AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school

Många förskolebarn som leker ute gör detta på förskolegården. Syftet med undersökningen är att beskriva barns utomhuslek på förskolans gård. Vad är karaktäristiskt för just utomhusleken och var och vad leker barnen? Arbetet belyser även leken ur barnens perspektiv, hur de själva upplever och beskriver sin lek. Undersökningen tar också upp utomhusleken ur ett genusperspektiv; hur flickors och pojkars lek och upplevelser av den skiljer sig åt. Undersökningne har genomförts på en förkolea under några vintermånader. Kvalitativa metoder har använts och omfattar observationer av barnens utomhuslek och intervjuer med barnen om deras upplevelser av leken. En del av observationer a är videofilmade.När arbetet genomfördes var gården täckt av snö och leken blev naturligtvis påverkad av detta. Utomhusleken var trots det mycket varierad; starka lekupplevelser med utforskande av miljön och vilda lekar, som att åka i backen, var dominerande. Men även fantasilekar, olika typer av jagalekar och bråklekar förekom i stor utsträckning. Pojkars och flickors lek skilde sig åt en del, men det fanns också många tillfällen till samlek.

Studiens syfte är att inspirera förskolor till att arbeta med utformningen av utemiljön på förskolegården. Vidare syftar studien till att väcka intresse hos pedagoger för utemiljöns betydelse för barns utveckling, lek och lärande.Vi har genomfört en fallstudie, där en specifik förskola har undersökts. Det empiriska materialet har vi samlat in via enskilda intervjuer med fyra pedagoger som sitter med i förskolans utemiljögrupp. Vi har även tittat på de riktlinjer som förskolan har att förhålla sig till i arbetet med utformningen av förskolegården. Vi har analyserat vårt empiriska material utifrån ett Sociokulturellt perspektiv samt utifrån tidigare forskning.Resultatet av studien visar att pedagogerna har ett intresse och engagemang för att arbeta med utformningen av förskolans gård. Det visar även att de har ett positivt förhållningssätt gentemot utevistelser på gården och ser det som ytterligare ett lärtillfälle för barnen. Det framkom även att pedagogerna strävar efter att få barnen allt mer delaktiga i förändringar som sker på gården, både genom att lyssna in deras intressen men också genom att låta dem delta i förändringar. Resultatet visar även att pedagogerna vill satsa ännu mer på arbetet med förskolans gård och därav har en önskan om mer avsatt tid för detta. Det har inte framkommit någon upplevt konflikt kring deras utemiljö, säkerhet och lek. Däremot så har förskolan en del riktlinjer att förhålla sig till vid planering och utformning av gården. Slutsatserna visar bland annat att pedagogernas intresse och förhållningssätt kan påverka hur man arbetar med förskolegårdens utformning och därmed även vilka möjligheter som ges för att främja lek, lärande och utveckling.

