FAR är en svensk branschorganisation inom revision, redovisning ochrådgivning. Enligt FAR:s yrkesetiska regler återfinns ett krav på 120 timmarfortbildning under en treårsperiod för att upprätthålla och anskaffa sigkunskap för att klara av de problem som revisorer ställs inför i dagenssamhälle. Av dessa 120 timmar ska 20 av dem vara verifierbara per år vilketbetyder att hälften under en treårsperiod ska vara verifierbara. Hur detta skautföras står det ingenting om utan det är upp till individen och revisionsbyrånatt utföra. Studiens syfte är att jämföra hur fortbildningen skiljer sig mellan storarevisionsbolag (”Big 4”) och resterande som är benämnda små byråer. För attgenomföra detta utformades sex hypoteser som sedan skulle förkastas ellerverifieras. En enkät skickades till revisorer i båda grupperna för att se likheteroch skillnader inom området fortbildning. Resultatet från undersökningen visade att revisorer inom “Big 4” har flerfortbildningstimmar än revisorer på små byråer samt att revisorer inom “Big4” har större andel intern utbildning. Det fanns ingen signifikant skillnad somvisade på att “Big 4” specialiserar sig mer inom vissa områden än revisorerpå mindre byråer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad iupplevelsen att hinna med fortbildningtimmarna från FAR som nämns i förstastycket. Av studien framgick det dock att revisorer inom “Big 4” fortbildarsig mer inom hållbarhetsredovisning samt IFRS. Fyra av studiens sexhypoteser kunde verifieras medan två hypoteser kunde förkastas.

Bakgrund: I dagens samhälle far många barn illa. Förskolan är en plats där flertal barn spenderar en stor del av sin vardag, därav är det viktigt att förskollärare har redskap för att kunna agera. I förskolans läroplan, barnkonventionen och socialtjänstlagen uttrycks barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Alla som verkar inom förskolan har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Däremot visar forskning att förskollärare har bristfällig kunskap kring att identifiera barn som far illa samt att göra orosanmälningar.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver förskollärares förutsättningar i arbetet med barn som far illa.  Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i studien är utförda med åtta rektorer verksamma i förskolan, i fem olika kommuner.  Resultat: Rektorerna anser att förskollärare ges möjlighet till kompetensutveckling dock framkommer det skillnader i vilken omfattning, i vilken form och i vilka områden det ges. Vidare visar resultatet att förskollärare har tillräckligt med kunskap kring att identifiera barn som far illa samt att göra orosanmälningar enligt rektorer. Däremot belyser rektorerna vissa svårigheter kring att identifiera barn. Relationer till vårdnadshavare ses som en viktig del i processen kring barn som far illa samt vikten av att ta rätt väg i processen för att se till barnets bästa. Vem som tar svåra samtal med vårdnadshavare och vem som utför en orosanmälan skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Rektorerna belyser att de stöttar förskollärare och att de även kan få stöttning från annat håll. Slutligen visar dock resultatet att förskollärare ej får någon utbildning i hur en orosanmälan ska göras och hur de ska förhålla sig till vårdnadshavare.

Bakgrund: Barn som far illa eller riskerar att fara illa kan ta sig i uttryck genom såväl fysiskt, psykiskt, sexuellt och bevittnat våld samt försummelse. Då detta inte upptäcks finns risk för långsiktiga konsekvenser för barnet. Vidare har sjuksköterskor anmälningsplikt vars syfte är att säkerställa barnets säkerhet. Under de senaste åren har antalet orosanmälningar ökat trots detta råder en underrapportering. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn som far illa eller riskerar att fara illa.  Metod: Designen utgjordes av en allmän litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar från CINAHL och PubMed som var peer-rewieved. Vidare kvalitetsgranskades och analyserades artiklarnas innehåll. Analysarbetet genererade tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: De tre kategorierna som identifierades var: Sjuksköterskors yrkesroll, Sjuksköterskors möte med barn samt Sjuksköterskors möte med familjen. Under den första kategorin framkom utmaningar som relaterades till dokumentation, samverkan samt hög arbetsbelastning. Under den andra kategorin framgick hur barns kommunikation var avgörande för upptäckandet av barn som far illa. Under den sista kategorin framfördes utmaningar som uppstod vid mötet med föräldrar. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet av mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa innefattade utmaningar i form av sjuksköterskors arbetsmiljö, samverkan med andra professioner och verksamheter, samverkan med familjen och barnets kommunikation. Sjuksköterskorna lyfte fram vikten av ett professionellt förhållningssätt, söka validering från kollegor samt kommunicera med barn utifrån deras utvecklingsnivå.

