern kontroll, som även innefattar rutiner för styrning av processer i verksamheten. När processer outsourcas behöver rutinerna hos det outsourcande företaget anpassas till att istället övervaka utförandet av processen. Detta kräver enligt vår studie att det outsourcande företaget bibehåller en tillräcklig kompetensnivå samt har en kontinuerlig kontakt med partnern för att följa upp processen. Det framkom även att den interna kontrollen kan bli bättre när processen outsourcas förutsatt att outsourcingföretag har större kompetens och erfarenhet av processen.</p><p>Outsourcingföretagets kompetensnivå påverkar även revisorernas syn på risken vid revision. Av studien framgår att revisionsprocessen som helhet inte alltid behöver påverkas, däremot påverkas alltid planeringen av att företag outsourcar. Revisorerna måste kritiskt planera revisionen, genom ytterligare informationsinhämtning beträffande utförandet, transaktionsflödet och de outsourcade affärsprocesserna, för att kunna säkerställa att den interna kontrollen hos de båda samarbetsparterna är tillräckliga.</p><p>Samtliga tre parter; outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer, är medvetna om riskerna med outsourcing, betydelsen av intern kontroll och hur outsourcing påverkar den samt revisionsprocessen. Skillnaderna i respondenternas åsikter kan bero på deras skilda erfarenheter av outsourcing. Avslutningsvis anser vi att outsourcing kan vara ett framtida koncept till stor framgång för företag, förutsatt att företagen är medvetna om riskerna och aktivt arbetar med att reducera dem.</p>

<p>Att utveckla datalager innebär hantering av ett antal faktorer som kan avgöra såväl implementationens framgång som misslyckande. Hantering av dessa faktorer på små och medelstora företag är kritisk eftersom företag av denna storlek är särskilt känsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka.</p><p>Denna rapport redovisar resultat från en undersökning på små och medelstora företag inom Västra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instämmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lägger respondenterna mer vikt på ledningens engagemang i datalagerprojekt än på ekonomi och teknik</p><p>Nyckelord: Datalager, Små och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd.</p>

Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar SMF:s marknadsföring samtidigt som studien söker att kartlägga innehållsmarknadsföringens tillämpningsgrad hos studieobjekten. Metod: I studien används den kvalitativa forskningsmetoden. Tio telefonintervjuer ut fördes på hälsokostbutiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsgruppen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Slutsatser: Innehållsmarknadsföring tillämpas av tre av dem tio SMF inom urvalsgruppen. Metoden anses ha en låg tillämpningsgrad. Studien har framgångsrikt belyst faktorer som påverkar urvalsgruppens marknadsföring med hjälp av den teoretiska referensramen. Dessa faktorer är närverkande som marknadsföringsverktyg, empirisk omvärldskontakt som inlärningsprocess för marknadsföring, slumpmässighet i marknadsföringsplanering och resursknapphet som påverkande kraft i marknadsföringsplanering.

Sammanfattning I en komplex informationsteknologisk värld behöver företag och organisationer flexibla affärssystem som följer den tekniska utvecklingen. Av denna anledning har kommersiella BPMS-verktyg (Business Process Management System) blivit populära på grund av sin höga förmåga att snabbt integreras med affärssystemen i nya arbetsmiljöer. Ett alternativ till kommersiella BPMS-verktyg är de OSS-baserade (Open Source Software) BPMS-verktygen med öppen källkod som är tillgänglig för allmänheten att vidareutveckla.  På grund av att de OSS-baserade BPMS-verktygen ofta är unga på marknaden och behöver vidareutvecklas blev syftet med denna uppsats att genomföra en granskning av de open source-baserade BPMS-verktygen vad gäller deras skilda egenskaper. En sådan granskning ökar förståelsen för hur verktygen fungerar och underlättar därför vidareutvecklingen av dem. Genom att utgå från en etablerad analysmodell av Delgado et al. (2015) genomfördes en tematisk innehållsanalys för att jämföra egenskaperna i dessa verktyg. Närmare bestämt analyserades insamlade dokument som beskriver BPMS-verktygens egenskaper. Den vägen jämfördes 6 olika BPMS-verktyg utifrån 13 egenskaper. Analysresultatet visade att Bonitasoft, jBPM och JMPM5 var de mest välutvecklade BPMS-verktygen som gav stöd för flest egenskaper. Resultatet visade även att verktyg med färre egenskaper ändå kunde vara ett bra alternativ för vissa företag, beroende på vilka egenskaper och funktionaliteter som prioriteras inom företaget. / Abstract In a world of developing complex information technologies, companies and organizations need flexible and updated business systems that and match these technological developments. For this reason, commercial BPMS (Business Process Management System) tools have become popular because of their high ability to quickly integrate with business systems in new work environments. An alternative to commercial BPMS tools are the OSS-based (Open Source Software) open source BPMS tools that are available for the public to develop. Since the OSS-based BPMS tools are often new on the market and need further development, the purpose of this paper was to conduct an analysis of open source-based BPMS tools with respect to their various features. Such an analysis increases the understanding of the tools’ functionality and therefore facilitates further development of them. Based on an established analysis model by Delgado et al. (2015), a thematic option for some companies, depending on the characteristics and functionalities that are prioritized within the company. Content analysis was conducted to compare the characteristics of these tools. More specifically, collected documents were analyzed describing the properties of BPMS tools. That way, 6 different BPMS tools were compared based on 13 properties. The analysis showed that Bonitasoft, jBPM and JBPM5 were the most well-developed BPMS tools that supported most of the features. In addition, the analysis demonstrated that tools with fewer features could still be a good option for some companies, depending on the characteristics and functionalities that are prioritized within the company. / Nej

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.