This paper describes a qualitative study of preschool teachers' beliefs about heteronormativity and its role in preschool. The purpose of this study was to examine preschool teachers' ideas and beliefs about heteronormativity and the ways in which it manifests itself in preschool, and to investigate how they perceive the possibility and the need to work on issues related to heteronormativity in preschool. The study is qualitative and is conducted through interviews with preschool teachers, and analysis of information letters from preschools sent to parents. The analysis of the letters was intended to critically examine how words and language could be linked to the heteronormative and also to determine which subjects was conveyed in these everyday texts. The study is based on queer theory and social constructivism. The results show that in the matter of the heterosexual norm is often a conflict between the fear of stigmatization and the risk of obscuring the norm accents. Much also indicate that a lot is very situation-bound in preschool and that talks about heteronormativity is not addressed until the norm is clearly broken by the presence of same-sex parents.

Syftet med studien är att skildra hur förskollärare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt även hur barnen görs delaktig i utformningen.   Studien är kvalitativ och för att kunna besvara frågeställningarna har vi använt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrån mättnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollärare deltar i studien som arbetar på sex olika förskolor. I analysen utgår vi från det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vårt teoretiska ramverk, det vill säga Harts delaktighetsstege.   Resultatet i studien visar att samtliga förskollärare utformar förskolans inomhusmiljö utifrån tre aspekter, vilka är barns intressen, barns behov samt rummens förutsättningar. Det som sedan skiljer är hur de går tillväga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannämnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssätt. Observation och dokumentation användes av samtliga, men det förekom även intervju och diskussion med barnen angående utformningen av inomhusmiljön. Resultatet har analyserats utifrån Harts delaktighetsstege i diskussionskapitlet. Resultatet visar att förskollärarna genom observation och dokumentation inte gör barnen så delaktiga som de tror sig göra, eftersom de ofta missar att informerar barnen om varför de dokumenterar och observerar dem. När förskollärarna använder sig av intervju och diskussion med barnen uppnår barnen en högre grad av delaktighet. Beroende på val av arbetssätt varierar graden av delaktighet i utformningen av inomhusmiljön, enligt Harts delaktighetsstege. Alla förskollärarna har liknande definitioner av begreppet delaktighet vilket visar sig och blir tydligt i deras arbetssätt i verksamheten.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov. För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju användes och totalt intervjuades sju pedagoger.   Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet. Resultatet visar att pedagoger antar att anknytningen har en stor betydelse för barns utveckling.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur lärarna arbetar för att få barn engagerade i högläsningen i både förskola och skola. Vi har valt en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer samt observationer som metod. Vi har intervjuat fem lärare och sex förskollärare samt observerat under deras högläsningsstunder. I resultatet visade det sig att i både förskolan och skolan engagerar lärarna barnen på olika sätt. Medan förskollärarna ansåg att högläsning kan vara en vilostund för barnen ansåg lärarna i skolan att högläsning skapar gemenskap. Slutsatsen som kan dras är att i både förskolan och skolan använder sig lärarna av sin röst, kroppsspråk samt olika slags material för att engagera barnen. Samtliga lärare på förskola och skola ansåg att högläsning utvecklar barnens språk och ger dem möjlighet att samtala kring böcker.

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollärare. Syftet med studien är att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollärares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhåller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?           Inledningsvis kartläggs historiska element kring förskollärare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, såsom utbildning, styrmedel och lärarlegitimation. Studien innefattar två olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollärare på två olika förskolor där materialet motsvarat det studien grundar sig på. För att få fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lättare. Materialet har sedan bearbetats genom att sammanställas i indelade avsnitt med kategorier och frågeställningar. Vidare har resultatet och analysen presenterats i interaktion med varandra där det påvisas att det vid olika arbetsuppgifter finns både skillnader och likheter mellan yrkesrollerna. Det har framkommit att i arbetet som är förlagt utanför barngruppen syns det skillnader mellan förskollärarrollen och barnskötarrollen vilket stämmer överens med de styrande medel som finns. Däremot framkommer det att vid arbete i barngruppen skiljer sig inte de olika yrkesrollerna från varandra med tanke på arbetsuppgifterna. Det pedagogiska arbetet med barnen är då fördelat väldigt olika mellan yrkena, medan omvårdnaden inte är det. Vilket visar att det är större skillnad mellan de olika förskolorna som undersökts än mellan yrkesrollerna i sig. I dessa förskolor har istället synen på förskollärare och barnskötare lyfts fram som två liknande yrkesroller där utbildning och erfarenhet utgör de största skiljefaktorerna. Resultatet visade på att förskollärare och barnskötare värderar de båda yrkesrollerna som viktiga yrkesgrupper då arbetet med små barn innebär både pedagogik och omvårdnad.

Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening. I undervisningssammanhang handlar det om att förstå betydelsen av barnens aktiva deltagande för att inhämta kunskap. De intervjuade var sex förskollärare, tre som arbetade på småbarnsavdelningar och tre som arbetade på storbarnsavdelningar. Studien visade att de tillfrågade förskollärarnas främsta motiv till användandet av sång var glädjen att sjunga tillsammans. Hur undervisning kunde genomföras i såväl mindre som större grupper där alla kunde vara aktiva och delta på sina egna villkor. De ämnen som synliggjordes var framförallt språk och motorik samt begreppsförståelsen i ämnen som matematik och naturvetenskap. De slutsatser vi kommit fram till var att bland förskollärarna var valet av sång som undervisningsmetod ett medvetet val: Dels för att det stod i läroplanen och dels för att det hjälpte till att ge barnen en bredare syn på fenomenet de arbetade med, men framför allt för att det fångade barnens intresse för att lära.

Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka uppfattningar förskollärare har om sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Studien syftar till att skapa en förståelse för förskollärares syn på olika konflikttyper, hur de uppfattar sitt förhållningssätt vid barns konflikter. Men även om förskollärarna upplever faktorer som kan påverka barns konfliktlösningar och därmed förskollärarens förhållningssätt. Dessa frågeställningar är de som ligger till grund för arbetets kvalitativa intervjuer som har genomförts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att förskollärarna har liknande tankar om vad en konflikt är och väljer att beskriva dessa tankar som att människor har olika uppfattningar som i sin tur kan leda till att konflikter uppstår. Förskollärna uppfattar sitt förhållningssätt på liknande sätt då samtliga talar om att vara en stöttande vuxen som vägleder barnen genom konflikten med samtalets hjälp. Diskussionen tar sin utgångspunkt i förskollärarnas olika förhållningssätt där samtalet blir det mest betydelsefulla verktyget vid lösningen av barnens konflikter.

Syftet med studien var att undersöka och analysera några förskollärares syn på hur leken kan främja barns lärande i matematik. Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta förskollärare för att ta reda på förskollärares syn på leken som verktyg i relation till matematiklärandet hos barn. Resultatet visar att förskollärarna i studien anser att samspel och kommunikation är viktigt både i den styrda och fria leken för barns lärande och utveckling i matematik. Slutsatser utifrån denna studie är att matematik finns överallt i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att det finns medvetna förskollärare i verksamheten som synliggör och främjar barns lärande och utveckling av matematiken i det livslånga lärandet.

Syftet med denna studie är att få inblick på förskollärarnas syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Frågeställningar som vi har är: Vad har förskollärare för syn på den fysiska inomhusmiljön i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att den fysiska inomhusmiljön kan ha betydelse för barns lärande? Samt Vilka möjligheter och begränsningar upplever förskollärarna att de har vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan? Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultat visar att verksamheten som har en bra fysisk inomhusmiljö upplevs har stor betydelse för barns lärande samt att utformning av den fysiska inomhusmiljön upplevs kunna främja men också försvåra barns lärande. En slutsats av studien är att förskollärarnas förhållningssätt och pedagogiska grundsyn kan påverka hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön

En kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Barnböcker används på de flestaförskolor, men kan vara ett oreflekterat område. Syftet med studien var attbelysa hur förskollärare, som är verksamma i mångkulturella barngrupper, beskriver valet av barnböcker och hur de beskriver att det kommer till uttrycki verksamheten. Resultatet visar att förskollärarna väljer barnböcker utifrån kriterier för att få barnen intresserade av barnboken och för att använda den som en gemensam utgångspunkt för framför allt språkutveckling,men även för att utveckla barnens kunnande inom de olika områden som förskolansläroplan uttrycker. Förskollärarna använder övervägande barnböcker av genren berättelser, som representerar den svenska kulturen. Slutsatsenär att barnboken har en stor betydelse i förskollärarnas arbete, som en gemensam utgångspunkt för språkutveckling och läroplanens olika delar. Det behövs kompetensutveckling för att öka förskollärarnas medvetenhet omvad barnböcker kan förmedla. Dessutom behövs barnboksutbudet uppdateras i verksamheterna.