Våld mot barn förekommer i hela världen. Trots att våldet går att förhindra finns det ett stort mörkertal barn som lever under våld utan att få någon hjälp vilket kan medföra fysiska och psykiska konsekvenser. Skolsköterskan kan genom sin kompetens vara en avgörande aktör i att tidigt upptäcka och sätta stopp för att barn far illa i hemmet genom upprättandet av orosanmälan. Tidigare studier visar att andra vårdprofessioner bland annat erfarit brist på kunskap samt kampen med egna känslor som faktorer som väckt tvivel vid orosanmälan. Tvivel som orsakar att orosanmälningar inte alltid upprättats. Därav var studiens syfte att belysa skolsköterskors erfarenheter av att upprätta orosanmälan vid misstanke om att barn far illa. Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. Studiens resultat belyses i tre kategorier: vara känslomässigt påverkad, vikten av att samarbeta med alla inblandade aktörer och stå upp för sin anmälningsplikt, samt sju subkategorier. Huvudfynden var skolsköterskans ambivalenta känslor vid upprättandet av orosanmälan vid misstanke om att barn far illa i hemmet, erfarenheten av gott internt och externt stöd, brist på återkoppling från socialtjänsten, erfarenheter av oklarheter i sekretessen, upplevelsen av att en öppen dialog med vårdnadshavare är gynnsamt samt skolsköterskans vetskap om sin anmälningsskyldighet. Om skolsköterskan tidigt kan förhindra och sätta stopp för att barn far illa kan riskerna för att drabbas av konsekvenser minska och barnet får förutsättningar till att uppnå känslan av hälsa och välbefinnande. Detta gynnar både barnet och samhällets hållbara utveckling.

No description available.

<p> A high-resolution, low-noise far-infrared Fourier transform spectrometer system has been developed and utilized to study optical absorption in the III-V compound semiconductor InSb.</p> <p> Its electron effective mass was investigated, using cyclotron resonance absorption, as a function of magnetic field and compared with a theory originated by Kane (1957). The agreement was good and accurate values of the band edge effective mass and effective g factors were determined. Resonant electron-LO phonon coupling between the n = 2 and n = 0 + wLO Landau levels was observed and the polaron effective mass enhancement measured as a function of magnetic field. Comparison with Larsen's theory (1966), permitted an accurate value of the coupling constant to be derived. The temperature dependence of the electron effective mass was shown to be primarily due to dilation of the crystal lattice in confirmation of other workers' suggestions. However, some discrepancy, whose origin is unknown, was found to exist between experiment and theory.</p> <p> Single phonon absorption by the longitudinal optic phonon mode at the zone center was observed on the side of the main Reststrahl band in a thin sample. The shapes, frequencies and intensities of far-infrared absorptions attributable to two-phonon processes were found to compare favourably with a theoretical two-phonon density of states curve calculated by G. Dolling (1972). The parameters used in the theory were derived from inelastic neutron scattering experiments. Two phonon combinations and their locations in the Brillouin zone which give rise to strong features in the two-phonon density of states were identified by comparing theory and experiment. Important critical points were discovered to be located on or near the zone boundary and not only at the symmetry points X and L as previously suggested. The frequency shifts of some two-phonon features were measured as a function of temperature and analyzed in terms of a quasi-harmonic lattice dilation component and an anharmonic component. The two terms were found to be mirror images as a function of temperature.</p> / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

<p> High resolution measurements of the far-infrared absorption spectra due to a number of substitutional impurities in KBr and KCl are presented. Several Van Hove singularities of the phonon spectrum of the host lattice are directly observed and found to shift to higher frequencies as the impurity concentration is increased. The first direct experimental evidence for the change of shape or metamorphism of singularities is also presented. The experimental spectra are compared with numerical calculations based on the ordinary shell model for the defect together with phonon data obtained from inelastic neutron scattering experiments. Agreement between experiment and calculation is generally good when impurity resonant modes are absent.</p> / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

