Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap. Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på. Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.

<p>Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap.</p><p>Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på.</p><p>Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.</p>

Den lagstadgade revisionen har anpassats i allt större utsträckning gentemot stora aktiebolag. Detta medför svårigheter för samarbetet mellan revisorer och små ägarledda företag då lagstiftningen inte är helt kompatibel med företagets storlek. För att underlätta samarbetet efterlyser revisorsprofessionen en ny standard som är mer anpassad mot mindre företag. Förväntningarna som företagarna har på revisorernas skyldigheter och ansvar är ofta mer långtgående än revisorns faktiska uppdrag. Skillnaden mellan de förväntningar som finns på revisorns uppdrag och deras faktiska uppdrag kallas för förväntningsgapet. Hur förväntningsgapet ter sig mellan stora företag och deras revisorer är ett väl utforskat område. Men förväntningsgapet mellan små ägarledda företag och deras revisorer är ett relativt outforskat ämne.  Skillnad på förväntningarna skapar problem då revisorns trovärdighet undermineras genom att revisorn inte tillmötesgår förväntningarna. Därför är det viktigt att identifiera och eliminera skillnader i förväntningar. Syftet med denna uppsats är således att skapa en förståelse för hur förväntningsgapet tar sig i uttryck i små ägarledda företag. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med djupgående intervjuer med tre revisorer och tre företagare i Skellefteå. Den teoretiska referensramen och resonemanget bygger på en modell av Öhman (2007) som beskriver det kognitiva förväntningsgapet ur ett normativt och deskriptivt perspektiv. En av slutsatserna som framkommer är att revisorerna upplever ett förväntningsgap men arbetar aktivt för att sluta förväntningsgapet. De har lyckats i så hög grad att företagarna inte upplever något förväntningsgap. Förväntningsgapet tar sig dock i uttryck från revisorernas sida genom att företagarna förväntar sig mer rådgivning och stöd än den lagstadgade revisionen kräver.

ABSTRACT Date: 2021-06-01 Level: Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Title: Hire an auditor or not? - Circumstances and expectations influence on the choice of voluntary audit. Tutor: Peter Dahlin Keywords: Voluntary audit, auditor, expectations, expectation gap, circumstances Research questions:- What circumstances may affect the choice of voluntary audit? - How do the circumstances and the shareholders' expectations of the auditor and its audit affect their choice to undergo a voluntary audit or not? Purpose: The purpose of the study is to describe the circumstances that may exist and contribute with an understanding of how circumstances and expectations can affect the choice to undergo or refrain from auditing. Method: This study was conducted with a qualitative approach where the empirical data has been collected through unstructured interviews. The respondents consist of a total 26 small company shareholders, half of whom have chosen to undergo an audit and the remaining half have chosen to refrain auditing. The approach was chosen to create a deeper understanding of the phenomenon. The interviews have been analysed through colour coding of various recurring reasoning and then themes. Conclusion: There is a smaller expectation gap between the shareholders, who have chosen to have an auditor, and the auditor's actual role. A larger expectation gap can be found with the shareholders where an audit has been refrained. Thus, the expectation gap has affected the shareholders in their choice of voluntary audit. The circumstances "costs", "security towards the Swedish Tax Agency" and “expansion and bank loans” have affected the shareholders' choices the most, both in terms of undergoing but also refraining from auditing. Thus, it can be said that both the expectations of the auditor and its tasks and other circumstances have an impact on small shareholders choice of voluntary audit. / SAMMANFATTNING Datum: 2021-06-01 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Maja Heurlin 95/04/20 Felicia Larsson 96/01/19 Titel: Anlita en revisor eller inte? - Omständigheternas och förväntningarnas påverkan på valet av frivillig revision Handledare: Peter Dahlin Nyckelord: Frivillig revision, revisor, förväntningar, förväntningsgap, omständigheter Forskningsfrågor: - Vilka omständigheter kan påverka valet kring frivillig revision? - Hur påverkar omständigheterna samt aktiebolagsägares förväntningar på revisorn och dess revision deras val av att genomgå frivillig revision eller inte? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka omständigheter som kan föreligga och bidra med förståelse kring hur omständigheter samt förväntningar kan påverka valet av att genomgå respektive avstå revision. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats där empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Respondenterna består av totalt 26 små aktiebolagsägare där hälften har valt att genomgå revision och resterande hälften har valt att avstå revision. Tillvägagångssättet valdes för att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. Intervjuerna har analyserats genom färgkodning av olika återkommande resonemang och därefter teman. Slutsats: Ett mindre förväntningsgap föreligger mellan aktiebolagsägarna, vilka har valt att ha revisor, och revisorns faktiska uppgifter. Ett större gap går att finna hos aktiebolagsägarna där en revisor har valts bort. Således har förväntningsgapet påverkat aktiebolagsägarna i deras val av frivillig revision. Omständigheterna “kostnader”, “trygghet gentemot Skatteverket” och “expansion och banklån” har påverkat aktiebolagsägarnas val i störst utsträckning, både vad gäller att genomgå men även avstå revision. Således kan det utläsas att både förväntningarna på revisor och dess arbetsuppgifter samt andra omständigheter har en inverkan på små aktiebolagsägares val kring frivillig revision.

