Purpose: The purpose of this study was through qualitative interviews with six pre-school teachers and to get a deeper knowledge of how pre-school teachers relate and think about the gender perspective in the free play. We also wanted to get an idea on how they handle material in the relation to gender. Issues: How does pre-school teachers conduct themselves to gender towards children and their views on gender development over the years? What do pre-school teachers have for ideas about gender in the free play in activity? How do they handle gender coded material in the activity, their views about gender coded materials and unisex material? Method: We have used a phenomenological science approach which is an inspiration to a qualitative research. Qualitative interviews has helped us to get a deeper information about our study.   Theory: We have used Judith Butler's gender theory to explain how the concept of gender and sex are present as the basic theoretical tool in feminist theory. Results: The conclusion of our study is that pre-school teachers have different ways of conducting themselves to children in the schools. We have also noticed that pre-school teachers at the respective pre-schools are aware that they should relate to both girls and boys in similar ways and make positive impact on children. They also had a different idea of ​​what a free play is and how they use free play for children's development and learning.  Pre-school teachers in the respective pre-schools also had different ways of handling gender coded materials and unisex materials.

Syftet med denna uppsats är att studera fritidspedagogers förhållningssätt till leken på fritidshemmet. Studien är en kvalitativ undersökning där observationer av fritidspedagogers förhållningssätt till barnens lek studeras. Genom intervjuer studeras också tre fritidspedagogers åsikter om leken på fritidshemmet. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser på leken som en viktig och självklar del av fritidshemmet. Vår undersökning visar även på att denna lek inte ska störas av vuxna och att fritidspedagogens roll är att iaktta och observera barnens lek.

Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden. Pedagogerna ger vidare uttryck för att de har skogen som ett komplement till den vanligagården som enligt deras tycke är ganska tråkig. Genom att gården har redskap utplacerade liteöverallt utan så mycket tanke bakom gör det att de fria ytorna är begränsade, de fria ytornasom är viktiga för barns lek och grovmotoriska utveckling.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå. Det är något som också tas upp som viktigt i litteratur och forskning. Faktorer som visade sig ha betydelse för utformingen av miljön var eko-nomi, tid, personalens inställning och barnens ålder.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan. Det blir också tydligt hur förutsättningarna kan skilja sig åt, både för de vuxna och för  barnen,  när  det  kommer  till  att  upptäcka  och  arbeta  med  samspelssvårigheter  på förskolorna.

SammanfattningArbetets titelFri lek i förskolan – villkor och förutsättningarArbetets artExamensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande.Sidantal56FörfattareJaneta Hassoun och Sandra IvanovaHandledareLena Rubinstein ReichExaminatorAnna-Karin SvenssonTidpunkt2011-11-02SyfteSyftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. FrågeställningHuvudfråga;På vems villkor och förutsättningar är leken fri?Delfrågor;Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken?MetodVi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman. Vi har även genomfört sju kvalitativa intervjuer med de pedagoger som varit med under observationstillfällena. Under intervjuerna har en av oss intervjuat medan den andra antecknat och spelat in samtalen med mobiltelefon. Resultat och slutsatsEn tabellsammanställning av våra strukturerade observationer utfördes. Vi kategoriserade de ostrukturerade observationerna och de kvalitativa intervjuerna. Pedagogerna ser fri lek vara då barnen bestämmer. De anser även att de vuxnas delaktighet i barnens lek är betydande. En av pedagogerna anser att det är bra att styra den fria leken lite. En annan pedagog tycker att den fria leken har med barnens fantasi att göra. För den fria leken ser fyra av pedagogerna inga hinder. Två uppfattar tiden vara ett hinder. Medan en annan ser verksamheten som ett hinder. Barnens villkor och förutsättningar i den fria leken tydliggjordes under observationerna bland annat genom vem som bestämmer lekreglerna och vem som följer de.NyckelordFri lek, Förskola, Förutsättningar, Hinder, Pedagoger, Villkor.

vi följde en linje utan riktningelna dani tusch, ljud (16 min, 30 sek), performance rörelse förkroppsligad, lagrad, ett varv till, ett lager till. en till ring, ett nytt hål. en bäck som hittat nya vägar att rinna en brusten damm, frisläppt flod ett lager till. lagad, lagrad, lagen

No description available.

No description available.