Vårt syfte med examensarbetet var att få kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belysa hur pedagoger använder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Vi ville även veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Vår fokus har varit riktat mot den verbala språkutvecklingen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt. Pedagogerna anser även att musiken är en form av kommunikation. De använder sig av många olika metoder för att utveckla förskolebarnens språk. Pedagogerna menade också att de arbetade på samma sätt med barn med annat modersmål än svenska, men då är det ännu viktigare att vara konkret och tydlig. Vår slutsats är att språkutveckling på förskolan sker genomgående under hela dagen. Musik och rörelse engagerar barnen samt gör språkutvecklingen intressant och meningsfull.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning. Det görs praktiska insatser för att främja jämställdhet och de intervjuade uppvisar ett genuint engagemang. Effekten av deras jämställdhetsarbete betraktas med ett långsiktigt perspektiv.

Syftet med arbetet är att ta reda på likheter och skillnader av grupphandledning av yrkesverksamma inom vården och inom skolan. Grupperna som representerar vården kommer från barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, medan grupperna som representerar skolan kommer från en förskola. Metoderna jag använt har varit observationer, frågeformulär samt intervjuer.Likheter är att grupphandledningen sker med jämna tidsintervaller, fasta mötesplatser och i stabila grupper som är arbetsteam eller arbetslag. Skillnaderna är bakgrunden till grupphandledningen och tidigare erfarenhet samt innehållet och effekten av grupphandledningen.Både erfarenheten och förväntningarna kan styra innehållet. Traditionellt är innehållet i grupphandledning inom vården klientärenden och effekten att personalen kommer vidare i sina ärenden, vilket också min undersökning visar. Målet med förskolegruppernas grupphandledning var att förbättra de kollegiala relationerna vilket också är innehållet och effekten i deras handledning.

Christel Rydén och Jenny Lindblom (2008). Se mig som liten är.Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur tre förskollärare och tre personer inom socialtjänsten resonerar kring anmälningsplikten. Frågor vi utgått ifrån är: Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring frågan om anmälningsplikten inom förskolan följs eller ej? Vem har ansvaret för att en anmälan görs enligt våra informanter? Hur resonerar tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten kring tillvägagångssättet att göra en anmälan. Vad händer efter en anmälan enligt våra informanter? Hur kan ett samarbete se ut mellan förskolan och socialtjänsten enligt tre förskollärare och tre personer från socialtjänsten? Vad gäller den teoretiska delen har vi använt oss av forskning och teorier som kan kopplas samman med vår empiri. Vårt empiriska material har vi fått in genom intervjuer med tre förskollärare, en kurator, en socionom och en verksamhetschef. Svaren vi fått har vi sammanställt och analyserat i vår resultatdel. Resultatet visar att fem av sex informanter anser att anmälningsplikten inte följs i förskolan. Detta beror mycket på rädsla men också på okunskap. Ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och förskolan är önskvärt från förskolans håll men enligt socionomen och verksamhetschefen behövs inte detta.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur demokrati och inflytande i den pedagogiska miljön praktiseras ur ett barns perspektiv på förskolor med och utan profilering. Fröken bestämmer och barnen får vara med och välja, så uppfattar barnen sitt inflytande över verksamheten i förskolan. Barnen hade svårt att definiera ordet bestämma mer än att de fick bestämma i leken, vad, vem och var leken skulle utvecklas. Barnen uppfattar vidare att det var svåra frågor att ta ställning till. Några större skillnader fanns det inte mellan förskolor med profilering och traditionella förskolor. De största skillnaderna låg i beskrivandet av hur de ville förändra miljön på förskolan. De barn som vistades i den traditionella förskolan hade fler och mycket mer ingående tankar och idéer om hur de ville förändra miljön. Majoriteten av barnen ville vara med och bestämma om något, men kunde inte precisera vad. Att lyssna på vandra och i dialog komma fram till bra gemensamma lekar var de flesta barnen överens om.

