This Master thesis was written for Lantmännen Agroetanol in Norrköping concerning the layout of their finished goods inventory and unloading of feed after introducing a new product mix. Lantmännen Agroetanol has two production lines which produces feed. Both lines lead to six silos, used as inventory of finished goods. The feed from the two production lines differ in terms of quality, where as Lantmännen Agroetanol wants to separate their finished inventory in order to charge a higher price, by selling the better product as a premium. With two different feed products the yearly revenue is expected to increase which motivates a research about the current capabilities and necessary changes to be made in the factory. This study aims to address part of this research by focusing on the breakdown of the finished inventory and the capabilities of the unloading function to this new product mix from a logistical perspective. In the study the inventory of finished goods were analyzed according to three different scenarios. Furthermore the unloading function was investigated with regards to two alternatives. Between the two production lines, Agro12 is the one that produces lowest quality and Agro10 the higher. The premium product is a result from the Agro10 production line, which today counts for a third of the Agro12 production volume. Even though great variation in market demands has been discovered for this product over the years, the demand for the premium product is expected to be higher due to its broad scope of use. The inventory of finished goods was analyzed using a simulation model programmed in Microsoft Excel. It was created based on information collected from interviews at the company as well as from their production system. Data of inventory levels, in- and outflow on a daily basis were collected over the year of 2012 in order to simulate the inventory capacity of the different inventory scenarios. The unloading function was analyzed by performing manual calculations, also with help from the employees and collected information from the production system. Data regarding in- and outflow and adjustment times were collected in order to calculate employee overtime as a result of the unloading function, which is controlled by employees. To be able to compare the three inventory scenarios and the two unloading alternatives with each other a total cost model was used along with a service flexibility view as a complement. In the cost model, the Investment costs were calculated for possible rebuilding’s that has to be made. The variable costs related to the inventory were calculated based on handling costs of the excess of feed from the simulations. The corresponding variable costs for the unloading function were calculated based on overtime hours for the employees. Qualitatively, the flexibility for the customer was analyzed with regards to changes in the unloading function. The results according to this study show that Lantmännen Agroetanol should implement inventory scenario 3 which means that the feed from Agro10 will be stored in two silos and the feed from Agro12 in three silos. The remaining silo will be used as a stand-by ready to store the product that needs extra capacity the most. Scenario 1 means that the production lines gets three silos each, which turned up to be an in appropriate solution according to the simulations because Agro10 only required a third silo in 16 out of 366 days. Scenario 2 is more appropriate because Agro12 has a bigger need for a fourth silo.Scenario 2 and 3 has the same need of rebuilding whereas the stand-by silo can be reached from both production lines. Scenario 3 is recommended because it entails the possibility to regulate the stand-by silo which makes it less sensitive for disturbances compared to scenario 2. The study also recommends Lantmännen Agroetanol to build a new unloading silo instead of just using the current one so that the two feed products could be unloaded simultaneously. It is a big investment cost to build a new unloading silo but the results from this study show that it is more profitable than just having one in the long turn. With one unloading silo the employees have to work with adjustment times every time two subsequent customers want different feed products. It means that the employees have to adjust the unloading silo to the other product. There is already overtime among the unloading staff which means that one of the most strained functions in the company will be even more pressured with only one silo to unload two products. In addition, the boat transportations with high capacity that appear on a weekly basis affect the flexibility towards the customers. Thus, giving yet another reason for two silos rather than one, when introducing the new product mix. / Det här examensarbetet är utfört på Lantmännen Agroetanol i Norrköping och handlar om hur företaget ska utforma färdigvarulager och utlastning av foder efter införandet av en ny produktmix. Lantmännen Agroetanol har två produktionslinor som tillverkar en fodersort. Dessa produceras mot ett gemensamt färdigvarulager som utgörs av sex silor. Då produktionslinorna ger upphov till kvalitetsskillnader i fodret vill Lantmännen Agroetanol separera lagringen av fodret från dem. Detta görs för att kunna sälja en premiumprodukt till ett högre pris från den bättre produktionslinan. Med en försäljning av två fodersorter förväntas en årlig intäktsökning jämfört med idag och därför behöver fabrikens möjligheter samt eventuella förändringar undersökas. Denna studie är en del i detta arbete och syftar till att ur ett logistiskt perspektiv undersöka hur en uppdelning av färdigvarulagret bör utföras samt hur utlastningen påverkas av förändringen då två produkter lastas ut istället för en. Studien genomfördes som en analys av tre olika scenarion för hur färdigvarulagret kunde utformas samt två alternativ för utlastningens utformning. Produktionslinan Agro12 producerar den sämre kvaliteten, men har en tre gånger större tillverkningsmängd än Agro10 samt stora efterfrågevariationer över året. Agro10 som kommer tillverka premiumprodukten förväntas ha ett större behov tack vare sitt stora användningsområde. För att analysera hur lagernivåerna i silorna varierade för de olika lagerscenariona, användes en simuleringsmodell som togs fram i Microsoft Excel. Denna skapades genom information som erhölls via intervjuer med personal på företaget samt genom datainsamling från Agroetanols produktionssystem. Data över aktuella lagernivåer, in- och utflöde på daglig basis under år 2012 användes för att simulera lagerkapaciteten för de olika lagerscenariona. Utlastningen analyserades genom manuella beräkningar utifrån information som också erhölls vid intervjuer och företagets produktionssystem. Data över in- och utflöde samt egenmodifierade ställtider togs fram för att räkna fram övertidstimmar som ett resultat för utlastningen, eftersom den styrs av personal. För att kunna jämföra de tre lagerscenariona och de två utlastningsalternativen användes en totalkostnadsmodell som kompletterades med flexibilitet som en servicefaktor. Kvantitativt beräknades investeringskostnader för eventuella ombyggnationer. För lagerscenariona togs den rörliga kostnaden fram genom hanteringskostnader av det överskott som uppkom vid simuleringarna. Motsvarande för utlastningen genomfördes genom att beräkna övertidstimmarna för personalen för att även där ta fram en rörlig kostnad. Kvalitativt analyserades flexibiliteten för kunderna genom förändringarna i utlastningen, eftersom detta är en viktig servicefaktor vid försäljning. Resultatet enligt denna studie visar att Lantmännen Agroetanol bör införa scenario 3 vilket innebär att fodret från Agro10 lagras i två silor och fodret från Agro12 i tre silor medan en silo används som reserv för den fodersort som behöver extra lagerkapacitet vid specifika tillfällen. Scenario 1 innebär att produktionslinorna får tre silor var, vilket visar sig vara olämpligt i simuleringen eftersom Agro10 endast använder en tredje silo 16 av 366 dagar. Scenario 2 är mer lämpligt, eftersom Agro12 har ett stort behov av fyra silor. Scenario 2 och 3 innebär samma ombyggnation där reservsilon kan användas till båda produktionslinorna. Scenario 3 väljs eftersom den utnyttjar möjligheten att reglera reservsilon vilket gör färdigvarulagret mindre känsligt mot störningar jämfört med scenario 2. Vad gäller utlastningen rekommenderas Lantmännen Agroetanol att bygga en ny utlastningssilo istället för att endast använda den befintliga. På så sätt kan de två fodersorterna lastas ut parallellt. En ny utlastningssilo kräver stora investeringskostnader men resultaten från denna studie visar att det alternativet är mer lönsamt på längre sikt. Med enbart en utlastningssilo tillkommer ställtider varje gång två efterföljande kunder vill ha olika fodersorter. Då det redan uppkommer övertid bland personalen i utlastningen sätter det ännu högre press på en redan belastad funktion i företaget. Dessutom hanterar utlastningen stora båttransporter varje vecka som påverkar flexibiliteten gentemot kund och därför behövs två utlastningssilor för att behålla denna service.

