<p>Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.</p>

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.

Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident. We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB. Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well. In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.

Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne. Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer. Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem. / Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred. The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms. Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.

IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende. Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt. För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen. Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.

Syfte: Uppsatsen ämnar undersöka om det finns en skillnad på hur kommunikationen fungerar mellan revisorer och små respektive medelstora företag. Uppsatsen ska även undersöka om kommunikationen i sin tur påverkar förväntningsgapet hos företagen. Metod: Uppsatsen är av den deduktiva ansatsen och är utformad efter kvalitativ metod. Primärdata togs fram genom intervjuer. Slutsats: Undersökningen pekar på att det finns skillnader i kommunikationen mellan revisor och företag baserat på företagets storlek. Däremot visade det sig inte vara några större skillnader i informationsinnehållet baserat på företagets storlek. Förväntningsgapet ser annorlunda ut mellan små och medelstora företag i denna undersökning. Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning fast avgränsa inriktningen till förväntningsgapet mellan revisorsassistenter och företag.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete. Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer. Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma. Utöver kunskapsövertagpresenteras image och retorik som ytterligare verktyg revisorer kan tänkas dra nytta av för att influera sina klienter. Studien visar att det finns möjligheter för revisorer att med hjälp av förväntningsgapet utöva inflytande i sina klientrelationer. Möjligheten att utöva inflytande ser annorlunda ut beroende på i vilket stadie relationen mellan revisorn och klienten befinner sig i. De olika tillvägagångssättenrevisorer kan nyttja för att influera sina klienter presenteras i tabeller. Förslag till vidare forskning innefattar bland annat hur revisorer lär sig att hantera de verktyg som finns tillgängliga för att utöva inflytande. Eftersom tidigare forskning verkar sakna studier om revisorer har fördelar i att förväntningsgapet existerar, bidrar denna studie med en aspekt på hur revisorer kan nyttja gapets existens till sin fördel. Resultatet kan även vara användbart för de klienter som inte är insatta i revision och därmed inte vet vilket inflytande revisorn kan tänkas utöva. / The expectation gap in auditing continues to exist despite many attempts to reduce it. One reason to its continued existence is presumed to be that auditors themselves have introduced the phenomenon. This combined with the fact that the expectation gap is assumed to keep existing, provide reasons to examine whether or not the auditors can take advantage of it. The purpose of this thesis is to examine the expectation gap from the auditors’ perspective and their possibility to take advantage of the gap to influence their clients. The study is based on interviews with auditors from different firms. The theoretical framework is based on assumptions form theory of professions to describe the auditors’ knowledge. This is necessary to determine whether or not the auditors have a knowledge upper hand towards their clients that can be used to practice influence. Assumptions from the agency theory are also included to explain the information asymmetry that may occurbetween the auditor and the client. In addition to the knowledge upper hand, image and rhetoric are also presented as instruments the auditors can use to influence their clients. The findings indicate that auditors have the possibility to use the expectation gap to influence their clients. The possibility to practice influence varies throughout the different stages of the relationship between the auditor and the client. The findings are presented in different tables. Suggestions for further research include examining how auditors learn to manage the different instruments that are available to practice influence. Since prior research seem to lack studies whether auditors can take advantage of the expectation gap, this thesis contributes with a perspective of how auditors can use the expectation gap to their advantage. The findings may also be useful for the clients who are not familiar with the purpose of auditing and therefore are unaware of which possibilities the auditors have to practice influence.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten. Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden. De teorier vi har undersökt är förändring av klientel, utvecklat tjänsteutbud, kompetensens betydelse, förväntningsgapet, rollkonflikter i arbetet, samt handlingsutrymme, arbetskrav och socialt stöd. Resultatet säger oss att revisorns arbetssituation i stort sett upplevs vara oförändrad på grund av avskaffandet av revisionsplikten, dock har marginella förändringar kunnat ses. Vi har därmed kunnat konstatera att avskaffandet av revisionsplikten har haft en påverkan på den enskilde revisorns vardag, dock i liten omfattning. / November 1, 2010 the audit requirement in Sweden was abolished which meant that it was no longer mandatory for all incorporated companies to hire an auditor to audit the accounts. This was assumed to result in a changed clientele and a change in supply of services for audit firms and thus a changed for the individual auditor. The purpose of this study is to identify the individual auditor everyday life and whether there have been any changes in this due to the removal of the audit requirement.  This study was conducted by a quantitative method through a web-based questionnaire. This since we wanted to test previously generated theories in the field and have the ability to generalize the results. The survey covers all auditors in Sweden, which was authorized also before the removal of the audit requirement and has worked in the same audit firm during the period. The theories we have investigated is the change in clientele, developing service offerings, the importance of competence, expectation gap, role conflicts at work, job decision latitude, job demand, and social support. The result shows that the auditor's work situation largely perceived to be unchanged due to the abolition of the audit requirement, however, small changes has been seen. Therefore we have been able to establish that the removal of the audit requirement has had an impact on the individual auditor's everyday lives, although to a small extent.

