Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp barnens verkliga intresse. Att få de tysta och blyga barnen att prata är ingen svårighet. Utan det problematiska ligger i att få barnen att berätta vad de verkligen är intresserade av. En metod som pedagogerna använder sig av för att fånga upp barns intressen är observation. Pedagogerna observerade vad barnen väljer att leka med under den fria leken och vilka material eller leksaker barnen själva väljer att leka med. Då pedagogerna menar att det är under den fria leken som barnen har en möjlighet att göra precis vad de vill. Så om ett barn exempelvis väljer att alltid leka med bilar under den fria leken finns den en möjlighet att detta barn har ett intresse för bilar.

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes. Pedagogerna uttrycker att de vill ge barnen mer inflytande i aktiviteterna samling. På de två förskolorna där undersökningen gjorts använder sig pedagogerna av olika benämningar när de talar kring aktiviteterna samling. Innehållet i dessa aktiviteter ser också olika ut beroende på vilken benämning förskollärarna väljer att använda sig av. Det har skett en viss utveckling i verksamheten som lett till en förändrad barnsyn vilket resulterar i att förskollärarnas yrkesroll har förändrats. Förändringen beror till stor del på vilken utbildning förskollärarna innehar. En annan förändring som blir tydlig i undersökningen är införandet av läroplanen i förskolan och dess revidering. Revideringen har bidragit till att höja förskollärarens yrkesstatus men det innebär också att kraven på de ansvariga förskollärarna har höjts. I takt med utvecklingen av dagens digitala samhälle uttrycker en del av de äldre förskollärarna att de tvivlar på sin egen kompetens i jämförelse med nyutexaminerade förskollärare.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strävansmålen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag även ta reda på om förskollärarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit någon skillnad för deras arbetssätt och i så fall hur. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poängterar det undersökande och utforskande arbetssättet med fokus på barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar även vikten av att fånga upp barns frågor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att ställa produktiva frågor. Två innehållsområden lyftes fram av respondenterna: kretslopp i olika former (djurs livscykler, årstiders skiftningar och återvinning/kompostering) och de fyra elementen (jord, luft, eld och vatten). Resultatet visar tre kategorier som motiv till varför naturvetenskapen har en plats på förskolan: lägga grunden inför framtiden, omsorgen om naturen och hållbar utveckling och naturvetenskap är mål i Lpfö 98 (2010). Samtliga respondenter är positiva till de nya målen för naturvetenskap i Lpfö 98 (2010) och några svarade att det även är positivt att förskollärarens ansvar har förtydligats. Alla förskollärare anser att de nya målen i Lpfö 98 (2010) har förändrat förskolans arbetssätt till det bättre. Flera av förskollärarna menar att den största skillnaden är att tidigare (innan Lpfö 98) utgick arbetet inte ifrån barnen eller deras intressen och önskemål. Jag använder mig av didaktik, vilket kan översättas med undervisningslära, som teoretisk utgånspunkt i min studie. Min slutsats är att arbeta med naturvetenskap i förskolan handlar till stor del om att ha förmågan att upptäcka den naturvetenskap som finns i omgivningen i vår vardag och fånga upp det som fascinerar och förundrar barn. Pedagogers inställning, kunskaper och intresse för naturvetenskap är avgörande för hur utformandet av arbetet ser ut, det vill säga hur mycket och vad barn lär inom naturvetenskap.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet iförskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärandeoch samhälle.Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrarupplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilkaerfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks somviktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten tillinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vigjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö.Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan.För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjenoch förskolan informera varandra om barnets situation. Barnen kommer till förskolanmed en rad upplevelser och erfarenheter och lämnar förskolan med nya upptäckter ocherfarenheter. För att de vuxna i barnens liv skall kunna förstå barnet och fungera som ettstöd behöver familjen och förskolan ha god kontakt. Särskilt viktigt är det i arbetet medde minsta barnen i förskolan som inte kan uttrycka sig verbalt.Studien visar att föräldrarna upplever att de inte får tillräckligt med information om hurbarnets vardag på förskolan har varit. Föräldrarna får inte alltid reda på om barnet harvarit inblandad i konflikter. Föräldrarna värdesätter ärlighet och vill kunna ha en dialogmed förskolan om allt rörande barnet. Föräldrarna har ett begränsat inflytande.Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att komma med synpunkter och förslag påverksamhetsplanen men samtidigt vågar man inte eller har inte möjlighet att pröva nyaarbetssätt. Föräldrarna uttrycker att läroplanen, förskolans budget och rutiner sättergränser för föräldrarnas möjlighet att påverka innehållet i verksamheten.