Det övergripande syftet med denna studie är att se hur barn utformar sin fria lek då de vistas i naturmiljön, samt vilka material/artefakter från naturen som används i leken. Studien kommer att använda en kvalitativ metod och deltagarna består av barngrupper med barn i åldern tre till fem år. Barngrupperna har observerats under sin fria lek i ”skogsdungen” på sin förskolegård då de leker med material från naturen. Resultat i denna studie var en lek som var fartfylld, högljudd, fysisk och aktiv, där olika former av kommunikation, statusar och artefakterna utmanade barnen kroppsligt. Det sociokulturella perspektivet användes för att analysera empirin, i vilket lärande tolkas genom barns möjlighet att ta in artefakter och med dessa verktyg utveckla sin förståelse för omvärlden och hur man i sin tur agerar i den. Slutsatser ur studien är att leken i naturen är lustfylld, spännande och inspirerande ur barns perspektiv. Sampel utformas efter lekens innehåll, och visar en makt ordning. Lekmiljön i naturen visar även pedagogs perspektiv och där finns det en del problematik att ta in så som säkerhet och risktänk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den pedagogiska miljön på en förskolegård påverkar hur barn i åldern tre till fem år leker. Jag har undersökt hur gården ser ut, vad och hur barnen leker på den samt den pedagogiska miljöns påverkan på barnens lek. Jag har valt att avgränsa undersökningen om pedagogiska miljön till pedagogernas påverkan, den fysiska miljöns påverkan samt materialets påverkan på lek. I kunskapsbakgrunden presenterar jag tidigare forskning kring förskolegårdar och lek utomhus samt definierar begreppen lek och pedagogisk miljö. Som metod för undersökningen har jag använt mig av observationer. Förskolegården i undersökningen passar väl in på den yttre tradition som finns om hur en förskolegård ska se ut. På gården leker barnen lekar som påverkar deras sinnen, som tar stor plats, lugna fantasilekar, rollekar och regellekar. Pedagogerna påverkar leken genom regler och schema. Den fysiska miljön påverkar leken genom att barnen utnyttjar den i sin lek samt genom att den kan vara avgörande för vilka lekar som är möjliga på gården. Barnen har tillgång till en stor mängd material vilket medför att det uppkommer få konflikter angående material att leka med. Det råder ingen tvekan om att den pedagogiska miljön påverkar barnens lek på gården. Observationer av barns lek på gården och den pedagogiska miljön och reflektioner kring dessa ger möjlighet till förändring av den pedagogiska miljön på gården vilket kan leda till ökad möjlighet till lek på gården.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med naturvetenskap utomhus tillsammans med barn på förskolegården. De centrala frågorna är: Hur beskriver förskollärare förutsättningarna som de skapar för barnens naturvetenskapliga lärande utomhus på förskolans gård? Hur beskriver deras arbete med att synliggöra naturvetenskap utomhus på förskolegården? Metoden som används är semistrukturerade intervjuer och vi undersökte tidigare studier kring just huruvida naturvetenskapen är tydlig för barn eller inte och vad som är orsaken till detta. Vi intervjuade fem förskollärare och för att analysera vår empiri använde vi Deweys teoretiska utgångspunkt learning by doing samt Fröbels teori om barnträdgården. Resultatet av vår studie visar på bland annat att samtliga förskollärare upplever att genom reflektion har de upplevt en förändrad syn i arbetet med naturvetenskap, och att de planerar in den ordentligt utifrån barnens frågor och vad de visat intresse för. Samtidigt råder det en viss osäkerhet och dålig självkänsla i arbetet med kunskapsämnet på grund av att de har inte tillräckligt med kunskap om ämnet och dess begrepp.

Skolverket (2018) belyser bristen på utbildade förskollärare och menar på att yrket behöver bli mer attraktivt. Samtidigt skriver Försäkringskassan (2022) att förskollärare är en utsatt grupp när det kommer till stressrelaterad sjukskrivning. Syftet med vår studie är att undersöka om förskollärarna tror att stressnivån skulle påverkas positivt av att lägga större delen av arbetet utomhus och om de själva upplevt detta. Vår studie bygger på en flermetodsforskning där enkäter står för den kvantitativa metoden och intervjuer för den kvalitativa metoden. Enkäten gav oss svar från tjugo förskollärare runt om i Sverige med varierande erfarenhet. Vi valde att intervjua fyra förskollärare, två med utomhusprofil och två utan bestämd profil. Vi har använt oss utav två perspektiv när vi analyserade vår empiri, miljöpsykologiskt perspektiv samt ett psykosocialt perspektiv. Vi har utgått ifrån tre teman när vi besvarade vårt syfte och våra frågeställningar. De ligger som rubrikerna Samvetsstress- en känsla av otillräcklighet, Utomhusvistelsen - en tillfällig lösning för att minska stressnivåerna? och Har de fysiska miljöerna någon inverkan på förskollärarnas stressnivåer? Resultatet i vår studie visar på att miljön har stor inverkan på förskollärarnas upplevda stress. Det som också visar sig vara en stressande faktor är att det administrativa arbetet tar mycket tid från barngruppen. Vårt resultat visar på att utomhusvistelsen har en positiv inverkan på stressnivåerna på kort sikt. På längre sikt så har den organisatoriska delen av den psykosociala arbetsmiljön större betydelse för förskollärarnas välmående.

