Med denna uppsats var vårt syfte att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker att de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Denna undersökning genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade åtta förskollärare från olika förskolor och i olika åldrar. Tidigare studier som genomförts har kunnat problematisera olika sätt att dokumentera inom förskolan, liksom de bedömningar som kan bli ett resultat av kartläggningar och pedagogisk dokumentation. Resultatet delas in i tre teman; Verksamhetsutveckling, dokumentationsverktyg och rutin för dokumentation. Under dessa teman synliggörs resultatet från våra informanter. Där visar vi på likheter och skillnader utifrån svaren. Analysen visar därefter att verksamheterna i dag arbetar mer målstyrt för att uppnå hög kvalitet. För att dokumentera använder förskollärarna sig av Ipads. Detta verktyg kan både bidra med kvalitet och begränsa arbetet med pedagogisk dokumentation, på grund av den nya GDPR-lagen som trädde i kraft 2018.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare kan arbeta med vardagskommunikationen i möte med flerspråkiga vårdnadshavare, där det gemensamma språket saknas. Den valda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer, som genomfördes med nio yrkesverksamma förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det som är mest avgörande i mötet med flerspråkiga vårdnadshavare, där det gemensamma språket saknas är förskollärares förhållningssätt och bemötande gentemot vårdnadshavarna. I resultatet menar förskollärare att det är betydelsefullt att främja och möjliggöra vårdnadshavarnas inflytande i förskolans utbildning. Resultatet visar även på olika utmaningar som kan förekomma men också strategier och verktyg som underlättar vardagskommunikationen. Studiens slutsats är att det krävs att förskollärare är kreativa, fantasifulla och lösningsorienterade för att komma över språkbarriärerna. Vidare visar studiens slutsats att det inte finns något entydigt svar på hur föräldrasamverkan ska arrangeras enligt förskollärarna, eftersom alla vårdnadshavare har olika behov och förutsättningar.

Inledning Denna studie redogör för förskollärares uppfattningar om barns rättigheter samt vilka arbetsmetoder och arbetsmaterial förskollärarna använder sig av för att införliva Barnkonventionen i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad arbetet med att införliva Barnkonventionen i förskolansverksamhet innebär för ett antal förskollärare sedan Barnkonventionen blivit lag i Sverige. Vi har valt att fokusera på vilken kunskap förskollärarna har om grundartiklarna 2, 3, 6 och 12 och vilka arbetsmetoder de använder för att barnen ska få kännedom om sina rättigheter utifrån dessa artiklar. Frågeställningarna studien utgick från var: 1) Vad innebär arbetet med att införliva Barnkonventioneni förskolans verksamhet? 2) Vilken kunskap har förskollärarna om grundartiklarna 2,3,6, och 12? 3) Vilka arbetsmetoder använder de för att barnen ska få kännedom om dessa artiklar? Metod Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in material. Vi har intervjuat tio förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Resultat Studiens resultat visar att det finns en bristfällig kunskap hos förskollärare när det gäller Barnkonventionens grundartiklar. Förskollärarna är överens om att det viktigaste i arbetet med Barnkonventionen är allas lika värde. Studien visar att förskollärarna upplever att förutsättningarna är goda för att införliva Barnkonventionen i förskolan, men även att de stöter på hinder i form av tidsbrist etcetera i sitt arbete. I resultatdelen redogörs även för vilka arbetsmetoder som förskollärarna förespråkar, några exempel är barnlitteratur, förskollärarnas förhållningsätt, samtal och diskussioner med barnen. Resultatet visar att samtliga förskollärare som deltog i studien arbetar med Barnkonventionen på något vis.

Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur förskollärare implementerar de nya skrivningarna i läroplan och barnkonventionen som handlar om undervisning och integritet. Studien baserades på en kvalitativ ansats i form av en fallstudie där en förskollärare följdes i den egna planeringen, undervisningen och reflektionen i syfte att synliggöra konstruktioner som framträder vid undervisning av integritet. Barnen som deltog i förskollärarens undervisning var två och tre år. Efter förskollärarens undervisningstillfällen analyserades observationer, intervjuer och dokument för att synliggöra konstruktioner, konsekvenser samt möjligheter och svårigheter med undervisning av integritet i förskolan. Slutligen visade resultatet att undervisning av integritet i förskolan är ett komplext ämne pendlar mellan att konstrueras responsivt, varsamt, undvikande och kollegialt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i matsituationen på förskolan. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilka uppfattningar har förskolepersonal av barns delaktighet och inflytande i matsituationer, samt vilka uppfattningar har förskolepersonal av hur barn kan stödjas i utveckling av delaktighet och inflytande i matsituationer. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med inslag av den fenomenografiska ansatsen. Vi har i studien valt att intervjua tre olika grupper; barnskötare, förskollärare och rektorer på fyra olika förskolor, både privata och kommunala.    Resultatet i studien visar på att barn i förskolan får möjlighet till delaktighet och inflytande i matsituationerna på så sätt att de till exempel har en önskevecka och får delta i matråd. Resultatet visar också på att storlek på barngruppen samt personalbrist bidrar till svårigheter med att stödja barnens delaktighet och inflytande.

