Föreliggande studie belyser hur pedagoger upplever och bemöter barn som talar lite eller inte alls i förskolan. Studien redogör även för olika metoder pedagoger använder för att stärka kommunikationen med dessa barn. Arbetet har två frågeställningar: Hur beskriver pedagoger sina upplevelser av att möta och bemöta tystlåtna barn? Vilka förhållningssätt arbetar pedagoger med för att stödja och utveckla dessa barn? Emperin är inhämtad genom intervjuer med sex pedagoger. Studien präglas av en fenomenologisk ansats. Reultatet visar att pedagogerna primärt upplever tysta barn som otrygga, känsliga och försiktiga. I sitt förhållningssätt använder de sig av ickeverba kommunikationl, såsom bildstöd. för att samspela med dessa barn. Därtill ger pedagogerna utökad tid för kommunikation med de tysta barnen. De strävar samtidigt efter att skapa en trygg miljö runt dessa barn.

Argus, Li & Jensen, Sandra (2008). Den interaktiva sagans möjligheter och problem – en undersökning om matematiskt lärande hos förskolebarn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Examensarbetet handlar om hur vi skapar en interaktiv saga med matematiska utmaningar som vi berättar på två förskolor. Vi vill se hur barnen agerar och reagerar. Syftet med detta arbete är att undersöka och pröva om vår idé med en interaktiv matematiksaga fungerar i praktiken. Vi vill även se om barnen uppskattar metoden. Samt att våga göra en helt ny aktivitet och att lära oss av våra misslyckanden och/eller framgångar. Dessutom utvecklar vi vår förmåga att dokumentera och analysera erfarenheter på ett vetenskapligt sätt. De frågor vi utgår från är: Vad har den interaktiva sagan för möjligheter och problem? På vilket sätt går det att beskriva ”barns lärande i matematik genom den interaktiva sagan”? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är aktionsforskning, dokumentation genom filmning och observation samt samtal med barnen. Utgångspunkterna är forskning kring interaktiva sagor, skönlitteratur, matematik i förskolan samt Skinners och Vygotskijs teorier. Resultatet är att den interaktiva sagan är möjlig att genomföra på de två förskolor vi har gjort undersökningen på, då barnen visar intresse och engagemang samt att de anser att sagan är rolig, fängslande och spännande. Några av de möjligheter vi finner är att barnen kan identifiera sig med karaktärerna och därmed leva sig in i sagan. Delaktighet och dominans bland barnen samt vår tydlighet kontra begrepp är några av problemen med sagan. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det går att förena en saga med matematiska uppdrag, där barnen får ta del av en lärandeprocess. Dock vet vi inte om barnen fortfarande besitter sitt lärande från den interaktiva sagan.

Syftet med den här studien är att urskilja vilka faktorer påverkar förskolans ekologiskafotavtryck och hur förskolor kan arbeta med dem samt undersöka pedagogernas ochden övriga personalens förhållningssätt i miljöfrågor. I studien introduceras begreppetekologiskt fotavtryck ur ett miljö- och didaktiskt perspektiv och hur den påverkas avovannämnda förhållningssätet. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer medpedagoger och kökspersonal, kompletterade med observationer, på tre förskolor i enstor kommun i södra Sverige. Resultatet jag kom fram till är att pedagogernasförhållningssätt i miljöfrågor med största sannolikhet påverkar förskolans ekologiska fotavtryck.

Dans är en estetisk uttrycksform, ett estetiskt ämne och ett språk och har därmed en betydelsefull del i barns uttryckande och utveckling och är en del av de ämnesområden som förskolan ska arbeta med. Med utgångspunkter i Lindqvist och Pastorek Gripsons (2021) artikel så kommer denna studie fördjupa sig i dansen i den planerade undervisning, utifrån förskollärarnas beskrivning med hjälp av intervjuer. Syftet med studien är att, utifrån Merleau-Pontys filosofi om kroppens fenomenologi, bidra med kunskap om hur förskollärares erfarenhet av dans påverkar utbudet och utövandet av dans i den planerade undervisningen i förskolan. Resultatet av studien visar att barn får ta del av dans i den planerade undervisningen, både som ämne och som en uttrycksform. Dans som ämne erbjuds oftast genom röris som är en blandning mellan dans och gymnastik som utövas efter förinspelade låtar eller videos. Dans som uttrycksform ses tillsammans med arbete kring känslor och musik, där barnen får möjlighet att uttrycka sig kroppsligt genom dans. Resultatet visar även att förskollärares erfarenheter och kunskaper kring dans har betydelse för vad och hur dans erbjuds i förskolans planerade undervisning. / <p>Kurskod 2FL41E</p>