Avskaffandet av revisionsplikten har lett till att små svenska aktiebolag inte längre måste anlita en revisor. Företagsägarna står nu inför ett val där de behöver fundera över de eventuella fördelar som en revisor medför till företaget. Tidigare litteratur har behandlat vilken nytta större företag får ut av revision, men väldigt få studier har undersökt mindre aktiebolag. Studiens syfte har därför varit tvådelad där den första delen är att beskriva och analysera revisionens eventuella nytta hos små aktiebolag. För att närmare förstå vad som gör att dessa företag väljer en revision har studiens andra delsyfte varit att förklara vilka faktorer som avgör valet med en finansiell revidering. Denna studie är byggd på agent-, intressent- och legitimitetsteori, där varje teori ger ett antagande om fördelarna med revision och som därmed bildar ett teoretiskt ramverk. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuform där fem fallföretag har präglat empirin. Studiens teoretiska referensram utgör en analysmodell med olika antaganden på nyttan med revision. Utifrån denna modell har sedan den insamlade empirin analyserats där vi kunde få fram olika nyttofaktorer som fallföretagen upplevde. Exempel på nyttofaktorerna som fallföretagen upplevde med revision är kunskap, effektivitet, lärande och trygghet. Slutsatsen är att den största upplevda nyttan återfinns i hur små företagsägare försöker vinstmaximera sitt eget arbete genom att anlita en revisor, vilket går att härleda från ett agent och principalteori perspektiv.

Det finns klienter som har vissa förväntningar på revisionen men det är inte alltid dessa förväntningar stämmer överens med revisorns. Den här skillnaden kallas för förväntningsgap. Revisorns granskning ska genomföras enligt väsentlighet och risk samtidigt som revisorn ska vara oberoende i förhållande till klienten. Syftet med denna studie är att få insikt i hur förväntningsgapet mellan revisorer och deras klienter uppfattas av auktoriserade revisorer och varför fenomenet uppkommer. Vidare syftar även studien till att förklara om revisorns oberoende ställning påverkas av förväntningsgapet. I studien används en kvalitativ metod där författarna genomför fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer från två olika revisionsbyråer. Resultatet visar på att det går att identifiera olika typer av förväntningsgap och att det finns fler än en anledning till att gapen uppkommer. Den främsta anledningen till varför fenomenet uppkommer är bristen på kommunikation mellan revisor och klient. Det här gäller åt båda håll. Det framgår dessutom att de framtagna förväntningsgapen inte har någon direkt påverkan på revisorns oberoende. Ett indirekt samband skulle dock kunna existera mellan vänskapshotet och förväntningsgapet. / There are clients who have different expectations of the audit, but it is not always as theseexpectations are consistent with the auditor’s. This difference is called expectation gap. Theauditor’s review shall be conducted according to materiality and risk while the auditor should be independent of the client. The purpose of this study is to gain insight into how the expectation gap between auditors and their clients is perceived by authorized auditors and why thephenomenon arises. Furthermore, the study also aims at explaining whether the auditor’sindependent position is affected by the expectation gap. The study uses a qualitative method in which the authors conduct four interviews with authorized auditors from two different audit firms. The result shows that it is possible to identify diverse types of expectations gap and that there is more than one reason for the gaps to arise. The main reason why the phenomenon arises is the lack of communication between the accountant and the client. This applies in both directions. It is also apparent that the expected expectations have no direct impact on theauditor’s independence. However, an indirect relationship could exist between the threat of friendship and the expectation gap.