Vad anser du att en förskollärare gör i förskolan? Förskolläraryrket uppmärksammas allt för sällan utanför förskolan och det är svårt att hitta en tydlig förklaring av förskollärarens yrkesroll. Läroplanen för förskolan betonar i sina styrdokument hur en förskollärare bör vara, men upplevs de verkligen så som de tror? Studiens syfte är att ge en fördjupad förståelse om förskolläraryrkets profession och status. Även en historisk tillbakablick har gjorts för att få en bild av hur förskolläraryrket har vuxit fram och utvecklats. För att få svar på varför det finns svårigheter kring definitionen av förskollärarnas yrke undersöktes detta genom frågeformulär där förskollärarna själva fick beskriva sin profession. Barn mellan 3-5 år intervjuades och vårdnadshavare fick genom enkäter beskriva vad de tror att förskolläraryrket handlar om. Resultatet visade att barnen som grupp verkar ha en tydlig definition av vad en förskollärare är och gör i förskolan. Förskollärarna betonade att det inte enbart handlar om att leka på arbetstid, medan några av vårdnadshavarna endast såg förskolan som en förvaringsplats med fokus på blöjbyten och lek. Denna studie riktar sig till att personer i samhället, både de med och utan erfarenhet av förskolan, såväl som förskollärare ska få en djupare kunskap och förståelse om hur yrket uppfattas. Studien behandlar och synliggör vad en förskollärare är och vad en sådan gör. Förhoppningen är även att sträva efter att kunna höja yrkesstatusen för de som är verksamma inom förskolan samt att öppna dörren in till förskolan för de personer som inte har sett den tidigare.

Syftet är att undersöka vilka föreställningar föräldrar och förskollärare på en förskola i Sverige har om förskolläraryrkets status och vilka föreställningar de tror folk i allmänhet har. Syftet är även att undersöka föräldrars syn på förskolans uppdrag, om deras inflytande påverkar förskolans status och om förskollärarna i studien känner en yrkesstolthet. Frågeställningen i studien är: Hur beskriver sex förskollärare och 34 föräldrar sin syn på förskolläraryrkets status? Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer, för att ge studien både bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att en majoritet av föräldrarna anser att förskolläraryrkets status är låg och att en majoritet av förskollärarna inte är nöjda med sitt yrkes status. Alla förskollärare i studien är stolta över sitt arbete och de flesta föräldrar i studien säger att de är nöjda med sin påverkan på verksamheten. Föräldrarna i studien säger att förskolans uppdrag bland annat är att ta hand om barnen, ge en trygg och meningsfull tid, vara en förebild och se till att barnen får en genomtänkt pedagogisk verksamhet. Några informanter menar att samhället nog ser på yrket som viktigt och att det handlar mer om pedagogik än att endast passa barn.Malin Åsberg & Sandra Hansson

Arbetet handlar om förskollärarens roll i den förändrade verksamheten med utgångspunkt i aktiviteten samling. Genom intervjuer och observationer har vi försökt närma oss våra frågeställningar kring ämnet. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i aktiviteten samling, finns det en förändring och vad kan den i så fall bero på. Syftet var också att undersöka i vilken mån samlingen speglar förskollärarens förändrade yrkesroll i strävan efter att bli en profession. Resultatet visar att det ser olika ut på de olika förskolorna där undersökningen gjordes. Pedagogerna uttrycker att de vill ge barnen mer inflytande i aktiviteterna samling. På de två förskolorna där undersökningen gjorts använder sig pedagogerna av olika benämningar när de talar kring aktiviteterna samling. Innehållet i dessa aktiviteter ser också olika ut beroende på vilken benämning förskollärarna väljer att använda sig av. Det har skett en viss utveckling i verksamheten som lett till en förändrad barnsyn vilket resulterar i att förskollärarnas yrkesroll har förändrats. Förändringen beror till stor del på vilken utbildning förskollärarna innehar. En annan förändring som blir tydlig i undersökningen är införandet av läroplanen i förskolan och dess revidering. Revideringen har bidragit till att höja förskollärarens yrkesstatus men det innebär också att kraven på de ansvariga förskollärarna har höjts. I takt med utvecklingen av dagens digitala samhälle uttrycker en del av de äldre förskollärarna att de tvivlar på sin egen kompetens i jämförelse med nyutexaminerade förskollärare.

Forskning visar att kommentarsfält i forum på sociala medier konstruerat en tydligare transparens i kommunikationen mellan producenter och följare, vilket även påverkat den fria samhällsdebatten, som i sin tur skapat olika typer av normer. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskolläraryrket framställs på sociala medier, samt vad det kan få för betydelse för förskolans pedagogiska verksamhet. Forskningsfrågor som studien ämnar besvara är, Hur talas det om förskolläraryrket i kommentarsfält i forum på sociala medier? Samt, Vilka diskurser blir synliga i forum på sociala medier och vilken betydelse får det för förskolans praktik? Den vetenskapliga utgångspunkten i studien grundas i den socialkonstruktionistiska teorin. Metoden har genomförts utifrån en kritisk diskursanalys, där textgranskning av trådar i forum på sociala medier lagt grunden för resultat, analys och diskussion. I resultatet synliggörs att kommunikationen mellan förskolan och hemmet behövs för att konstruera en förståelse, samt för att nå ut och sprida kunskap. Vilket möjliggör för mer kunskapsbaserade diskurser i sociala medier kring förskolläraryrket och förskolans pedagogiska verksamhet. Slutsatsen blir därmed att trots producenter och följares kunskap kring vad förskolläraryrket innebär, väljer de att bortse från denna kunskap. De konstruerar en verklighet, som för dem anses vara trovärdig, där förskolläraryrket framställas som ett yrke med låg status, vilket även konstruerar negativa konsekvenser för förskolan.

This essay discusses the decision of licensing for nursery and school teachers. In Swedish society there has for a long time been discourse about professionalisation within various industries, including teaching. One strategy towards achieving professional status is official authorisation of a profession, which occurs when a profession obtains licensing. In February 2011, the Swedish government announced the decision that nursery and school teachers would be licensed. This means that only those with an education can be employed as a teacher and obtain that license. The Swedish school has a long tradition of both educated and uneducated personnel who can work as a teacher, so the introduction of licensing for teachers is a radical change and will affect all personnel within the school system. In this essay I aim to present previous research relevant to the study such as status, profession, background history regarding the preschool and its development. My interest lies in how licensing is perceived by preschool directors and what their perception is of nursery teaching as a profession. In my study, I chose to interview four nursery directors using a qualitative interview method, with a phenomenological and hermeneutic perspective. From the study emerge rich descriptions of the phenomenon, perceptions about both the licensing and profession of nursery teacher

Mitt arbete tar upp varför förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats. Vilka de bakomliggande orsakerna till att det är så belyses också i arbetet. I min undersökning ingår både manliga och kvinnliga förskollärare samt en kommunal tjänsteman. Deras tankar kring varför kvinnliga förskollärare är i så stor majoritet och vad det beror på att de manliga förskolärarna i förskolan är så få, presenteras. Undersökningen är genomförd på fem olika förskolor samt på ett kommunalkontor i Nordvästra Skåne.