Syftet med den här studien är beskriva och analysera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstoraföretag. Förväntningsgapet beror på kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och små & medelstoraföretag.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmärksammats allt mer. Även det förväntningsgap, vilket uppstår då kundens förväntningar inte stämmer överens med vad revisorn gör, har uppmärksammats mycket. De inträffade skandalerna har gett upphov till flertalet regeländringar i försöken att motverka att fler skandaler inträffar. Syftet är därför att beskriva hur förändringar i regelverken påverkar revisorns roll, redovisningen samt förväntningsgapets storlek. En jämförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förväntningsgapet skiljer sig något åt i detta hänseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av den teoretiska referensram som arbetats fram. Utifrån detta material kan det urskiljas att förändringar i regelverken inte påverkar företagen till så stor del och då inte heller förväntningsgapets storlek. Det som dock kan komma att öka förväntningsgapets storlek är det nya regelsystemet, SOX, eftersom kundernas förväntningar på revisorns ökar på grund av detta system.Studien visar även att förväntningsgapet är större hos mindre företag än hos större företag. Detta beror troligen på att de mindre företagen inte har samma kunskap, som ett större företag, om vad revisorns roll innebär och därmed har felaktiga förväntningar. / Uppsatsnivå: D

Revisorns oberoende har blivit uppmärksammat under de senaste åren, delstill följd av de stora redovisningsskandalerna och dels eftersom näringslivethar blivit mer komplext. Det här har lett till en ökad reglering som påverkarrevisorns oberoende med begränsningar vad revisorn får göra. En revisor kantesta sitt oberoende genom analysmodellen, där olika hot som kan äventyrarevisorns oberoende tas upp. Även Sarbanes-Oxley Act och Svensk kod förbolagsstyrning har till mål att stärka revisorns oberoende genom attexempelvis införa en oberoende revisionskommitté. Det är vanligt attallmänheten förväntar sig att revisorn ska göra mer än vad denne kan och fårgöra, vilket kallas förväntningsgapet.Syftet med den här rapporten är att skapa ökad förståelse för revisornsoberoende samt att urskilja den roll som revisorns oberoende spelar vidrevision av stora och små bolag. Syftet är även att försöka komma fram tillom det finns något ytterligare som revisorn kan göra för att stärkaoberoendet samt hur förväntningsgapet kan minskas.Vi anser oss vara hermeneutiker och vi har därmed valt en induktivslutledningsmetod och ett kvalitativt angreppssätt. Det här har vi valteftersom vi ville skapa ökad förståelse med uppsatsen. Vi har genomfört femintervjuer med revisorer från Göteborg och Borås för att få deras syn pårevisorns oberoende.Vi har kommit fram till att revisorns oberoende är viktigt i alla situationermen att det i praktiken är viktigare vid revision av stora bolag. Den allmännauppfattningen hur man kan minska förväntningsgapet handlar om attinformera allmänheten om revisorns roll eftersom det idag föreligger en storokunskap om revision och revisorns roll. Sammanfattningsvis har vi kommitfram till att revisorskåren idag är oberoende och att det egentligen intebehövs någon ytterligare stärkning av oberoendet. / Uppsatsnivå: D

<p><p>Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.<p><strong>Slutsatsen </strong>är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p></p></p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.</p><p>Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål. Avsikten är även att presentera om revisorerna hanterar problematiken kring den inre konflikten och i så fall på vilket sätt eller hur detta skulle kunna hanteras.</p><p>Studien är grundad på både primär- och sekundärdata. Primärdatan består av tre intervjuer med revisorer, vilka alla har gedigen kunskap inom området. Sekundärdatan består av litteratur inom revisions- och tjänstemarknadsförings området, tidningsartiklar samt elektroniska medier.</p><p>Efter att ha studerat både revisions- och tjänstemarknadsperspektivets syn på förväntningsgapet kan slutsatsen dras att det finns tydliga likheter mellan dessa, både gällande orsaker och åtgärder.</p><p>Slutligen kan, författarna av denna studie, även konstatera att den inre konflikten är en direkt orsak av revisorernas medvetenhet om förväntningsgapet. Förväntningsgapet och den inre konflikten påverkar med andra ord varandra och det har framkommit att en intressant relation mellan dessa två begrepp förekommer.</p>

No description available.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.</p><p>För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 – 200 anställda i Karlstadområdet.</p><p>De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning. Detta tror vi främst beror på att företag i den här storleksordningen oftast har en intern ekonomifunktion, samt att det är vanligt att före detta revisorer innehar posten som ekonomichef. Det är också vanligt att företag har haft samma revisor i flera år vilket gör att samarbetet fungerar mycket bra. Företagen har därför en god bild av vad revisorns arbete innebär. Detta stämmer också väl överens med revisorernas uppfattning om att det främst är mindre företag som har felaktiga förväntningar.</p>

No description available.

<p>Revisionsbranschen har fått utstå mycket kritik, kritikerna hävdar att revisorer inte fullföljer sina åtaganden om oberoende granskning. Revisorerna å andra sidan menar att de upprätthåller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprättade. Kan kritiken bero på ett förväntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt är revisorns roll?</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett förväntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i så fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt teoretiskt material från böcker och artiklar med utgångspunkt i vår frågeställning. Vi utgår från etablerade verk avseende förväntningsgapet för att på så vis presentera vad tidigare forskning visar.</p><p>Vår slutsats är att förväntningsgapet tar sig utryck på ett annorlunda sätt än vad den tidigare forskning vi tagit del av visar. Det förväntningsgap vi finner vara störst är avseende revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier och felaktigheter. Investerarna har höga förväntningar medan revisorerna har en mer återhållsam uppfattning till sitt ansvar. Likaså framstår ett stort förväntningsgap avseende revisionens funktion som kvalitetssäkring för framtida ekonomisk ställning, i ett längre perspektiv.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap. För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 – 200 anställda i Karlstadområdet. De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning. Detta tror vi främst beror på att företag i den här storleksordningen oftast har en intern ekonomifunktion, samt att det är vanligt att före detta revisorer innehar posten som ekonomichef. Det är också vanligt att företag har haft samma revisor i flera år vilket gör att samarbetet fungerar mycket bra. Företagen har därför en god bild av vad revisorns arbete innebär. Detta stämmer också väl överens med revisorernas uppfattning om att det främst är mindre företag som har felaktiga förväntningar.