Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.

<p>Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är:</p><ul><li><p>Vilka aktiviteter utövas på förskolegården?</p></li><li><p>Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi?</p></li></ul><p>I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården.</p><p>I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar. Något annat som framkom utifrån barnens utsagor var att det förekom regel- och konstruktionslekar. Lek, lärande och fantasi var en stor del av barnens aktiviteter på förskolorna. Leken främjas genom förskolegårdarnas mångfald och variationsrika miljö genom att de olika platserna talar om för barnen vad de kan leka där. Barnen reflekterade kring sitt eget lärande där fokus låg på det sociala samspelet. Fantasin visades i barnens handlingar och berättelser där uttryck som vulkankulle och fängelseträd nämndes.</p>

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver också hur och på vilket sätt utevistelsen är viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att få fram några förskollärares uppfattningar om barns utelek på förskolor med och utan förskolegård.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju använts för att få fram förskollärarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollärare från fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskolläraren arbetar på en för-skola med egen gård eller utan gård uppfattar de barns utelek på liknande sätt. Exempelvis så förekommer samma slags lekar på alla förskolor. De stora skillnaderna i utevistelsen finns till exempel i form av tid till utelek och säkerhet. Att förflytta sig till en lekplats en bit ifrån förskolan tar tid och kräver att pedagogerna tänker lite extra på säkerheten.

<p>Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.</p>

<p>Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst. Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier baserade på de fyra platser som framkom. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar bl.a. att flickor och pojkar förknippar platser och lekar efter rådande könsmönster vilket tydliggörs i diskussionen. Vidare framkom att verbala regler samt att inte kunna göra platsen till sin egen var starka faktorer som gjorde att barnen valde bort vissa platser på förskolegården.</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2007 SAMMANFATTNING Christina Larsson &amp; Susanne Milton ”Jag vill ha en kulle att hoppa från…” En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektiv Antal sidor: 25 Syftet med denna uppsats är att undersöka vad barn tycker och tänker angående sin förskolas utemiljö. Frågeställningarna är följande: – Hur upplever barn i fyra och femårsåldern förskolans utemiljö? – Hur vill barn i fyra och femårsåldern att förskolans utemiljö ska vara? För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femårsåldern på två olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till många olika sorters lek. Barnen uttryckte exempelvis att de vill ha svårare klättervägg, djur, vatten och träd. Det uttrycktes att färger på lekredskapen har betydelse och att de gärna leker med pinnar, brädor och kastanjer. Sökord: utemiljö, förskola, förskolegård, utevistelse, barnperspektiv Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.

Syftet med studien är att utifrån barns beskrivningar presentera hur förskolegården inspirerar till lek, lärande och fantasi. De frågeställningar som valts är: Vilka aktiviteter utövas på förskolegården? Hur främjar förskolegården till lek, lärande och fantasi? I studien har vi valt att ha Vygotskij som förgrundsgestalt eftersom hans idéläror tar upp mycket kring lek , lärande och fantasi. För att få frågorna besvarade gjordes gruppintervjuer med barn på två förskolor.Vi gick även en rundvandring på förskolegårdarna tillsammans med barnen, då även observationer utfördes. Barnen beskrev och visade vad de lekte på de olika platserna på gården. I resultatet framgår det att på förskolegårdarna utövades det många fantasifulla lekar så som bageri-, brandmans- och djurparkslekar. Något annat som framkom utifrån barnens utsagor var att det förekom regel- och konstruktionslekar. Lek, lärande och fantasi var en stor del av barnens aktiviteter på förskolorna. Leken främjas genom förskolegårdarnas mångfald och variationsrika miljö genom att de olika platserna talar om för barnen vad de kan leka där. Barnen reflekterade kring sitt eget lärande där fokus låg på det sociala samspelet. Fantasin visades i barnens handlingar och berättelser där uttryck som vulkankulle och fängelseträd nämndes.

Miljön runt barnet har en stark påverkan på leken. Syftet med studien är att belysa de platser på förskolegården som barnen väljer bort. Hur ser miljön ut och fungerar kring dessa platser, väljer flickor och pojkar bort olika platser och i så fall varför? 31 barn på två förskolor har intervjuats med kvalitativa intervjuer som bas. Även pedagogens tankar kring platsen har belyst. Resultatet redovisas i fyra huvudkategorier baserade på de fyra platser som framkom. Resultatet tolkas även utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar bl.a. att flickor och pojkar förknippar platser och lekar efter rådande könsmönster vilket tydliggörs i diskussionen. Vidare framkom att verbala regler samt att inte kunna göra platsen till sin egen var starka faktorer som gjorde att barnen valde bort vissa platser på förskolegården.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn använder sig av förskolegården i sin lek. Vad och var leker barnen och vilket material använder de sig av i leken? Barnen vistas mer och mer på förskolegården eftersom det i dag finns färre möjligheter att lämna den av olika anledningar. Tidigare forskning visar på att förskolegårdens utformning har en betydelse för barns lek. Barnen ska ha möjlighet till olika rum på förskolegården och både naturmaterial och traditionella lekmaterial ska finnas. Studien utgår från barns perspektiv och barnperspektiv. Den metod som används i studien är en kvalitativ observationsstudie som utförs på en förskola där barnen är i åldrarna 4-5 år. Resultatet visar på att barnen mest leker på undanskymda vrår och de föredrar att leka med naturmaterial. Det visade sig även att barnen i den kreativa leken omvandlar materialet till sitt eget som när kastanjerna blir till köttbullar.