I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.

<p>I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.</p>

Denna undersöknings syfte var att fördjupa kunskapen om Sveriges syn på första världskriget, genom ett lokalt perspektiv. Detta genomfördes genom att undersöka vilka berättelseperspektiv som tidningen använde sig av i sitt berättande och genom att undersöka om tidningen tog något parti av de stormakterna som deltog i kriget Undersökningen genomfördes genom att gå igenom Bärgslagspostens upplagor mellan 1914–1916. Berättelseperspektiven som undersökningen utgått ifrån är den fatalistiska, den heroiska, den idylliska och den tragiska. De berättelser som fanns med i Bärgslagsposten sorterades ut efter de perspektiven skribenten använt sig av. För att undersöka partitagande under kriget så jämfördes det hur mycket som skrevs om de olika allianserna men också dess innehåll. Resultatet för berättelseperspektiven som användes var att Bärgslagsposten använde sig av den tragiska berättelsen oftare än de övriga. Det var även ett perspektiv som aldrig förekom, vilket var den heroiska. Resultaten som denna undersökning fick fram stämmer till en viss del överens med den tidigare forskningen. Det fanns inslag av partiställning åt båda alliansernas håll i olika delar av rapporteringen av kriget, men tidningen balanserade ändå den information de gav ut och påtalade ofta vikten av att hålla Sverige neutralt under kriget. / Abstract This studys purpose has been to deepen the knowledge about the swedish view on the first world war, through a local perspectiv. This has been accomplished by examining which perspective story the paper used and if they took one of the superpowers’ side during the war. Materials from Bärgslagsposten during 1914–1916 has been examined and the story persepectives that’s been used are the fatalistic, the heroic, the idyllic and the tragic. The stories in Bärgslagsposten was sorted out after which perpsectiv the author had used. The texts and reports the paper pulished during this time were examined to see if the paper took any sides in the war, both by looking at how often a country were written about and what they wrote about them. The results were that the story perpspectiv they used the most were the tragic one and they never used the heroic storytelling. They did not take any sides during the war and were sure to emphasize the importance of keeping Sweden neutral. The results of this study are to a certain extent consistent  with what the previous  research has shown.

I Sverige före världskriget pågick det en kulturell kamp mellan de Frankrikesympatiserande socialisterna och Tysklandsvänliga nationalkonservativa. Claes Ahlund åberopar mediekampen i det wilhelminska Tyskland och betecknar även de övriga europeiska mediekamperna som kulturkampf. Den här kampen innebar en ”kulturell och intellektuell mobilisering” i de krigförande länderna såväl som de neutrala dito. Den kulturella och intellektuella mobiliseringen gick ut på att dikter, noveller, berättelser,romaner, artiklar och annat material med olika budskap framfördes ”på politiska möten, i tidningar, på biografer och teatrar.”. Kulturkampen i de krigförande länderna bestod av en kamp om att svartmåla de fientliga länderna i ”patriotisk lojalitet”, samt att angripa dessa länders kultur och vetenskap. I Sverige gick kulturkampen ut på att de tidigare nämnda fraktionerna förde en intellektuell kamp om den svenska neutraliteten, om ett potentiellt svenskt deltagande i kriget, om förhärligandet och fördömandet av de krigförande länderna, samt om krigets natur. I förevarande uppsats undersöks huruvida den kulturella kampen förekommer i den konservative Sven Hedin och socialistiska Marika Stiernstedts rapporter från västfronten mellan åren 1914-1915. Resultaten av denna studie visar att Hedin använder en Sverigeorienterad strategi för att locka anhängare, vilket var vanligt för högersinnade skribenter under krigsåren. Detta förekommer dock inte i Stiernstedts skrifter. Rastankarna som förekommer i rapporterna var tidstypiska. Likaså är Stiernstedts dikotomi kring kampen mellan civilisationen och barbariet ett vanligt tema i fransmännen och de Frankrikevänliga skribenternas böcker. Politiska diskussioner reflekterar de samtida tankarna som existerade i det svenska och europeiska samhället. De strategier som författarna använder sig av är ofta lika, förutom att Hedin betonar svenskar närhet till tyskar. Krigsbilden som ges av Hedin och Stiernstedt inkluderar de fyra teman som Sturfelt diskuterar i sin studie. Fyra teman (fatalistiska, heroiska, idylliska och tragiska) framträder i Hedins skildringar av kriget medan tre teman (heroiska, idylliska och tragiska) förekommer i Stiernstedts rapport.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur första världskrigets utbrott framställs i svenska historieläromedel riktade till gymnasiet. Undersökningen fokuserar dels på vad som framställs som en orsaker till krigsutbrottet och jämför detta med modern historisk forskning,dels undersöks hur dessa framställningar kan tänkas bidra till att utveckla elevers historiemedvetande.Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ och kvalitativ närläsning av sju nyare läromedel och är tänkt som en uppföljning av en liknande undersökning som historikerna Anders Florén och Stefan Hjartarson genomförde i slutet av nittonhundrasjuttiotalet. Framställningarna undersöks bland annat med hjälp av deras tre analytiska begrepp balans, sanningshalt och relevans. Analysen fokuserar på läromedlens tilltal, huruvida det är tvärsäkert eller öppnar för vidare diskussion och eftertanke. Dessutom undersöks vilken av de inblandade nationernasom framställs som mest aktivt bidragande till krigsutbrottet.Undersökningen kommer fram till att läromedlens framställningar i mycket stor utsträckning präglas av ett ”auktoritärt” tilltal där det finns mycket lite plats för fruktsam tvekan, vilket skulle kunna stimulera till eftertanke hos eleven. Dessutom redogör läromedlen mycket sällan för att det finns flera sätt att se på första världskrigets utbrott och speglar därför inte forskningens läge i den här frågan.I fråga om möjligheterna att utveckla elevers historiemedvetande argumenterar uppsatsen för att läromedlen har mycket lite att erbjuda. Subjekten i redogörelserna består allt som oftast av abstrakta nationer som utför vissa handlingar och inte sällan utelämnas även motiven bakom detta handlande. Verkliga historiska personer och deras bevekelsegrunder förekommer nästan inte alls. Uppsatsen argumenterar för att detta framställningssätt är till men för framväxten av ett fördjupat historiemedvetande och drar slutsatsen att det måste falla på den undervisande lärarens lott att bredda, fördjupa och problematisera det i mångt och mycket sparsmakade historiska redogörelser som läromedlen erbjuder eleven.