Kvalitet är något som blir allt viktigare för både företag och dess kunder. Därför bör företag ständigt utveckla och förbättra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete är just att undersöka hur kvalitetsarbetet på ett tjänsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbättras och utvecklas. Studien genomfördes på Gävle Energi som är ett medelstort energibolag i Gävle regionen med en omsättning på 1 miljard SEK. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra anställda på Gävle Energi och på en enkätundersökning som skickades ut till alla anställda på företaget. Gävle Energi har väldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns också en del förbättringspotential främst inom kommunikation. Bristen på kommunikation leder till att viktig information inte når alla på företaget. Detta kan bidra till att de anställda inte känner sig engagerade eller delaktiga i kvalitetsarbetet. För att öka delaktigheten och förändra synen på kvalitetsarbetet måste det ske en förändring i företagskulturen. Med en företagskultur som sätter kunden i centrum och prioriterar kvalitetsarbetet kan man få en högre delaktighet och ett större engagemang från alla på företaget. / Quality is something that will become more important both for companies and for its customers. It is therefore very important for companies to continuously develop and improve their quality. The purpose of this study is to analyze how the continuous improvement processes in a service company are operated and how these processes can be improved and developed further. The study was performed at Gävle Energi which is a medium sized energy company with a turnover of 1 billion SEK. The study is based on interviews with four Gävle Energi employees and a companywide survey.   Gävle Energi is very ambitious with their quality improvement processes. And generally these processes work well. But there is also some room for improvements, primarily with the communication inside the organization. The lack of proper communication makes it hard for critical information to reach everyone in the company and is a contributing factor to why employees feel uninvolved and unmotivated in the company’s work with continuous improvements. By changing the company culture to a culture that stresses the importance of quality and of everyone’s involvement in the improvement process, the company will be able to obtain higher motivation and participation from the employees.

