<p>Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.</p>

<p>I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där.</p><p>Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola.</p><p> I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek.</p><p>Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet.</p>

<p>Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.</p>

<p>The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development.</p><p>All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future.</p>

I det här examensarbetet var målet att få veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute på förskolegården. Tanken var också att låta pedagogerna berätta om sina tankar kring sin uteverksamhet på förskolegården och om sin roll där. Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger på en förskola.  I resultatet framkommer att pedagogerna är tillsammans med barnen 77 % av tiden de är ute på förskolegården. De är då framförallt i sandlådan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, då de framförallt övervakar fungerande pågående lek. Av tiden de är med barnen fördelar de den på ett rättvist sätt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det är samma flickor resp. pojkar som får uppmärksamheten eller om det är alla som får lika mycket uppmärksamhet.

Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.

The purpose of this study was to interview different groups of people (preschool teatcher, parents and theire childen) involved in preschool about their view on outdoor activity and children´s motoric development, and how a preschool yard should be designed to promote childrens development. All parties regard outdoor activity as very important for the development of children. They also think that the outdoor environment today is good but that it could be improved by including some trees and hills. The yard should also contain soil, sand, clay and water. The children prefer grass on the ground over other substrates. This study also gives good indications to decision makers how to build new or to reconstruct pre-school yards in the future.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.