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärarna uppfattar betydelsen av fysisk rörelse i förskolan för barns utveckling och lärande. För att ta reda på det genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Ljudupptagning skedde under intervjuernas gång och intervjuerna transkriberades och bearbetades i enlighet med en konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att förskollärarna uppfattade att fysisk rörelse kan främja barns koncentrationsförmåga och välmående. Förskollärarna uppfattade även att den fysiska rörelsen kunde användas som innehåll och metod i undervisningen då de beskrev ett flertal undervisningstillfällen där de arbetat gränsöverskridande. Slutsatsen är att förskollärarna har en medvetenhet kring betydelsen av deras eget engagemang och delaktighet i fysiska aktiviteter. Att vara en god förebild är betydelsefullt för att stödja och uppmuntra barn till rörelseglädje.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal upplever deras arbetsmiljö. De frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Hur upplever förskolepersonalen deras arbetsmiljö? Vad anser förskolepersonalen själva behöver förändras för att förbättra deras arbetsmiljö? För att få svar på studiens syfte så valde vi att använda oss utav en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkätundersökning. Vi har valt att utgå ifrån det psykosociala perspektivet där det framkommer att hur man reagerar på faktorer i sin arbetsmiljö är individuellt och därav ganska komplext. Resultatet utav denna studie anser vi visar på komplexiteten utav alla ramfaktorer och förutsättningar som förskolans verksamhet grundar sig på och som påverkar förskolepersonalens arbetsmiljö, och därav hur de kan uppfylla sitt pedagogiska uppdrag. De teman som framstod som stressande utav respondenterna insåg vi ändå är en del utav arbetsmiljön inom förskolan i dagens verklighet. Slutsatsen utav denna studie blir att för att kunna hantera stress bättre i arbetsmiljön inom förskolan så behövs det i makrosystemet arbetas mer med implementering utav styrdokument och skapa en ökad didaktisk medvetenhet. I sin tur så behövs det i mikrosystemet även arbetas mer med att få till ett bra samarbete i arbetslagen, och skapa större klarhet över de olika yrkesrollerna och vad det är som ingår i t.ex. en förskollärares uppdrag kontra en barnskötares uppdrag, och även vilka arbetsuppgifter som ingår däri.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

This study contributes knowledge about how preschool teachers perceive the concept technology and how they experience technology teaching in preschool. The collection of the empirical material has been done through interviews with six active preschool teachers and through a questionnaire that was sent out to all a municipality preschool teachers and babysitters. 25 people answered the survey. Studies material was transcribed and processed by a phenomenograpic analytical model.    The results show that the participants in the study largely have a varying understanding of what the term technology means. Some have difficulty distinguishing the technology concept from the physical concept. Participants experience of technology teaching is that the lack of materials to some extent limits the teaching of technology. It turns out that a large part of the participants does not have planned technology lessons every week. The participants also emphasize that the corona pandemic has to some extent affected the operations. Most of the participants consider themselves to have technical competence bur that they want more continuing education in the subject.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärarna resonerar kring begreppen lek och undervisning i förskolan, och vilka relationer ser de mellan både begreppen. Studiens syfte Studiens syfte är att få mer förståelse om hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning, och sitt eget deltagande i barnens lek. För att kunna få svar på studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: -Vad är förskollärares syn på relationen mellan lek och undervisning? -Vad har förskollärarna för uppfattning när det gäller sitt deltagande i barns lek? Metod En kvalitativ enkätundersökning i form av en skriftlig intervju har använts i denna studie. Denna metod ansågs som lämplig metod för att kunna samla in relevanta datan och få svar på studiens syfte och frågeställningar.  Studiens resultat Utifrån förskollärarnas beskrivning av begreppen lek och undervisning går det att se att de flesta förskollärarna anser att det finns en relation och ett samband mellan begreppen lek och undervisning. Förskollärarna hävdar att lek och undervisning går hand i hand i förskolan, och att undervisning och lärande sker i de sociala situationer där ett möte sker mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Även barnens fria lek anses som en undervisningssituation enligt de flesta intervjuade förskollärarna. I leken får pedagogerna syn på barnens olika intresse och nyfikenhet vilken fångas upp och undervisas om. Endast en av de intervjuade förskollärarna anger att det finns en skillnad mellan begreppen lek och undervisning, och skriver att undervisning har ett syfte som är förankrat i läroplanens mål och riktlinjer, medan lek är en tid för barnen att leka i fred och bearbeta sina kunskaper.

Inledning Den här uppsatsen handlar om de arbetssätt som förskolepedagoger använder sig av för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Antalet barn med annat modersmål än svenska är i dag stort bland förskolor i Sverige (Skolinspektionen 2017, s.5). Det finns således ett behov av att anpassa verksamheten för att skapa förutsättningar för språkutveckling även för flerspråkiga barn. Vi vill med studien bidra med kunskaper som kan hjälpa förskolepedagogerna att bättre bemöta och hantera de svårigheter dessa barn möter när de kommer i kontakt med den svenska skolans villkor. Syfte Syfte med den här studien är att undersöka hur förskolepedagoger resonerar kring sitt arbetssätt för att gynna flerspråkiga barns språkutveckling när det gäller barn i åldern 3 - 5 år. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod där vi tillämpade semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades åtta förskolepedagoger som arbetar på två olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götaland. Resultat I studiens resultat belyses det att pedagogerna använder sig av olika arbetssätt för att främja flerspråkiga barns språkutveckling såsom böcker och modersmål i vardagliga situationer. Dessutom använder sig pedagogerna av bildstöd, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK), kroppsspråk och upprepningar för att tydliggöra och komplettera det verbala språket samt för att förstärka kommunikationen för flerspråkiga barn. Det framkommer att aktivitetstavla som ett arbetssätt används i syfte att gynna barns språkutveckling. Aktivitetstavla innebär att barnen kan se bilder på de aktiviteter som finns i förskolan och på det sättet kan barnen tydligt se och välja vad de vill göra.Ytterligare lyfts tillämpningen av musik och sånger fram som ett arbetssätt som ökar barns ordförråd. Resultatet visar även att barnens språkutveckling utvecklas genom samspel med andra barn och vuxna. Dessutom lyfts språket betydelse fram i resultatet där språket nämnts som en grundsten i barnens utveckling och lärande där barnens olika språk leder till ett ökat ordförråd