The focus of Broken Conventions is experimental cinema, that big body of film existing outside the limiting boundaries of the mainstream cinema industries. The goal is to provide a broad view of this abstract and hard-to-define area of film studies, by searching for an answer to the question; what is experimental cinema and can it be viewed as a genre of its own? In doing so, I will explore the theoretical discourse surrounding the topic, as well as provide case studies of several experimental films. I will also suggest a genre theory, as a way of determining whether or not experimental cinema can be seen as a genre, but more importantly to use it as a way of further examining the individual films and to deepen the understanding of this type of film. The topic at hand is however extremely subjective and there is no generally accepted definition, or term for that matter, concerning what experimental cinema really is. This essay will simply attempt to show the reader what it might be, depending on how you choose to look at it. I am not attempting to find a precise definition for the term experimental cinema, only to provide an overview on the matter as well as a different perspective.

No description available.

<p>Genom att implementera ett affärssystem anses organisationerna skapa goda förutsättningar för att hantera den dynamik som idag råder på marknaden. Den kritik som riktas mot leverantörer av affärssystem är dock att kunderna anser implementationen av systemet ta alldeles för lång tid och att systemen ej tillräckligt är anpassade till organisationerna. Då det råder en osäkerhet kring om en kund kan få båda behoven tillfredsställda syftar denna rapport till att utreda hur leverantörer av affärssystem eventuellt går tillväga för att hantera kombinationen av de båda behoven; snabb implementation kontra ett affärssystem anpassat till organisationen. De metoder som tillämpats för att utreda problemet är en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Sammanlagt har fyra leverantörer av affärssystem involverats i utredningen. Utifrån den information som erhållits från den utredning som tillämpats är att leverantörerna tycks tillgodose de båda behoven genom att utveckla förkonfigurerade branschspecifika affärssystem.</p>

<p>Datalager är ett system som består av information från flera olika system. Datautvinning går ut på att få fram ej tidigare känd kunskap från till exempel datalager. Kostnaden för att hålla något i lager är en dold kostnad som många företagsledare ej är medvetna om hur mycket det kostar dem. Syftet med detta examensarbete är att undersöka ett möjligt angreppssätt med datautvinningsmetoder ur datalager för framtagande av beslutsunderlag rörande lagernivåer. Kostnaden att hålla något i lager är en dold kostnad som det är intressant att finna nya metoder för att påverka.</p><p>För att besvara frågeställningen utfördes en fallstudie på ett lagerhållande företag som använder sig av datalager. Resultatet visar att den ena metoden är mer lämpad än den andra för beslutsunderlag.</p>

No description available.

Zugl.: Hannover, Univ., Diss., 2008

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Överflyttning av patienter från intensivvård till vårdavdelning är en komplex process som är förknippad med vissa svårigheter och risker. För att överflyttningsprocessen ska bli  patientsäker är det av stor vikt att både intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan har tid för förberedelser. Idag sker många överflyttningar hastigt och oplanerat. Ett väl fungerande samarbete mellan intensivvårdssjuksköterskan och avdelningssjuksköterskan är också viktigt, men studier har visat att detta inte alltid fungerar optimalt. Många intensivvårdssjuksköterskor upplever sin roll i samband med överflyttningsprocessen som oklar. Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors tillvägagångssätt och erfarenheter av överflyttning av patienter från intensivvårdsavdelning till en allmän vårdavdelning. Studien utfördes som en fallstudie på en intensivvårdsavdelning i Göteborg. Datainsamlingen skedde genom både observationer och intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor som var ansvariga för patienter som överflyttades från IVA till vårdavdelning. Resultatet analyserades och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet från studien visar att överflyttningsprocessen består av många olika förberedelser och moment som utförs av intensivvårdssjuksköterskan. Flera intensivvårdssjuksköterskor kände sig stressade över att hinna rapportera över sin patient till avdelningssjuksköterskan. Samarbetet med avdelningssjuksköterskan fungerade väl och intensivvårdssjuksköterskorna kände sig nöjda med överflyttningsprocesserna. Studien har också belyst att överflyttningen av en patient från intensivvård till vårdavdelning kan vara en utdragen process som ofta ligger till grund i platsbrist på mottagande enhet. För att överflyttningen skall bli mer strukturerad kan utarbetade rutiner bidra till en mer patientsäker och effektiv överflyttningsprocess.