Bakgrund & problem: Ekonomistyrning inbegriper många områden, ett av de centralaområdena är fördelningen av kostnader. Kommuner har inte obegränsat med resurser utanmåste likt den privata sektorn ha en fungerande ekonomistyrning, vilket bland annatinbegriper kostnadsfördelning. Växjö kommun har i dagsläget ett geografisktinformationssystem (GIS) som används inom olika förvaltningar för bland annat prognoseroch analyser av olika slag. Problemet som stadsbyggnadskontoret inom Växjö kommunupplever är att fördelningen av kostnader för GIS inte är anpassad efter användningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara den nuvarande modellen förkostnadsfördelning inom stadsbyggnadskontoret samt lämna förslag på hurkostnadsfördelningen alternativt kan hanteras. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod i form av en fallstudie.Urvalet till de semi-strukturerade intervjuerna har baserats på ett snöbollsurval. För att ökastudiens kvalitet har vi använt flera källor till det empiriska materialet samt låtitrespondenterna ta del av studien. Slutsats: Studien har utifrån en jämförelse av den nuvarande modellen för kostnadsfördelningoch teori inom området resulterat i tre lösningsförslag som är möjliga att tillämpa för mät- ochGIS-avdelningen.

Sammanfattning       Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen Linnéuniversitetet, Växjö Titel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig Lindgren Handledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik Karlsson En begränsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hårdare än tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmärksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmån för bland annat elevers hälsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begränsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintäkter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar. Skolorna kan inte leva upp till de krav som ställs i skollagen, om de ska följa budgeten. Arbetets syfte är att beskriva och förklara hur budgetprocessen är uppbyggd i en kommun, för att vidare undersöka vilka prioriteringar som görs om det uppstår konflikter mellan lagar och kommunens budget. Avsikten är att utifrån detta analysera vilken styreffekt budgeten har i en kommunal verksamhet. Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av en fallstudie av Sölvesborgs kommun. Semi-strukturerade intervjuer med ekonomer, nämndordförande och en rektor inom kommunen utgör studiens empiriska underlag. Slutsatsen av studien är att budgetens styreffekt i Sölvesborgs kommun är svag, till stor del på grund av de lagar som styr en kommunal verksamhet. Lagarna stämmer inte alltid överens med budgetens resursramar, vilket får till följd att budgeten prioriteras bort till förmån för lagen.

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra. Den tid som ledde fram till att vissa individer på Nordirland börjar använda terrorism som verktyg analyseras sedan ingående enligt de olika faktorer som sätts upp av respektive teori. Dess faktorer utgörs av bland annat urbanisering, typ av politiskt system och social ojämlikhet. Slutsatsen från denna analys blir att teorierna kan hjälpa oss att förstå fallet i olika grad men att djupare studier behövs för att en adekvat värdering ska vara möjlig.

No description available.