Vårt intresse för hallen väcktes under våra praktiktillfällen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika gränser i hallen, vissa mer synliga än andra. Hallen har dessutom karaktär av både inne och ute samt är ett gränsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gäller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första år i förskolan. Detta gör att det blir betydelsefullt att studera hur barns vardag och livsvillkor kan se ut i en institution som förskolan. Syftet är att undersöka vad som sker i förskolans hall med utgångspunkt från på- och avklädningssituationer under den verksamhetsförlagda tiden. I studien ingår endast relationen mellan pedagoger och barn, föräldrar är inte inkluderade. Observationerna har dokumenterats med hjälp av en videokamera under tre veckors tid.Utifrån analys av vår empiri såg vi likheter med Foucaults teorier om makt och styrning, vilka vi sedan använde oss av som analysverktyg. För att nå ett gemensamt mål visar resultatet att pedagoger och barn använder sig av olika styrtekniker som rutiner, övervakning, normalisering samt en välmenande makt, där gruppen och individernas ”bästa” är i fokus.Samtalen i hallen handlar om det som pågår här och nu, exempelvis lämplig klädsel och väderlek. Studiens slutsats blir därmed att på- och avklädningsprocessen är underordnad målet som är att gå ut.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka följder den reviderade läroplanen för förskolan från 2010, kan innebära för förskolans verksamhet med tanke på det förändrade utbildningssystemet. Förskolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och lyder under Skollagen (SFS 2010:800). Våra frågeställningar är: Enligt vilken anledning har förändringarna av målen i den reviderade läroplanen för naturvetenskap gjorts? Vilka följder kan förändringarna få för innehållet i förskolans verksamhet? Studien är baserad på en textanalys med inriktning av innehållsanalys där texter tolkas och analyseras. Dessa problematiserar vi med hjälp av hermeneutikens fem olika tolkningssituationer i kombination med Gert Biestas resonemang om läroplaner (Biesta, 2011). Vi kom fram till att förskolan är på väg mot den mätkultur som redan omfattar resten av den obligatoriska utbildningen i Sverige, med fokus på högre kvalité och kompetens. Vi menar att en mer resultatorienterad utbildning i förskolan kan leda till ökad fokus på mätning av kunskaper, vilket i sin tur kan medföra negativa följder för barns lärande och utveckling. Vi kom även fram till att det är viktigt att granska styrdokumenten och inte bara fokusera på hur verksamheten brister i förhållande till målen, vilket kan leda till ett skuldbeläggande av yrkeskåren förskollärare.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: • Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? • Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys. Den teoretiska utgångspunkten i vårt arbete är Maslows behovshierarki samt tidigare forskning som behandlar begreppen trygghet och struktur. En av våra slutsatser i vår uppsats är att förskollärare som arbetar i stora barngrupper måste använda sig av två verktyg, struktur och uppdelning, för att ha möjlighet att ge barnen en trygg och god pedagogisk verksamhet. Med hjälp av den teori vi vilar på samt tidigare forskning, visar vi att uppdelning och struktur både kan vara en möjlighet och ett hinder i arbetet med att skapa trygghet hos barn som vistas i stora barngrupper i förskolan.

AbstractJeppsson, Malin & Widesson, Karolina (2008). Barns samspel. En studie av barns samspel i olika situationer i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur barns samspel tar sig uttryck i förskolan verksamhet. Syftet med examensarbetet är att få förståelse för hur barns samspel ser ut i olika situationer och hur lärande kan vara synligt i barns samspel. De frågeställningar som har besvarats är följande: Hur ser barns sampel ut i olika situationer i förskolans verksamhet? Hur kan dessa situationer kategoriseras? Hur kan lärande vara synligt i barns samspel?. För att besvara frågeställningarna har vi videofilmat verksamheten på en fyra- till femårsavdelning under tre dagar. Teoretisk utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv utifrån Vygotskijs tankar om barn som lär tillsammans och av varandra, i ett sammanhang. Vi har sett att barns samspel förändras beroende på den situation det uppkommer i. Det samspel som sker mellan barnen har kategoriserats i lärarstyrda, halvstyrda respektive barnstyrda situationer. I lärarstyrda situationer skiljer sig förutsättningarna för barns samspel mot förutsättningarna under de halvstyrda och barnstyrda situationerna. Samspelet mellan barnen i de lärarstyrda situationerna är inte lika märkbart som det samspel som sker i till exempel de barnstyrda situationerna. I lek, som är en barnstyrd situation, samspelar barn verbalt och fysiskt, samspelet är själva leken, och har en social såväl som innehållsmässig karaktär. Nyckelord: samspel, barn, situationer, förskolan, lärande.

Syftet med arbetet var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga inställningar och visioner inom detta område och hur deras bakgrund har påverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollärare på tre olika förskolor. Alla hade ett eget naturintresse. Endast två kunde minnas att natur och miljö ingått i deras utbildning. Majoriteten var införstådda med att läroplanen kräver att man arbetar med natur och miljö, men nästan ingen ansåg att deras verksamhet genomsyrades av detta. Brist på intresse hos kolleger, samt tidsbrist var de största hindren. Som orsak till tidsbrist angavs högre krav och sämre resurser. Fortbildning togs upp som ett bra sätt att öka intresset. Att ge barnen sinnesintryck och egna upplevelser av naturen, samt att utgå från deras egna upptäckter och tankar, framhöll alla som viktigt.