Forskningsfråga: Vad har revisorn för syn på att upptäcka finansiella bedrägerier i sitt arbete? Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på revisorernas synsätt gentemot att upptäcka finansiella bedrägerier i sitt arbete. Genom att fokusera på revisorer från the Big Four bidrar det till en ökad förståelse för vad revisorer från dessa ledande företag har för syn på att upptäcka finansiella bedrägerier i sitt arbete. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer har utförts. Studien har vidare tillämpat en deduktiv ansats och analyserat primärdata med en tematisk analysmetod. Slutsats: Revisorns syn kring upptäckten av finansiella bedrägerier i deras arbete varierar och stämmer inte alltid överens med allmänhetens och forskningens syn kring vad revisorn har för ansvar. Slutsatsen vi kommer fram till är att finansiella bedrägerier utgör en viktig aspekt i revisorns arbete och att majoriteten av respondenterna anser att revisorn har ett delansvar i att upptäcka finansiella bedrägerier i deras arbete. Efter genomförandet av studien kan vi konstatera att finansiella bedrägerier utgör en central aspekt av den revision som utförs av revisorn, uppfattningen om vem som bär ansvaret för att upptäcka sådana bedrägerier är delad bland våra respondenter. / Research question: What is the auditor's perspective on detecting financial frauds in their work? Purpose: The purpose of this study is to determine the auditors' perspectives on detecting financial frauds in their work. By focusing on auditors from the Big Four, it contributes to a better understanding of how auditors from these leading firms perceive the detection of financial frauds in their work. Method: This study has utilized a qualitative methodology, conducting 10 semi-structured interviews. Furthermore, the study has applied a deductive approach and analyzed primary data using a thematic analysis method. Conclusion: The auditor's perspective on the detection of financial fraud in their work varies and does not always align with the views of the general public and research on the auditor's responsibility. The conclusion we arrive at is that financial fraud constitutes an important aspect of the auditor's work, and the majority of respondents believe that auditors bear partial responsibility for detecting financial fraud in their work. After conducting the study, we can conclude that financial fraud is a central aspect of the auditing performed by the auditor, and the perception of

<p>The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap.</p><p>In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap.</p><p>With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use.</p><p>We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication.</p> / <p>Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap.</p><p>Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse.</p><p>Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna.</p><p>Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna.</p><p>Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.</p>