Detta arbete syftar till att undersöka hur det specialpedagogiska arbetet är utformat i förskolan. Våra upplevelser av detta ämne är att man väntar till grundskolan med specialpedagogiska insatser. Forskningen ägnar sig i huvudsak åt specialpedagogiskt arbete i grundskolan, vilket gör det extra intressant att få en bild av hur arbetet med specialpedagogik utformas i förskolan. Det är samtidigt intressant att granska hur förskolepersonal uppfattar det specialpedagogiska arbetet. En viktig teoretisk utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet. 11 personer intervjuades på fyra olika förskolor, två kommunala och två enskilda. 10 intervjuer spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Under en intervju tog vi endast anteckningar.Av resultatet framgår att respondenterna var eniga om att andelen barn med behov av specialpedagogiska insatser har ökat i förskolan. Det som även togs upp att barngruppernas storlek är en faktor som kan försvåra det specialpedagogiska arbetet.Svaren visar en ambivalens angående för- och nackdelar med diagnoser i förskolan. Man kunde inte se en klar för- eller nackdel med diagnostisering i förskolan.Respondenterna beskriver arbetet i de specialpedagogiska teamen i positiva termer men en nyckelfråga är om förskolepersonalens kompetens är tillräcklig för att göra en första bedömning av en individuell elevs hjälpbehov?

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaUnder de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt. I avsnittet går det att läsa ”förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket 2010, sid 12). Denna studies syfte är att undersöka hur tre pedagoger på en förskola talar om barns inflytande i verksamheten. De tre pedagogerna utgör tillsammans ett arbetslag. Studien bygger på en kvalitativ metod där tre individuella intervjuer samt en intervju med hela arbetslaget har utförts. Med hjälp av intervjusvaren besvarades undersökningens två frågeställningar: Vad uppfattas som centralt/viktigt när pedagoger talar om barns inflytande? Hur beskriver pedagoger sitt konkreta arbete med barns inflytande i verksamheten? I mitt empiriska material framgick det att pedagogerna på förskolan betonar vikten av att barn blir delaktiga i förskolans verksamhet samt att de får möjlighet till eget inflytande i verksamheten. Det blev även tydligt att begreppet inflytande kan omfattas av mycket och tolkas olika beroende på vem det är som tolkar situationen, och därför finns det ingen exakt definition på vad inflytande är. Det som framstod som mest centralt i det empiriska materialet var tre teman: •Att förstå barns perspektiv och utgå från barnens upplevelser om vad som är meningsfullt.•Att ge barnen ansvar och få dem att utveckla sin kompetens.•Att skapa känsla av gemenskap och arbeta med relationer mellan barnen. Nyckelord: Ansvar, barns perspektiv, delaktighet, förskola, gemenskap och inflytande

Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativa intervjuer belysa hur personal på två förskolor, där man arbetar med TAKK (Tecken som Alternativ/Kompletterande Kommunikation), ser på användningen av TAKK i arbetet med barn i åldrarna ett till fem år. Våra frågeställningar är om personalen anser att användning av TAKK gynnar barnens språkutveckling och om det gynnar samspelet i barngruppen.Vårt resultat visar att våra informanter anser att TAKK gynnar alla barns utveckling i språk och samspel. De barn som är i behov av det stöd som tillämpningen av TAKK kan medföra kan samspela och kommunicera med de andra barnen på grund av att alla barn i barngruppen är med i integreringen av TAKK i förskolan. Genom ett fungerande samspel minskar konflikterna mellan barn. Vår slutsats visar på att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett om det finns ett direkt behov av kommunikationsstöd eller inte.

Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna ansåg att det viktigaste för barns motoriska utveckling var rörelse. Alla pedagogerna använde sig av närmiljön i sitt arbete, för att kompensera små lokaler och utegårdar. Pedagogerna ansåg att det viktigaste var hur pedagogerna arbetade med den fysiska miljön, inte hur denna miljö såg ut.

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för barnen. Genom arbetet har jag fått en större förståelse för hur förskolebarn ser på sitt skapande och hur de ser på estetiska aktiviter. Denna kunnskap kommer att vara användbar för mig i mitt framtida yrke. / This study attempts to understand the attitudes and purposes of preschool children when engaged in aesthetic activities. While participating in painting with the children I wanted to see how a different attitude in me would affect them. Through observation and interviews I have found themes that occupy the children in connection with aesthetic activities. These themes I have called social activities, sensuality, the concept art and strategies not to loose one’s face . I have found the social aspect to be the most important one in the children’s view. Through the sturdy I have gained a greater understanding of how preschool children view their performance and how aesthetic activities are viewed. This knowledge will undoubtedly be of use to me in my future profession.