Vad har det undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntningsgapet. De slutsatser som uppsatsen resulterade i är att ett förväntningsgap existerar och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka förståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet. Resultatet visar också på tydliga indikationer på ett samband mellan icke upplevt förväntningsgap och positiv inställning till frivillig revision. / The expectation gap in audit has for auditors and audit firms been an identified problem for a long time. An expectation gap arises when the client has expectations of what the service should contain which does not agree with what the auditor means is his or her duty. The purpose of this paper is to describe the owners of micro enterprise’s view on the expectation gap on the basis of their relation to their auditor and also analyse if there are indications on a connection between an experienced or non-experienced expectation gap and the owners of a micro enterprise’s attitude towards voluntary audit.We have interviewed five owners of micro enterprises in order to fill the purpose of this paper. The results of the study show that none of the micro enterprise owners’ experience an expectation gap in the relationship between them and their auditor. We analyse and present plausible reasons for the non-existing expectation gap. The results also show legible indications of a connection between the non-experienced expectation gap and a positive attitude towards a voluntary audit.

Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning (2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) Grundad teori. Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till konversation. När vi uppnådde mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar

Bakgrund Förväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är. De teorier som finns angående förväntningsgapet inom revision utgår alla från allmänhetens förväntningar på revisorn. I denna uppsats undersöks om det föreligger samma förväntningsgap mellan företag och revisorn. Syfte Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med företag och revisorer undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företags förväntningar på revisorn och vad revisorn de facto gör, och i så fall beskriva hur det gapet ser ut, och vad det beror på. Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att endast undersöka det förväntningsgap som finns mellan små och medelstora ägarledda företag och revisorn. Det medför att uppsatsen inte undersöker och tar ställning till det eventuella förväntningsgap som finns mellan revisorn och andra intressenter i samhället. Vidare har undersökningen avgränsats till att endast undersöka förhållanden mellan utvalda företag och revisorer i Linköpings Kommun. Genomförandet För att undersöka om det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorer har vi genomfört fem stycken kvalitativa intervjuer. Tre intervjuer med revisorer och två intervjuer med företagare har genomförts. Dessa intervjuer utgör uppsatsens empiri. Empirin behandlas vidare i uppsatsens analys, först ställs de svar vi fått från revisorsrespondenterna mot den teori beträffande revisorns regelverks som tas upp i uppsats teoriavsnitt. Vidare ställs företagsrespondenternas svar mot revisorsrespondenternas dito, men även mot teorierna om revisorns regler och de teorier om förväntningsgap som återfinns i teoriavsnittet. Resultat Resultatet i denna uppsats kan inte ses som generaliserbart då underlaget för studien inte varit av den omfattning som skulle krävas för att dra sådana slutsatser. Uppsatsen påvisar dock att det finns ett förväntningsgap mellan företag och revisorn i de fall som vi har undersökt. Förväntningsgapet beror till största delen på en kunskapsbrist från företagens sida beträffande revisorernas ansvars- och uppgiftsområde. Den största identifierade kunskapsbristen är att företagen inte förstår gränsdragningen mellan revision och revisionsnära rådgivning. Detta förväntningsgap kan enligt denna uppsats överbyggas med kunskap hos revisorns klienter. Denna kunskap skulle enklast kunna förmedlas genom en klar definition av revisorns roll innan revisionsuppdraget påbörjas och genom specificerade fakturor från revisorerna. / Background The auditing expectation gap has been used as a concept in business administration since the early 1970’s. The first definition of the notion was the gap that occur between the financial report users expectations on the auditor, and what the auditor actually is doing. In recent years the role of the auditor has been in the spotlight because of the big corporate scandals and colapses such as the Enron and the Wolrdcom. A lot of people has focused on the auditors role, when they wanted a scapegoat in the scandals. The publics lack of knowledge about the auditors task is said to be the reason for that phenomena. The theories about the gap within the auditing bransch, is most often based on the publics expectations, while this paper is focused on the gap between the auditor and their clients. The purpose of this paper The purpose of this paper is to explore whether a gap exists between the companies expectations and what the auditor actually do by interviews with auditors and companies. We hope to describe the gap, and find out why it exists. Delimitation This paper is limited to explore the gap between small and medium sized companies and the auditors. The purpose is not to investigate the gap between the public interest and the auditors. Further this paper is limited to reasearch the conditions within the municipal of Linköping. Method To explore the gap between companies and auditors we have carried out five qualitative interviews. Three with auditors, and two with companies. These interviews are forming the papers empirical part. A part which will later on be analyzed in different ways. First, the auditor interviews will be compared with the acts and standards regulating the auditors work. Then the companies answers will be compared with the auditors dito, and also against the standards and acts mentioned earlier. Result The conclusions in this report can not be generalized because of the brief extent of the study. Although this paper proves that there is an expectation gap between the auditors and companies examined in this study. The underlaying reason for the gap is the companies lack of knowledge regarding the auditors assigment. The main identified lack of knowledge is that the companies don not know where the line between statutory audit and advisory is. To be able to narrow the gap information is necessary. The companies needs information about the extend of the auditors assigment. That could be done by carefully explaining the assigment for the comapines before the assignment starts and specefied invoices from the auditors.