The expectation gap is the definition of the differences between what the interests expects from the auditor and what the auditor delivers. A number of studies have been done regarding the expectation gap and generally they point at the existence of an expectation gap. In our paper we want to discover and see how strategies are used in the process to reduce the expectation gap from three levels. The levels we treat are auditors, audit bureaus and the profession. We have chosen to examine the strategies used by the three levels to reduce the expectation gap to following interest groups, owners, management/board of directors, and creditors.The purpose with our paper is to create understanding about how auditors, audit bureaus and the profession use strategies in the process to reduce the expectation gap. With existing theories as ground we have construed and developed our own theory about which thinkable strategies the three levels can use. We have interviewed auditors, representatives from bureaus and a spokesman for the profession. In the examination we have used telephone interviews with questions based on our operationalization. From our analyse we came to following conclusion: All three levels use strategies in the process to reduce the expectation gap, but not to all interests and not in the same range. We can se a common denominator for the strategies that are used by the levels, they are built on communication. The difference between them is that they take way thru different communication channels. Examples of communication channels are commission letters and oral communication. / Förväntningsgapet är definitionen på skillnaden mellan vad intressenterna förväntar sig av revisorn och vad revisorn i själva verket tillhandahåller. Det har utförts en rad studier gällande förväntningsgapet och generellt pekar de på existensen av ett förväntningsgap. Vi vill i vår uppsats upptäcka och se hur strategier används i arbetet mot att reducera förväntningsgapet utifrån tre nivåer. Nivåerna vi behandlar är revisorer, revisionsbyråer och professionen. Vi har valt att undersöka de tre nivåernas strategier för att reducera gapet till följande tre intressentgrupper, ägare, kreditgivare och ledning/styrelse. Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur revisorn, revisionsbyrån och professionen använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet till intressenterna. Med existerande teorier som grund har vi tolkat och utvecklat en egen teori för vilka tänkbara strategier som kan användas av de tre nivåerna. Vi har intervjuat revisorer, representanter från byråer och en talesman för professionen. Vi har i undersökningen använt oss av telefonintervjuer med frågor baserade på vår operationalisering. Utifrån vår analys kom vi fram till följande: alla tre nivåer använder sig av strategier för att reducera förväntningsgapet, men inte till alla intressenter och inte i lika stor omfattning. Vi kan se en gemensam nämnare för strategierna som idag används av de tre nivåerna, nämligen att de bygger på kommunikation. Skillnaden mellan de är att de sker via olika kommunikationskanaler. Exempel på kommunikationskanaler är uppdragsbrev och muntlig kommunikation.

<p>Auditing has long existed and it was in 1899 that the first Swedish organization for accountants SRS, Swedish Audit Society, was created and in 1923 that FAR, Association of Chartered Accountants, was formed. It was after the Kreuger crash in the 1930s that authorized auditors had their breakthrough. After the crash the accounting profession has endured fierce criticism when the audit was flawed and it was during this period that authorized auditors became more widespread, the concept was developed independently and the importance of auditor independence became evident.</p><p>We have in our paper therefore chosen to focus on auditor independence and to make that it requires the independence to relate to something. Therefore we have chosen to focus on the interaction between the auditor and the client. To explain what independence means we have used the analysis model, the expectation gap and communication, and explain what the audit entails and what tasks the auditor has. To do this, we used the qualitative method and interviewed two auditors, an auditor at KPMG and one at ÖPWC. In order to get another perspective we also interviewed two clients, Eskilstuna-Kuriren AB and Eskilstuna Energi och Miljö AB.</p><p>Auditing means that with a professional critical attitude plan, review, evaluate and comment on management, annual report and accounts. Auditor's role is simply to assure the quality of information. This requires that the auditor is independent and follows confidentiality, and assumes professional ethics and generally accepted auditing. In order to reduce the expectation gap it is important that the information and communication between auditor and the client works well.</p><p>In this paper we found that the analysis model is an important tool for examining auditor independence for each new assignment and each new year. We also found that our respondents believe that an open dialogue is important and that the auditor will act as a sounding board. Our clients do not feel that there is a gap in expectations because they have a record in the auditing profession and know what an auditor should and must do.  </p>