Syftet är med den här uppsatsen är att undersöka vilka strategier som förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygghet i en pressad verksamhet. I dagens samhälle står förskolan inför många utmaningar såsom brist på utbildad personal, lokaler som inte är anpassade till verksamhetens behov och en begränsad ekonomi. Samtidigt som förskollärare upplever att deras uppdrag blir allt större upplever de också att barngruppernas storlek ökar. Många förskollärare menar att detta påverkar deras arbete i verksamheten. Därför undersökte uppsatsen vilka strategier förskollärare säger sig använda för att möjliggöra trygga relationer till barn och barnen emellan, samt hur förskollärare organiserar verksamheten för att skapa en social trygghet. För att undersöka detta har en digital enkät skickats ut och fyra intervjuer genomförts. I resultatet framkom det att de vanligaste strategierna var att dela upp barngruppen i mindre grupper, att inkludera barnen i arbetet med trygghet och att skapa tydliga rutiner för barnen i verksamheten.

I denna studie har vi gjort en kvalitativ analys av bilderböcker utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur människor framställs i barnböcker med ett särskilt fokus på etnicitet. Den metod vi använt oss av är en multimodal textanalys. Resultatet visade att en större del av litteraturen är skriven utifrån en vit persons perspektiv. I flera fall har också de med en annan hudfärg än den vita biroller eller framställs endast som statister. Vår slutsats är därför att barnen behöver en pedagog som kan hjälpa dem att förstå texten som helhet eftersom tidigare forskning visade att barnen fokuserar mest på bilderna. Pedagogens kunskap om hur olika etniciteter framställs i barnböcker är viktig så att de normer som gör att vissa grupper i samhället marginaliseras, osynliggörs och diskrimineras inte förs vidare till kommande generationer. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Det är vida belagt att boksamtal under högläsning gynnar barns språkutveckling och bidrar till utökat ordförråd. Syftet med denna undersökning är att se om boksamtal praktiseras under läsvilan inom förskolan samt hur förskollärarna upplever att de arbetar med boksamtal. Vi har även undersökt om valet av litteratur görs medvetet eller lämnas åt slumpen.  Den teori som legat till grund för undersökningen är den sociokulturella teorin som bygger på att barn utvecklas och lär i samspel och dialog med en vuxen eller en kunnigare kompis. Det som framkom efter analyser av intervjuer och observationer av förskollärare var att boksamtal genomfördes i tre av fyra förskolor och att litteraturen valdes medvetet av samtliga förskollärare.

Skrivkunskaper har länge setts som skolans uppgift att undervisa om men barns skrivutveckling börjar ofta redan på förskolan. Samtidigt finns det inte så mycket forskning om hur förskollärare arbetar med barns tidiga skrivutveckling. Det här arbetets syfte är att ta reda på hur barn blir utmanade i sitt skriftspråk och hur förskolors miljöer inspirerar barn till att skriva. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet, där språket anses vara en viktig del i barns utveckling. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering vilka är kopplade till det sociokulturella perspektivet. Metoden för arbetet har varit semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare har deltagit i fyra intervjuer. De medverkande förskollärarna arbetar på fyra olika förskolor, tre av dem ligger i mellansverige och en av dem ligger i södra Sverige. Resultatet av studien visar att förskollärare använder sig av två olika metoder, Bottom-up och Top-down metoden. Den visade även att Bornholmsmodellen är en användbar modell i förskolan för att undervisa om språklig medvetenhet. Språklig medvetenhet visar sig vara en grundläggande kunskap för att lära sig skriva. Förskollärarna i studien ta vara på barns intresse genom att vara nyfikna, intresserade och positiva till barns eget skrivande. Barn blir utmanade i sitt skrivande genom olika material så som pussel, spel och bokstavslikande artefakter. Barn blir även utmanade genom att försöka skriva själva i tidig ålder. Förskolorna inspirerar skrivandet genom att det i lokalerna finns bokstäver och skyltar uppsatta.  De olika förskolorna har tagit fram platser för barns skrivande. Vid dessa speciella skrivplatser finns det material som är användbara när barn lär sig skriva.

Matematik finns överallt och därför är det viktigt att som pedagog arbeta med matematik i förskolan då det utgör en stor del av barnets kunskapsutveckling. Det framkommer i litteratur att barnet inte alltid uppmärksammar det matematiska i de spontana lärsituationerna och därför måste pedagogen vägleda barnet till ett matematiskt innehåll. Det är viktigt att synliggöra matematiken i de spontana lärsituationer och inte bara i lärarledda aktiviteter. Vi vill med denna undersökning få en inblick för hur förskollärare och barnskötare synliggör matematik i de spontana matematiska lärsituationerna på förskolan. I kommande text kommer vi att benämna förskollärare och barnskötare som pedagoger. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagoger tar tillvara och samspelar med barnen i spontana matematiska lärsituationer samt vilket matematiskt innehåll som pedagogerna lyfter i dessa situationer. Undersökningen som använts i denna studie är en kvalitativ mikro-etnografisk observationsstudie. De personer som observerats är förskollärare och pedagoger på två förskolor samt 16 barn i åldern 3-4 år. Studiens teoretiska ramverk är Vygotskij och den sociokulturella teorin samt begreppet scaffolding. Resultatet visar att samtliga pedagoger på förskolorna genom scaffolding stöttar barnen i de spontana matematiska lärsituationerna. Genom samspel och öppna frågor ges barnen stöd i matematiken. Resultatet visar att vissa av pedagogerna använder sig av konkret material när de räknar tillsammans med barnen. Men det har även framkommit i en situation där pedagogen inte utmanar barnet i den specifika situationen. I studien framkommer det även att pedagogerna använder sig av matematiska begrepp vid olika situationer. Det matematiska innehåll som lyfts är bland annat ett till ett principen, antalsuppfattning samt volym.