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i små aktiebolag undersöka hur dessa upplever förväntningsgapet. Vi ämnar även undersöka huruvida begreppet förväntningsgap bör vidgas och förutom relationen till revisorn även omfatta övriga ekonomiska konsulter. Utgångspunkten i denna uppsats har varit den kvalitativa forskningsmetoden men även delar av den kvantitativa metoden har använts då en enkätundersökning har genomförts. Forskningsansatsen i denna uppsats är abduktiv vilket innebär att utgångspunkt har tagits både i empiri och teori. Denna undersökning har resulterat i att vi har kunnat fastslå att förväntningsgapet ät ett relativt vanligt förekommande fenomen i relationen mellan kund och ekonomisk konsult i Kalmar län. Gapet upplevs av småföretagen som problematiskt på så vis att relationen till företagens ekonomiska konsulter inte fungerar. Förväntningsgapet uppstår i olika situationer och av många olika anledningar. Dock kan två viktiga orsaker sägas vara en otydlig kommunikation samt småföretagarnas okunskap kring de ekonomiska tjänsterna. Förväntningsgapet kan minskas genom tydlig kommunikation och information, genom uppdragsbrev samt en prissättningsmetod där utgångspunkten är kundens betalningsvilja. Undersökningen har även medfört att vi har kunnat konstatera att begreppet förväntningsgap idag är för smalt definierat då det även bör omfatta kundens relationer till övriga ekonomiska konsulter och inte endast revisorn.

The purpose of this study is to investigate whether a so-called "expectation gap" exist between the accounting consultants and their clients. The excistence of an expectation gap has already been confirmed between auditors and their clients. Interviews were conducted with both accounting consultants and managers to find out what expectations they have for each other. The factors that influence the occurrence of an expectation gap and the size of them are many but the most important factor may be regarded as individuals' different needs and requirements. The gap can be reduced or entirely eliminated by ensuring the quality of an accounting consultant's work, for example, REKO and / or that management have more realistic demands that actually can be met. If accounting consultants choose to undergo the authorization, they submit to use the REKO, which means in particular that reports are more comprehensive. The reports will form the basis for important decisions for businesses and therefore, the managers want reports that are useful and informative. A large part of the effort to reduce or erase the expectation gap is a well-functioning dialogue between the companies and accounting consultants, as became apparent in our interviews. / Syftet med studien är att utreda om ett så kallat ”förväntningsgap” existerar mellan redovisningskonsulter och deras kunder. Förväntningsgapet har redan konstaterats mellan revisorer och deras uppdragsgivare. Intervjuer genomfördes med både redovisningskonsulter och företagsledare för att ta reda på vilka förväntningar de har på varandra. Faktorerna som påverkar själva uppkomsten av ett förväntningsgap och storleken på detta är många men den viktigaste faktorn får anses vara individernas olika krav och behov. Gapet kan minskas eller helt försvinna genom att kvalitetssäkra redovisningskonsultens arbete med exempelvis REKO och/eller att företagens ledning ställer mer realistiska krav som faktiskt kan uppfyllas. Om redovisningskonsulterna väljer att genomgå auktorisation förbinder de sig att använda REKO, vilket bland annat innebär att rapporteringen blir mer omfattande. Rapporterna skall ligga till grund för viktiga beslut för företagen och därför vill de ha rapporter som är användbara och informativa. En stor del i insatsen att minska eller radera förväntningsgapet utgörs av en väl fungerande dialog mellan företagsledare och redovisningskonsulter, vilket framgick tydligt i våra intervjuer.Nyckelord:

<p> </p><p> </p><p><strong>Revisorn har i uppgift att uttala sig om företagets räkenskaper, dess</strong></p><p><strong>förvaltning samt om företagsledningens arbete. Statens offentliga utredning</strong></p><p><strong>(2008:32) har arbetat fram ett förslag på hur EU:s fjärde bolagsdirektiv skall</strong></p><p><strong>implementeras. Enligt utredningen kommer endast fyra procent av Sveriges</strong></p><p><strong>företag träffas av revisionsplikten efter ett genomförande. Lagändringen</strong></p><p><strong>förväntas träda i kraft 2010. Med stor sannolikhet kommer revisionsbyråerna</strong></p><p><strong>att uppleva hårdare konkurrens. Idag finns det cirka 4200 kvalificerade</strong></p><p><strong>revisorer. Revisorerna står inför en stor utmaning då revisionen blir</strong></p><p><strong>efterfrågestyrd. Det handlar om att behålla kunder och att fortsätta skapa</strong></p><p><strong>förtroende. Goda relationer och förtroende är viktigt inom revision och</strong></p><p><strong>tillsammans bildar de även grunden i relationsmarknadsföring. Problemet är</strong></p><p><strong>att relationsmarknadsföring står i strid med revisorernas viktiga förtroendeuppdrag </strong><strong>och det lagstadgade oberoendet. Revision har varit lagstadgat för stora och små bolag i Sverige sedan 1948. </strong></p><p><strong>Syfte: Att utifrån ett relationsmarknadsföringsperspektiv och med fokus på förtroende </strong><em><strong>kartlägga hur revisorn bör hantera ett slopande av revisionsplikten </strong></em></p><p><strong>Metod: För att genomföra studien tillämpas Glaser och Strauss (1967) </strong><em><strong>Grundad teori. </strong></em><strong>Denna metod bygger på att man först samlar in data genom iakttagelser av</strong></p><p><strong>verkligheten. Det empiriska materialet är utgångspunkten för studien. Under</strong></p><p><strong>hela processen sker analys och insamling av data parallellt. Vi har valt att</strong></p><p><strong>utföra djupintervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna ägde rum i</strong></p><p><strong>Jönköping med fem kvalificerade revisorer från både mindre och större</strong></p><p><strong>byråer. Genom en öppen struktur lyckades vi förvandla intervju till</strong></p><p><strong>konversation. När vi uppnådde </strong><em><strong>mättnad gjorde vi inga fler intervjuer. </strong></em></p><p><strong>Slutsats: Genom relationsmarknadsföring. I arbetet med relationsmarknadsföring kan</strong></p><p><strong>man skapa och underhålla goda relationer till kund. Revisorns roll kommer</strong></p><p><strong>att förändras och det blir allt viktigare för revisorn att vara social och kunna</strong></p><p><strong>kommunicera värdet av revision. Genom kommunikation kan revisorn göra</strong></p><p><strong>den otydliga tjänsten mer tydlig. Dock blir det en utmaning för revisorerna</strong></p><p><strong>att hitta en balansgång i att skapa nära relationer och samtidigt var</strong></p><p><strong>oberoende. Slutligen är det viktigt för revisorskåren att behålla sitt förtroende</strong></p><p><strong>i samhället. Vid ett slopande av revisionsplikten kan revisorn skapa konkurrensfördelar</strong></p><p> </p>

<p>Vad revision innebär är idag inte lagstadgat. Det definieras av FAR som ”att kritiskt granska, bedöma och ge utlåtande om redovisning och förvaltning” (FARs revisions-bok, 2000). Det finns däremot rekommendationer som styr revisorns arbete. Dessa rekommendationers innebörd är dock något allmänheten inte har någon större kännedom om. Detta kan skapa problem mellan revisor och kund som då har skilda förväntningar på vad revisionen ska leda till.</p><p>För att studera dessa skilda förväntningar valde vi att undersöka två separata fall med revisor och respektive kund. Fallen skiljde sig åt storleksmässigt då det ena kan betraktas som ett medelstort företag och det andra som ett litet företag. Den empiriska studien genomfördes kvalitativt genom fyra intervjuer.</p><p>Medan de inblandade parterna hävdade att det inte förelåg något förväntningsgap mellan kund och respektive revisor kunde vi genom att ställa intervjusvaren mot varandra jämföra skillnader i förväntningar mellan det medelstora och det mindre företaget och dess revisorer. Svaren skiljde sig åt på ett antal punkter inom områdena revisionens syfte, revisorns roll och förväntningar på revisorn.</p><p>Vi kunde konstatera att det förelåg att dolt förväntningsgap mellan revisor och kund i de båda fallen. De viktigaste faktorerna bakom det dolda förväntningsgapet var okunskap hos kunderna och brist på kommunikation mellan parterna. Vi kunde även se tecken på att Revisionsstandard kan öka risken för ett förväntningsgap i fallen. Storleken på företagen visade sig vara av mindre betydelse än vad vi hade förutspått i våra utvalda fall.</p><p>I nuläget är det dolda förväntningsgapet inte något problem i de båda fallen men parterna bör trots detta ta de skilda förväntningarna i beaktande för att på så sätt undvika framtida problematiska förväntningsgap.</p> / <p>What auditing means is not prescribed by law. It is defined by FAR as: critically examine, judge and state an opinion about accounting and administration of the business (FARs Revisionsbok, 2000). There are, however, recommendations that govern the work of the auditor. The meaning of these recommendations is not really clear in the eyes of the public. This can create problems between the auditor and the client who then have different expectations on what the auditing should result in.</p><p>To study these different expectations we chose to examine two separate cases with auditor and client respectively. The cases differed in sizes where one could be considered a medium-sized enterprise and the other a small enterprise. The empirical investigation was performed qualitatively through four interviews.</p><p>While the involved parties claimed that an expectation gap did not exist between the client and its auditor, we could compare differences in expectations between the medium-sized enterprise and the small enterprise and their auditors, by putting the answers against each other. The answers differed in a number of ways within the following areas: purpose of the auditing, the role of the auditor and expectations on the auditor.</p><p>We could conclude that a hidden expectation gap existed between auditor and client in both cases. The most important factors behind the hidden expectation gap was ignorance on the clients’ parts and lack of communication between the parties. We could also see signs of the new standards on auditing in Sweden increasing the risk of an expectation gap in the two cases. The size of the companies turned out to be a less important factor than what we had anticipated in our specific cases.</p><p>At present time, the hidden expectation gap is not a problem in the two cases but despite this, the parties involved should take the differing expectations under consideration and through this avoid future problematic expectation gaps.</p>