Med denna uppsats var syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förskolegårdar ser ut i Stockholm och dess kranskommuner. Vi genomförde en intervjustudie där deltagarna var yrkespersoner som regelbundet varit delaktiga i planeringen av förskolor och beslutandeprocesser. Resultatet visar hur arbetet med dessa utemiljöer för barn brukar gå till samt vilka regler och synsätt som påverkar slutresultaten. I analysen tillämpas posthumanistisk teori med tillhörande relevanta begrepp. Särskild uppmärksamhet har lagts vid barns perspektiv och barnsyn hos beslutsfattare i planerings- och byggprocesser. Det finns idag inga regler eller lagar som säger att en förskola måste ha en gård, det finns dock råd och rekommendationer om exempelvis rimligt antal kvadratmeter av friyta. I Stockholm är det ovanligt att planera för förskolor utan tillgång till en gård, dock finns det tydliga ekonomiska faktorer och olika grundförutsättningar beroende på det geografiska läge som stadsdelen eller kranskommunen har.

Syftet i detta arbete är att undersöka hur förskollärare talar om den pedagogiska verksamheten i samband med barns lek och lärande på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en diskursanalys där det integrerade perspektivet följdes, vilket innebär tolkande av verbala formuleringar och där orden som sägs är av vikt. Detta val gjordes med fördel då det är retoriken kring vad förskollärare talar om i samband som är av intresse. Intervjuer med sex olika förskollärare har utförts för att se vad retoriken kring förskolegården och lek och lärande säger. Det är semistrukturerade intervjuer som skett i samtalen med förskollärare. Studien redovisar de olika diskurserna som synliggörs i samtal med förskollärare, där det talas om motorisk utveckling, lärande inom olika innehållsområden, förskollärarens ansvar samt för vem utevistelsen är för. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om vad som krävs av dem för att förskolegården ska kunna bidra till barns lärande, men trots detta framgår det att de vuxna ofta grupperar sig under utevistelsen och inte är tillräckligt närvarande eller aktiva i barnens aktiviteter. Det framgår dock förklaringar till detta, där det menas att barn klarar sig bättre själva utomhus än inomhus så det är under utevistelsen förskollärarna passar på att ta ut raster samt ha möten, därav råder det ofta personalbrist utomhus.

Vårt intresse för utemiljön uppstod då vi såg, genom erfarenheter av arbete på förskolor, att många förskolegårdar inte alltid tilltalade barnen. Några gårdar såg inte inspirerande ut och barnen visste inte vet vad de skulle göra. Syftet med studien är att skapa kunskap om hur barn utforskar sin förskolegård och vad som styr deras val av hur de placerar sig själva på gården när de leker. Utifrån en etnografisk, induktiv studie, vill vi lyfta fram vad barnen berättar om sin förskolegård. Vi har utgått från barndomsgeografi vilken ses inom forskningen som en del av barndomssociologin. Barndomen ses här som socialt konstruerad och frågor uppkommer om vilka platser som betraktas som bra för barn. Vi har sett utifrån våra samtalspromenader och observationer att barnen använder sig av olika rörelsestrategier såsom att klättra i träden, åka rutschkana och gunga samt att de använder sig av fysiska aktiviteter som till exempel att bygga kojor, samla naturmaterial och hoppar i lövhögar men att de även styrs av sin nyfikenhet och plötsligt kan stanna till för att titta på insekter etc. när de utforskar områden på gården. Resultaten av vår studie visar att rörelse är något som barnen ofta berättar om att de ägnar sig åt på sin förskolegård. / Our interest in the outdoor environment started when we discovered, through the experience of working in preschool, that many preschool centers are not always appealing to the children. Several outdoor environments is not inspiring for the children leading to that they feel lost and don’t know what to do. The purpose of the study is to give a better insight and understanding in how children explore their preschool yard and what determines their choices in how they position themselves in the preschool yard when they are playing. We wanted to highlight childrens experiences regarding their preschool yard based on an ethnographic and inductive study, that is, to analyze and draw conclusions from collected material. We have started from childhood geography which is seen in research as part of the childhood sociology. Childhood is here seen as socially constructed and questions arises about the places that are considered good for children. We have seen from our conversations walks and observations that children use different operating strategies, such as climbing trees, ride the slide and swing, and that the use of physical activities such as building huts, collect natural materials and jumping in leaf piles, but that they also is guided by their curiosity and suddenly can stop to have a look at insects, etc. as they explore areas of the preschool yard. The results of our study show the importance of movement, this is something that children often prioritize in their telling about their preschool yard.