Inledning Sveriges samhälle präglas av mångkulturalitet, vilket i sin tur ställer nya krav på förskolan som är en viktig mötesplats för barnen med olika kulturella bakgrund. Med anledning av detta är det av stor vikt att pedagoger möter  alla barns språk med nyfikenhet och intresse, vilket i sin tur motiverar barnen  att bli mer engagerade och känna sig mer delaktiga i förskolan.  Syfte Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger säger om hur de arbetar  språkutvecklande med barn som har annat modersmål än svenska. Metod För att i sin tur få svar på studiens syfte och frågeställningar används kvalitativ  metod. Datainsamling material samlas genom standardiserade intervjuer som  innefattar standardiserade frågor med öppna svarsalternativ. Resultat I studiens resultat framkommer det att samtliga pedagoger är nyfikna på de  olika modersmål som finns i barngruppen och ser olikheter och flerspråkighet  som tillgång. I resultatet framkommer det tydligt att pedagogerna i denna studie anser att stimulering av modersmålet bidrar till att barnen  utvecklar det andraspråket. Pedagogerna i denna studie påtalar att det finns stort utbud av pedagogiskt materialet som kan bidra till barnens  språkutveckling. Samtliga pedagoger använder sig av TAKK för att förstärka  det talande språket. Vidare lyfter pedagogerna digitala verktyg, konkret  material till språksamlingar samt tvåspråkiga böcker som viktigt del av  språkutvecklande arbetssätt. I resultatet framkommer även att flerspråkiga  pedagoger som behärskar annat språk än svenska är tillgång i språkutvecklande  arbete med flerspråkiga barn. Avslutningsvis tillägas kan att pedagogerna i  denna studie lyfter inkludering av vårdnadshavarna som nyckel till att barnen  känner sig trygga i förskolan, vilket leder till ett snabbare utveckling av nya  kunskaper hos de flerspråkiga barnen.

Syfte Denna studie behandlar förskollärares syn på begreppet undervisning som är ett relativt nytt begrepp i förskolans läroplan samt vad undervisningen har för plats i förskolans verksamhet och hur den förhåller sig till leken. Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare resonerar kring begreppet undervisning och hur de ser på förskolans undervisning i relation till barns lek. De frågeställningar som besvaras i studien är: ”Hur resonerar förskollärare om undervisningsbegreppet?” och ”Hur resonerar förskollärare om undervisning i förhållande till barns lek?” Metod Vi valde att utgå från en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförde intervjuer med åtta förskollärare. De transkriberade intervjuerna analyserades sedan genom en innehållsanalys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Resultat I resultatet kan vi utläsa att förskollärarna kopplar begreppet undervisning till andra begrepp och ersätter i sina intervjusvar begreppet undervisning med bland annat lärande eller handledning. De har skilda meningar om hur undervisning i förskolan kan och ska bedrivas men vi kan utläsa att den anses ske i två olika former, i planerade och i spontana situationer. Det framkommer också att förskollärarna anser att undervisningsbegreppet har fått en för liten implementering och att det finns starka kopplingar mellan undervisningsbegreppet och skolan. De lyfter den positiva följden av att begreppet inneburit en ökad status för verksamheten och professionen men också en oro för att förskolan ska bli mer ”skolifierad”, alltså mer lik skolans undervisningsform. Majoriteten förskollärare vill istället att undervisningen ska ske genom samspel och kommunikation där man utforskar och lär tillsammans med barnen. De lyfter också fram sitt eget ansvar att bedriva undervisningen samt att det behöver finnas en balansgång mellan lek och undervisning

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse kring pedagogers arbete med språkutveckling och TAKK som metod. Vårt syfte är även att undersöka när och hur metoden används och i hur stor utsträckning detta sker. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vårt material. Studiens resultat är grundade på kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollärare, en barnskötare och en specialpedagog. Vår studie genomfördes i två olika städer i södra Skåne. Samtliga pedagoger har någon form av erfarenhet kring TAKK men i olika utsträckning och ser positivt på metoden. De anser att det inte enbart är ett stöd för barn med speciella behov, utan även till övriga barn som komplement till deras språkutveckling och kommunikation. Det framgår att samtliga pedagoger skulle vilja använda metoden mer än vad de gör men av olika anledningar görs det inte. De menar även att deras orsak att börja med TAKK var för att det fanns ett eller flera barn som var i behov av teckenstöd. De tillägger även att det behövs en introduktion eller ett intresse i verksamheterna för att metoden ska användas.

En undersökning om hur en fortbildning på 5 poäng i matematik har påverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har påverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfällen med matematik efter kursen.

Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.

Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete. Vi har besökt en förskola och sammanlagt har 19 barn, varav 11 flickor och 8 pojkar, i åldern 4- 6 år deltagit i studien. I teoridelen presenterar vi Michel Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och diskurser för att senare använda oss av dem i analysen. I kapitlet Bakgrund presenterar vi en generell bild av den rådande hälsodiskurs som är aktuell just nu med hjälp av en del av de råd som finns framskrivna av olika instanser.Resultatet tyder på att de handlingar hälsodiskursen skriver fram som “bra” för att främja en god hälsa finns, till viss del, internaliserade hos barnen. Av resultatet drar vi slutsatsen att den rådande hälsodiskurs har en central roll för hur barnen själva uppfattar och uttrycker sig om hälsa.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet.Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter. För att kunna få jämförbar datainsamling gjordes observationerna genom att videoinspela förskolans fysiska miljö samt förskolans verksamhet under en förmiddag. Observationerna koncentrerades framför allt på pedagogers förhållningssätt mot flickor och pojkar under morgonbemötande, måltider, planerade aktiviteter och under den fria leken. Min studie kompletterades även med kvalitativa intervjuer med både pedagoger (förskollärare) och biträdande rektorer som hade ansvar för de deltagande förskolorna. Alla intervjuer bandspelades. Jag anser att det material som samlades in och bearbetades är skäligt för min kvalitativa studie och tillräckligt för att kunna besvara arbetets frågeställningar.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys.Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull. Rubinstein Reich har exempelvis undersökt vad som sker under samlingarna och varför det händer. För att analysera vårt insamlade material och besvara våra frågeställningar har även Arnér och Tellgrens studie om barns syn på vuxna varit av stor betydelse. En studie som belyser vikten av att vuxna samtalar med barn för att försöka förstå hur barnen tycker och tänker för att på så sätt ge barnen inflytande.Datainsamlingen genomfördes på en förskola och utgick från kvalitativa metoder. Insamlingen av empiri gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, varav fem olika barnintervjuer och en intervju med barngruppens lärare. Det utfördes även en observation av ett samlingstillfälle på förskolan.Resultatet visade bland annat att barnens uppfattningar skilde sig åt en del från hur läraren upplevde samlingen. Det framgick även att samlingen och dess syften i första hand utgick från läraren och inte barnen, eftersom samlingen leddes av läraren och innehöll inslag och aktiviteter som läraren ansåg var viktiga för barnen.

Syftet med denna studie är att vi vill undersöka om förskolor som har en uttalad pedagogisk inriktning eller profil också är medvetna om vikten av ett positivt arbetsklimat och hur man skapar denna. Utifrån kunskapsbakgrund och resultat drar vi slutsatsen att om ett gott arbetsklimat skall kunna råda kan pedagogiska diskussioner vara en förutsättning.

Syftet med den här studien är att utifrån pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar föräldrar vad en introduktion på förskolan innebär. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet säger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön.Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar föräldrar vad innehållet i en introduktion kan vara.