<p>Revision är en viktig del för att samhället och näringslivet ska fungera på ett tillfredställande sätt. Under flera år har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat ämne.</p><p>Förväntningsgapet är ett annat ämne som diskuterats och engagerat människor inom revisionen. Förväntningsgapet uppstår när företagens och dess intressenters förväntningar på revisorerna inte överensstämmer med revisorernas arbete. Detta är ett problem som uppmärksammats under de senaste åren då det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förväntningsgap. Författarna har för avsikt att undersöka om det existerar ett förväntningsgap, hur detta i det aktuella fallet yttrar sig och vad som då skulle kunna minska gapet. För att kunna göra detta har författarna använt sig av en kvalitativ ansats och genomfört fyra intervjuer med olika företag samt tre intervjuer med revisionsbyråer.</p><p>Förväntningsgapet framställs ofta i teorin som något problematiskt, men efter genomförd materialinsamling och analys har uppsatsens författare kommit till den slutsatsen att det gapet inte är så problematiskt, förrän det händer något kritiskt. Inte någon av de intervjuade företagsrespondenterna upplever att det finns något förväntningsgap mellan dem och dess revisorer. Revisionsbyråernas respondenter anser dock att det finns ett förväntningsgap, men att det inte är något besvärande problem.</p> / <p>Auditing is an important part of the functioning of the society and the business community. For several years the abolished statutory auditing has been a discussed topic. Expectation gap is another topic that has been discussed. The expectations gap arises when the business and its stakeholders' expectations of the auditor’s performance don't comply with the auditor's actual implementation of the audit. This is a problem that attracted attention in recent years when several corporate scandals occurred.</p><p>The purpose of this paper is to create a greater understanding of the work and what is meant by the term expectation gap. The authors intend to examine if there exists an expectation gap, how that in that case manifests itself and what circumstances could reduce the gap. To do this, the authors used a quantitative approach and conducted four interviews with different companies and three interviews with accounting firms.</p><p>Expectation gap is often defined in the theory as something problematic, but after the collection of empirical material and the analysis the authors come to the conclusion that the gap is not that problematic, until something critically happens. None of the interviewed companies’ respondents feel that there is an expectation gap between them and their auditors. Accounting firms’ respondents, however, believe that there is an expectation gap, but that it´s not a troublesome problem.</p>

<p>IT-strategier skulle under slutet av 1990-talet gå från att ha varit mer av en ”inköpslista” till en del centrala strategidokument som styrde verksamheten ute i företag och organisationer. Den nya tekniken var en ”möjliggörare” och potentialen ansågs vara enorm. Ny teknik i kombination medbehov av affärsutveckling öppnade upp för stora konsultföretag att marknadsföra sig som leverantörer av IT-strategier, en tjänst som till stor del byggde på erfarenhet och förtroende.</p><p>Genom att analysera IT-strategier ur en tjänsteutvecklingsmodell når detta arbete fram till de kritiska framgångsfaktorer som skulle göra skillnad på en lyckad IT-strategi framöver. Genom att titta på de förutsättningar som föreligger en tjänst så delas målet för en tjänstutveckling upp i tjänstekonceptet, tjänstesystemet och tjänsteprocessen. Tjänstekonceptet hänvisar till de behov som tjänsten möter. Tjänstesystemet ser till vilka resurser som ska leverera respektive mottaga tjänsten medan tjänsteprocessen ser till de aktiviteter som föranleder en levererad produkt.</p><p>För att leverera IT-strategier i nivå med eller över förväntan krävdes det av företagen att nå den kvalitet som kunderna förväntade sig. Genom att analysera det förväntningsgap som föreligger mellan förväntad och upplevd tjänst visar detta arbete på möjligheterna att styra den kvalitet som kunden upplever, dels av slutprodukten men än viktigare under själva tjänsteprocessen.</p><p>Utöver denna kvalitetsstyrning når arbetet ytterligare två slutsatser. Genom att odla de relationer som ett konsultföretag når och senare innehar kan förtroendet fördjupas och möjligheterna till ömsesidiga fördelar uppnås. Slutligen, den erfarenhet som alstras ur IT-strategiprojekt måste absorberas och utvinnas. På så sätt utnyttjas skalfördelar för de större konsultföretagen som legat till grund för empirin.</p>