Sammanfattning Den första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 då företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt välmående företag. Då det uppdagades att Enrons revisionsbyrå Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus. Skandalerna har bidragit till att allmänheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggår några förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affärstransaktioner. Allmänheten förväntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affärer och blir därför besvikna på revisionsprofessionen då en revisionsskandal uppstår. För att minska detta förväntningsgap behöver allmänhetens förväntningar på en revisors ansvar realiseras och alltså minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation. Det här är ett kvalitativt arbete där materialet kommer ifrån lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar från Stockholms tingsrätt samt utlåtanden från Revisorsnämnden. Diskussionerna och analysen i detta arbete har utgått såväl från intressenternas perspektiv som från revisorernas och empirin är utarbetad med ett explorativt och deskriptivt tillvägagångssätt. Arbetet syftar till att besvara frågeställningar angående Ansvarsfrihet, attityder om revisorns ansvar från ett flertal perspektiv samt begreppet förväntningsgap. Den teoretiska referensramen gör läsaren införstådd med den teoretiska aspekten om dessa huvudpunkter i arbetet genom att presentera information från de valda materialkällorna. I arbetets empiriska del framkommer ett flertal respondenters attityder och åsikter om en revisors ansvar bland annat och respondenterna representerar flera grupper av ett samhälles intressenter. Vidare analyseras respondenternas svar med utgångspunkt i den teoretiska referensramen där diverse tidigare studier belyser förväntningsgapet mellan revisionsprofessionen och intressenter. Slutligen mynnar analysen ut i flertalet konkreta förslag med inslag från såväl marknadsföringens som revisions- och redovisningens forskningsområde. Dessa konkreta förslag till hur förväntningsgapet kan minskas är arbetets huvudsakliga bidrag till forskningen som i nuläget är ett tämligen outforskat område.

Revisorn är den oberoende part som ska granska, kvalitetssäkra och ge social och affärsmässig trygghet till företagens finansiella rapporter, för intressenternas räkning. I och med tidigare redovisningsskandaler har revisorsprofessionen blivit ifrågasatt huruvida de utför sina åtaganden. Eftersom de olika intressentgrupperna efterfrågar olika typer av information har de således även skilda förväntningar och uppfattningar om hur revisionen skall utföras. Att revisorerna och intressenterna har olika förväntningar leder till att så kallade förväntningsgap uppstår. Vi fann det intressant att undersöka de bakomliggande faktorerna och att kartlägga tidigare åtgärder för kunna minska förväntningsgapet. Genom litteraturstudier och en kvantitativ enkätundersökning på de två primära intressentgrupperna, har vi utformat en modell som skildrar förväntningsgapets bakomliggande faktorer och hur de stegvis leder till ett ökat förväntningsgap. Modellen beskriver även vår teoretiska lösning på hur förväntningsgapet skall minskas. Slutligen presenteras grunderna till vad vi anser vara en mer praktisk åtgärd för att minska förväntningsgapet, då vi anser att en eliminering av gapet är en utopi. / The auditor is the independent part which main task is to revise, guarantee the quality and to give social and businesslike security to the company’s financial reports. Along with previous accounting scandals the audit profession has been questioned whether they follow the undertaking or not. The various interest groups have different demands on the type of information which also leads to different expectations and opinions of the audit performance. The various expectations between the audit profession and the interest groups lie behind the upcoming of an expectation gap. We found it interesting to investigate the basic factors and to map out earlier measures for the expectation gap. By studying relevant literature and by doing a quantitative survey on the two most primary interest groups, we have designed a model that describes the expectation gap’s basic factors and how they, step by step, leads to an increased expectation gap. The model also describes our theoretical solution on how the expectation gap can be decreased. Finally we introduce the main reasons to, what we believe, is a more practical measure to decrease the expectation gap while we consider that eliminate the expectation gap is a utopia.