No description available.

In the societies of today there is a commercial requirement that companies take social responsibility. Companies that does not market their sustainability initiatives risk losing their competitiveness and thereby lose market shares. Many companies are therefore engaged in environmental- and societal issues and use them in their marketing. Problems arise when this kind of requirement on companies makes some actor takes shortcuts to appear more environmentally friendly than they really are, by using embellished and empty claims, which leads to a diminishing trust in green and sustainable products. A company portraying their CSR-work as better than it is called Greenwashing, which is what is underlying this paper. This study means to examine how companies communicate their environmental responsibility, how the communication is received by external stakeholders and if Greenwashing can be perceived. Guidelines for how to communicate green marketing will also be discussed.

No description available.

Titel: En studie om mindre företags användande av ekonomistyrning inom klädbranschen Författare: Ida Nilsson Handledare: Klas Sundberg Nivå: Ekonomi kandidatexamen, företagsekonomi Nyckelord: Nyckeltal, Styrmedel, Mindre företag, Ekonomistyrning Syfte: Syftet är att förklara varför ekonomistyrning används i mindre utsträckning i mindre företag än i större företag och ge konkreta exempel på förklaringar enligt frågeställningarna nedan. Bakgrunden till detta syftet är att de mindre företagen enligt tidigare forskningen inte använder sig av ekonomistyrning i lika stor utsträckning som större företag gör. Frågeställningar:- Vad vet företagare om ekonomistyrning?– Har forskningen inom ekonomistyrningen förändrats?– Vem sköter ekonomistyrningen?– Är det stor skillnad på hur företag som ingår i samma bransch använder sig av styrmedel och nyckeltal? Metod: Studien består av en kvalitativ metod som innehåller fyra stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från mindre företag inom klädbranschen. Bakomliggande teori har hämtats från vetenskapliga artiklar samt facklitteratur i form av böcker. Slutsats: Studiens insamlade empiri kan tillsammans med litteraturgenomgången bekräfta att det stämmer att mindre företag använder sig av ekonomistyrning i mindre utsträckning eller åtminstone på andra sätt. / Title: A study of smaller companies use of management accounting in the clothing industry Authors: Ida Nilsson Tutor: Klas Sundberg Level: Bachelor of Science in Business and Economics Key Words: Key figures, Instruments, Small business, Management accounting Purpose: The purpose is to explain why management accounting is used in lesser extent in smaller companies than in larger companies and give concrete examples on explanations according to questions as follows. The background for this purpose is that the smaller companies, according to previous research, do not use management accounting as much as large companies do. Research questions:- What does business owners know about financial management?- Has research in financial management changed?- Who manages the financial management?- Is there a big difference in how companies in the same industry use instruments and key figures? Method: The study consists of a qualitative method containing four semi structured interviews with respondents from small companies in the clothing industry. Theory is based on scientific articles and literature. Conclusions: The study’s collected empirical evidence can together with the literature confirm that smaller companies use financial management to a lesser extent or at least in other ways.

Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.

Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.

Serge Moscovici och Gerard Duveen sa en gång: ”Att skänka ett namn till något eller någon, har en mycket speciell, nästan högtidlig betydelse.” (Fox, 2011:1). Syftet är att undersöka hur namngivningsprocessen går till, och vilka faser som genomgås när ett företag ska namnges. Materialet består av 13 företag inom olika verksamhetsområden, som har samlats in och analyserats kvalitativt. Resultatet visar att företagen går igenom en namngivningsprocess som består av sex faser. En intressant iakttagelse är att entreprenörerna testar namnet bland utomstående personer innan registrering sker, vilket skiljer sig från tidigare forskningars namngivningsprocesser gällande kommersiella verksamheter, och förnamn.

Syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken anses i synnerhet kunna uppnås genom att bättre förutsättningar för SME-företag att delta i offentliga upphandlingar skapas. Bestämmelserna avseende ESPD-systemet, skyldigheten för upphandlande myndighet att motivera varför ett kontrakt inte ska delas upp, högsta tillåtna takbelopp för krav på leverantörs årsomsättning och dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har omnämnts som sådana som särskilt kan bidra till att bättre förutsättningar för SME-företagen skapas. ESPD-systemet påstås kunna minska administrativa hinder för SME-företag. De hinder som oftast uppfattas av SME-företag består av att offentliga upphandlingar upplevs vara komplicerade och omfattande. ESPD-systemet förväntas bidra till förenkling för SME-företag och minska tröskeln för att delta i offentliga upphandlingar. Systemet är organiserat i två steg. Det första steget innebär att leverantören lämnar ett preliminärt intygande i ett ESPD-formulär om att denne uppfyller upphandlingens ställda krav och att någon uteslutningsgrund inte är aktuell. I det andra steget genomför den upphandlande myndigheten en kontroll av den lämnade egenförsäkran. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar och att inte sätta allt för långtgående krav på leverantörens årsomsättning har ansetts innebära att de materiella hindren minskar för SME-företagen. Mindre kontrakt anses vara lättare att hantera för SME-företag och krav på årsomsättningen bör inte sättas för högt med tanke på att SME-företag generellt har en lägre omsättning gentemot ett stort företag. Bestämmelserna som möjliggör dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har ansetts skapa en grund för ökad kunskap hos bägge parter vilket kan bidra till affärsmässiga hinder för SME-företag minskar, bestående bland annat av att komplexa upphandlingsdokument inte tas fram. ESPD-systemet har i dagsläget betydelsen att det skapar ett alternativ för hur leverantörer kan delta i offentliga upphandlingar. Det leder dock inte till ett ökat deltagande av SME-företag eftersom det, trots föresatserna, inte bidrar till minskad administrativ börda. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar, sätta ett lägre omsättningskrav och föra dialog kan däremot skapa bättre förutsättningar för SME-företag i offentliga upphandlingar. Dessa bestämmelser tycks således bidra till ett ökat deltagande av SME-företag. Sammanfattningsvis kan sägas att de upphandlingsrättsliga regelverken ger goda förutsättningar för SME-företagen att delta i offentliga upphandlingar. Det är dock inte regelverket i sig som får betydelse eller bidrar till ett ökat deltagande av SME-företagen, utan tillämpningen av regelverket.