Decentralization is the process by which the decision making, and planning activities of a community or movement are distributed away from a central authority and spread out more evenly among its members. Decentralized movements have started to regain prominence as digital networking became widely available around the world through the internet and mobile phones over the last two decades. However, there is still a gap in understanding whether digitally networked movements can be sustained over longer periods of time and under what conditions. This dissertation is a mixed-methods study consisting of content analysis and semi-structured in-depth interviews with users of online far-right communities. Specifically, it is a comparative analysis of a decentralized online far-right community (4chan/pol) and centralized online far-right and mainstream communities (Stormfront and Twitter, respectively). The central aim of this dissertation is to show how decentralization impacts essential elements of digitally networked mobilization. The research questions are threefold. First, what is the impact of decentralization on which logic of mobilization (connective or collective action) a movement adapts? Second, does connective action truly do away with the need for collective identity formation, as its proponents have claimed? Third, what is the role of decentralized movement communities during major on-the-ground mobilization events? In chapter two I identify how decentralization impacts the logic of mobilization used by proponents of the far-right political project to sustain decentralized protest for a generalized far-right position. In chapter three I use interview data to show how collective identity remains an integral component of decentralized communities by introducing the concept of Oppositional Identity. Finally, chapter four follows the use of online memes and discourse during the events of the January 6th Insurrection on the Capitol to reveal how decentralized communities capitalize on failed offline mobilization attempts of specific issue-based movements to further radicalize individuals who engage in right-wing activism. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / This thesis uncovers important differences between online based social movements on the far-right. This thesis compares two far-right communities: the decentralized 4chan/pol to the centralized Stormfront. The findings make three important contributions to the field of social movements and far-right studies. First, the findings reveal that members of 4chan/pol are able to successfully sustain mobilization that does not depend on organizational involvement and cultivation of solidarity among constituents. This allows members to bypass significant upfront costs of activism without eventually dissipating, similar to movements on the left. Second, the findings reveal that solidarity amongst ingroup members is achieved as a result of mobilization, and not the other way around. For 4chan/pol members, solidarity is sustained through the opposition to the mainstream media rather than through building bonds with members of the ingroup. Finally, the findings reveal how decentralized spaces like 4chan/pol capitalize on offline mobilization of other far-right movements to radicalize supporters during and immediately after the unsuccessful insurrection on the United States Capitol on January 6th, 2021.

No description available.

Bakgrund: Anmälningsplikten talas det inte mycket om i varken förskolans verksamhet eller i förskollärarprogrammets utbildning trots att det är en lag som yrkesverksamma med barn är skyldiga att följa (Socialtjänstlagen 2001:453). Det finns tidigare forskning gällande de svårigheter som kan uppstå vid anmälan men begränsat med forskning om hur begreppet “barn som far illa” uppfattas och förskollärares uppfattningar av anmälningsplikten.  Syfte: Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur anmälningsplikten hanteras i förskolans verksamhet. Mer specifikt är vi intresserade av vilka eventuella svårigheter som kan uppstå samt vad som ligger till grund för att en anmälan sker.  Metod: Studiens metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Det var totalt åtta kvinnliga förskollärare som intervjuades på olika förskolor i en kommun, där ålder och verksamma år i förskolan varierade. För att analysera intervjumaterialet användes den fenomenografiska analysmetoden genom färgkodning och kategorisering som sedan bildade tre huvudkategorier som innehöll 14 underkategorier. Resultat: Studiens resultat visar att förskollärare är medvetna om anmälningsplikten men att det finns olika sätt att gå till väga när en orosanmälan behöver ske. Samtliga förskollärare kan definiera begreppet “barn som far illa” men upplever ändå att de behöver mer kunskap kring att se signaler och tecken på utsatthet. De beskriver även sina uppfattningar av svårigheter som finns kring det komplexa begreppet “barn som far illa”, begreppet oro och om processen vid en orosanmälan.