Abstract The purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other’s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews. A total of eight people wereinterviewed, all of whom in some shape or form were involved in solving theKristinehamn crisis. Some of the questions we wanted answers to during theinterviews were if the communication between the authorities and othersword well or less well, and what it was that in that case made the communicationsuccessful or unsuccessful. The result of the study shows that the staffand the people around the staff subconsciously uses the basics of the complexitytheory, which they also think is the best suitable theory of the twoused in this study when it comes to resolving crisis in an effective way.Another result from this study was that in the minds of the people responsiblefor the handling of the crisis, this crisis was solved in the best possible way.And also that the critical factors behind this success was things directlylinked to the basics behind the complexity theory, such as the formation ofthe crisis team, the personal knowledge of the people involved and thatseveral of the crisis mangers had experience from similar events from earlierin their lives. / Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att göra en undersökning av hur en lokalmyndighet agerar vid en oförutsedd händelse. Vi gör det med utgångspunkt itvå kriskommunikationsteorier; Coombs SCCT-teori och Gilpin och Murphyskomplexitetsteori, som till stor del är varandras motsatser. För att genomförastudien gjordes en fallstudie av översvämningarna som drabbade Kristinehamnsommaren 2014, vilket gav oss en bra möjlighet att uppnå syftet medundersökningen. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer.Totalt intervjuades åtta personer, som alla på något sätt var inblandade i attlösa krisen som uppstod i Kristinehamn. Några frågor som vi ville ha svar påunder intervjuerna var bland annat om kommunikationen mellan myndigheternaoch övriga fungerade bra eller mindre bra, och vad det i sådana fall varsom gjorde kommunikationen framgångsrik eller misslyckad. Resultatet avstudien är att staben och personalen runt omkring staben omedvetet användersig av grundprinciperna i komplexitetsteorin, och också anser att den teorin ärden bäst lämpade av de två studien stöttar sig på när det handlar om atteffektivt lösa kriser. Ett annat resultat som framkom var att krisen enligt deansvariga för krishanteringen löstes på bästa tänkbara sätt, där de störstaframgångsfaktorerna var sådant som står i direkt anslutning till komplexitetsteorinsgrundtankar: samgruppering, personkännedom och att flera avkrishanterarna hade erfarenhet av liknande händelser sedan innan.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete. Vi har intervjuat medarbetare och chefer, granskat dokument, samt genomfört direkta observationer på företaget. Empirin har analyserats i relation till teori om Human resource management. I resultatet har vi kunnat finna tio förutsättningar för framgångsrikt personalarbete inom bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden. Samtliga förutsättningar handlar om att lägga ned mycket tid och kraft på arbetet med de mänskliga resurserna inom företaget. Studien visar att det är centralt att bry sig om de anställda, vilja att de ska må bra och samtidigt ge dem rätt förutsättningar att lyckas i arbetslivet. Välmående och tillfredsställda medarbetare presterar bättre och fungerar samtidigt som goda ambassadörer för företaget.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees. Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them. Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research. Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work.

No description available.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet. Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur. Dessa har sedan varit grunden i undersökningen som har varit kvantitativ där den huvudsakliga datainsamlingen skedde via enkäter till 125 försäljare hos Åhléns med kompletterande intervjuer med företagets hållbarhetschef och en varuhuschef. Genom en multipel regressionsanalys framkom signifikanta variabler som förklarar möjliga bakomliggande faktorer som är viktiga för att kunna öka försäljningen av hållbara varor. De främsta visade sig vara att försäljaren skulle ha konkreta riktlinjer att arbeta efter, försäljarens värderingar överensstämmer med företagets, försäljarens anpassningsförmåga i en säljsituation och försäljarens arbetsengagemang. Slutligen visade studien att försäljarna anser att de har en stor påverkan på kundens köpbeslut vilket belyser företags möjlighet att fokusera på sina försäljare som medel i att driva försäljningen av hållbara varor.

Studiens syfte är att få fatt på hur ledningen förankar värdegrundsarbetet hos medarbetarna, det vill säga den förändringsprocessen då arbetet accepteras och skapar engagemang hos de anställda. Studien är en kvalitativ fallstudie med en symbolisk interaktionistisk forskningsansats, där individen ständigt är i samspel med omgivningen och utifrån den tolkar och konstruerar sin omvärld. Intresset i denna studien ligger i att få fatt på lyckade komponenter i förankringsprocessen som kan vara tillämpningsbara i andra verksamheter för att skapa välbefinnande på arbetsplatser. Undersökningen har en teoretisk förankring i Schwartz Value Scale (SVS). Studien baserar sig på intervjuer med lärare och dokument som rör värdegrundsarbetet. Intervjuerna består av tre enskilda och en gruppintervju. Fallstudien är utförd på en kommunal låg- och mellanstadieskola med ca 300 elever och 41 anställda pedagoger och annan skolpersonal. Intervjuerna har sammanställts och tematiserats utifrån teoriramen. Undersökningen resulterade i följande tematiseringar; självstyre, stimulation, likformighet, bevarandet av traditioner, säkerhet, prestation, makt, välvilja om andra och universalism. Dessa pekar på olika grader av förändringsbenägenhet hos de anställda och studiens resultat visar på hur ledningen har hanterat detta.