Denna studie kommer undersöka hur företag hanterar phishinghotet. Phishingmail är ettangreppssätt som faller in i begreppet social engineering och kan användas för att luramänniskor att uppge information som de inte ska dela med sig av. Ett phishingmail har sommål att efterlikna ett vanligt mail som tillexempel en fakturapåminnelse. Men istället för attpengarna går till den angivna avsändaren kan attackeraren istället kapa bankuppgifterna. Målet med attacken kan vara olika, det kan vara att ta del av information så sombankuppgifter och eller lösenord. Det kan också sprida skadlig kod som infekterarmottagarens dator med virus. Phishingmail kan se ut på olika sätt och det gör det svårt att geett exakt exempel på hur ett phishingmail ser ut. Målet med denna studie är att ge en uppfattning av hur företag som intervjuas hanterarphishingattacker. Studien har som syfte att identifiera problem, för att ge en bild avhanteringen av phishingattacker. Bilden kommer besvara frågor som, vilka policys finns föratt motverka hotet, hur och när utbildas de anställda samt hur ser de själva på phishing somhot? Sammanställningen bestå av intervjuer från anställda på olika företag som ansvarar förinformationssäkerheten. Efter att intervjuerna genomförts sammanfattas svaren för att kunna utförasammanställningen. Målet med sammanställningen är att redovisa ett resultat som besvararfrågan, vilka åtgärder som finns hos organisationerna för att motverka phishinghotet.Sammanställningen har delats upp i tre huvudgrupper: handlingsplan, utbildning och kultur.Genom att placera in svaren i rätt huvudgrupp blir det en helhetsbild och ett resultat kanpresenteras.Företagen visar förståelse för i vilka problem phishingmail kan ge ett företag. Det finns i regelåtgärder på varje företag för att motverka och förminska hotet. Viss utbildning ges tillanställda. Men phishing anses inte vara ett så stort hot. Den generella uppfattningen frånföretagen är att phishing inte anses vara ett stort hot. Samtidigt berättar dom om händelser däranställda öppnar skadliga mail trotts att det inte finns något hot enligt dom själva. Efter genomförda intervjuer och insamling av information kunde en eventuell annan bristpresenteras. Flera utav de företag som kontaktades ville inte ställa upp på studien på grund avolika anledningar. Så som att det inte fanns någon IT-avdelning eller ren okunskap inomämnet. Detta kan visa på att det finns brister hos flera företag där det inte finns enhelhetslösning på hur informations ska säkras upp och hur informationssäkerheten ska utvecklas.

Instagram och Snapchat är två av de sociala medier som ungdomar mellan 16-25 år använder mest. Till en början var dessa medier endast avsedda som sociala plattformar där privatpersoner kunde dela information med varandra men används även idag av företag vid marknadsföring. Att företag känner till sin målgrupp och försöker förstå var och vilket innehåll de bör publicera på sociala medier är givetvis viktigt men också problematiskt. I och med att ungdomar utsätts för stora mängder marknadsföring från olika företag, finns en problematik hos företag gällande att försöka möta och förstå sin marknadsmålgrupp samt vilken typ av marknadsföring som uppskattas eller inte uppskattas. Syftet med undersökningen är att identifiera och analysera ungdomars uppfattningar om marknadsföring och företag på Instagram och Snapchat. Utifrån undersökningens respondenters åsikter och användning av medierna, ska även marknadsförings- och företagspotential på Instagram och Snapchat belysas och jämföras. Datainsamling till denna kvantitativa undersökning har skett både via litteraturstudier samt via en enkätstudie som har fyllts i av 151 personer som är mellan 16-25 år. Några av uppsatsens resultat samt slutsatser presenteras nedan: Både Instagram och Snapchat är likvärdigt i frågan gällande vilket socialt medium som respondenterna använder mest samt vilket medium som respondenterna upplever som roligast/mest underhållande. Instagram används främst i underhållande syfte där det bakomliggande behovet hos användaren är just underhållning och tidsfördriv där upptäckter av nya användare och konton inte ses som något problem. Slutsatser kan dras kring att Instagram är ett öppnare socialt medium jämfört med Snapchat. Snapchat används främst vid kommunikationsbehov där chatten används till att kommunicera med ett syfte att snabbt dela information mellan personer som känner varandra på ett privat plan. Slutsatser kan dras kring att Snapchat upplevs vara ett mer privat och stängt socialt medium jämfört med Instagram. Vilket medium som har bäst förutsättningar för marknadsföring till en ung målgrupp lämnas osagt. Detta för att olika typer av företag kan passa bra eller mindre bra i de två olika medierna. Denna slutsats grundas i att mediernas passform för företag påverkas av företagets målgrupp, position på marknaden, företagets mål samt motiv till användning och marknadsföring på sociala medier och även utifrån den eller de produkter som ska säljas.