This study examines the development of air defenses that evolved during World War 1, as a result of the birth of long-range strategic bombing missions able to reach far beyond the battlefield frontlines, primarily being directed at population centers and civilian targets. The dissertation tackles the research problem of what Sweden, as a neutral country, could learn regarding air defense systems from Great Britain, France and Germany; and if, and how, Sweden managed to benefit from and utilize these lessons. The purpose being to study the origin of air defenses in the combatting countries; as well as in Sweden. The study is based around organizational theories concerning military learning and lessons learned processes, that lists steps for learning, as well as factors that could affect the process. Using this theory, as well as a qualitative text analysis method, the study scrutinizes Sweden’s capability to 1: acquire, 2: manage, 3: disseminate and 4: finally transform the knowledge and experiences of the aforementioned countries, at the time around World War 1 and the inter-war years. The study finds that Sweden followed the first three learning steps satisfactorily, but stumbled with the fourth step, due to interference from external factors, which will be brought up and scrutinized, in accordance with the theory.

This essay explores a previously rather unexplored part of Swedish military history in the form of a Swedish volunteer in the great war named Sven Blom. The essay focuses on his mindset and thoughts regarding the war, his part in it as a combatant, and how these experiences changed his mindset regarding the war over time. Sven Blom, a Swedish man in his 30s, who lived in France at the outbreak of hostilities, chosed to side with his new countrymen and enlists as a volunteer in the French Foreign Legion. His enthusiasm and patriotism regarding the war changed slowly through his combat experiences. After he sustaines a serious case of frostbite throughout one of his feet, he is sent to recover at a hospital. He recovers, but does not enlist again. His mindset regarding the war is changed forever. The main source material of this essay is the two war-diaries written in Swedish by Sven Blom starting right before the declaration of hostilities to the time when he was discharged from the French foreign Legion. To analyze the material several books are used. Such as Svenskar i Krig, by Lars Gyllenhaal and Lennart Westberg, Det första världskriget by John Keegan, Ivan Lönnberg by Sören Björklund, Eldens återsken by Lina Sturfelt and Fallen Soldiers written by George L. Mosse.

This essay’s main purpose is to analyze the historical facts and data that are presented to the player during the game’s main missions and their use of history. This will mainly be done through source criticism of the historical events that occured during the great war’s time era and trying to connect these events with the ones in the missions. However this turned out to be harder than expected because no dates are presented in the game and rerely the exact geagraphic location so alot of research about the different battles of the war had to be done to complete this task. Even though most of the ”hard facts” such as when the battles takes place are accurate, there are some less impactful facts on a lower level such as characteristics of vehicles and weapons that hurts the historical authenticity by a tiny fraction but increases the player experience by alot.  The conclusion, of what I managed to analyze from the game, is that alot of apects of the game is made out of pure comercial intentions. That’s not necessarily a bad thing since more people are therefor willing to buy the game and experience the great war, but the the facts that the players encounters seems to aim to satisfy historical stereotypes. Overall it’s a relatively historical corretct game in the sense of historical authenticity and the intentionally exaggerated stereotypes does not have much of an impact on the storytelling and as a player you rarely even notice, it rather makes the game more playable and enjoyable.

The purpose of this essay is to take a historic look at how women and men are portrayed in war. I also want to try to shine a light on the common people that don’t belonged topsheet and how this has changed over time. To narrow my research down I have chosen to take a look at two wars, The Thirty Years' War and The First World War. This is a comparative study regarding how men and women are portrayed in educational material in the Swedish school system, which ranges from 1934 to 2018 The questions I used in my study were; how has the different gender roles been portrayed throughout history and is there any change over time? How do common people get portrayed in the educational material belong to and is there any change over time? The results point towards men taking up a majority in the material that I have studied, but there seem to have been a change in time and that the change started to take place around 1980s, this also applies to the common people. In the material published in the 2000s you notice a change away from men and women in commanding positions such as kings, emperors and generals. My research has shown clear signs that both men and women from lower social classes takes up more room in the modern educational material used in the Swedish schools, and that gender roles has started to change.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.