Baigiamasis darbas skirtas geriau suprasti rizikos ir pelningumo modelius. Tyrimo objektas – rizikos ir pelningumo ryšys skirtingose moderniose portfelio teorijose. Norint įvertinti darbe nagrinėjamus rizikos ir pelningumo modelius, pirmiausia reikia nustatyti investavimo motyvus, rizikos ir pelningumo sąvokas bei jų tarpusavio priklausomybę. Nors vertybinių popierių rinka laikoma viena iš rizikingiausių, tačiau galimybė gauti didelį pelną, šią rinką daro labai patrauklią. Pasirinkti tokį investavimo būdą lemia įvairūs motyvai. Rizika ir pelningumas išskiriami kaip svarbiausi. Norit paaiškinti vertybinių popierių kainų pokyčius, reikalinga nustatyti galimus rizikos šaltinius. Po to apibrėžiama rizikos sąvoka. Taip pat darbe kalbama ir apie tai, jog grąža iš investicijų susijusi su rizika: priklausomybė tarp šių dydžių yra tiesioginė – kuo didesnė rizika, tuo didesnė laukiam grąža. Siūlomas rizikos sumažinimas ir grąžos padidinimo būdas - vertybinių popierių diversifikacija. Pirmoji darbo dalis taip pat skirta rizikos ir pelingumo modeliams. CAPM žinomas kipa vieno veiksnio modelis, kuris vertybinio popieriaus riziką susieja su rinkos rizika. APT laikoma CAPM alternatyva, kuri įvertina daugiau nei vieną veiksnį, todėl vadinamas daugiafaktoriniu modeliu. Fama-French trijų veiksnių modelis yra CAPM tęsinys. Jis vertybinio popieriaus grąžą susieja su rinkos rizika, dydžio bei vertės rizika. Antroji darbo dalis skirta nagrinėjamų modelių pritaikymui Lietuvos vertybiniams... [toliau žr. visą tekstą] / This graduation paper is intended to provide an understanding of risk and return models. The object of this paper is risk and return relationship in modern portfolio theories. In order to evaluate three risk and return models, investment motives, risk and return concepts and relationship between them are needed to describe. Though stock market is one of the most risky, the possible high returns make it very attractive. Investors, who choose to put their money in stock market, are motivated by many reasons. Risk and return are the main motives of choosing this type of investment. In order to explain the reasons of price movements, risk sources are needed to be determinate. After that the risk concept can be defined. The return from the investments is related with risk level. So the relationship between these two measurements is linear: the higher risk is accepted, the higher return can be expected. Diversification can minimize risk and maximize return. The first part of the graduation paper also deals with three risk and return models. CAPM is known as one factor model which makes stocks’ risk correlated with the market risk. APT is an alternative to CAPM. This model evaluates more than one factor that is way it is called multifactor model. Fama-Freanch three factor model is the continuation of CAPM and returns depend on market risk, size risk and “value” risk. The second part of the graduation paper is intended for testing these three models in Lithuanian stock market. Some... [to full text]

Problembakgrund: Studier för sambandet mellan volatilitet och avkastning har för det aggregerade marknadsperspektivet varit odelat enliga i att detta är negativt. Detsamma gäller inte sambandet vid studier på aktier för enskilda företag där ett antal har kunnat observera ett positivt samband. Detta skulle betyda att det är fördelaktigt när en akties volatilitet ökar, vilket går emot tidigare teorier som säger att sjunkande aktiekurser leder till en ökande volatilitet. I en teori har reala optioner presenterats som en förklaring genom dess konvexitet som leder till ett samtidigt ökande värde när volatilitet ökar. Problemformulering: Existerar ett positivt samband mellan volatilitet och avkastning för enskilda aktier noterade på den svenska aktiemarknaden? Syfte: Studiens huvudsyfte ligger i att avgöra om det går att observera ett positivt samband mellan volatilitet och avkastning på företagsnivå. Sambandet kontrolleras för de variabler som indikerar på en relativt stor tillgång reala optioner för att avgöra om ett företags flexibilitet gör att avkastning och volatilitet ökar samtidigt genom de reala optionernas värdeökning i enlighet med den teori presenterad av Grullon, Lyandres och Zhdanov. Ett delsyfte är därefter att undersöka huruvida vanliga prisjämviktsmodellers förklaringsgrad kan förbättras för att utreda om reala optioner har en så betydande effekt för svenska aktiers avkastning att investerare bör ta dessa i beaktande. Teori: Studien avhandlar de två teorier som tidigare presenterats som huvudförklaringar för det asymmetriska sambandet mellan volatilitet och avkastning, hävstångseffekten och volatilitetsfeedback-effekten. Dessutom presenteras den teori som genom ett företags flexibilitet eventuellt förklarar ett symmetriskt samband och de nyckeltal som indikerar på en relativ tillgång reala optioner. För att kunna undersöka detta samband använder vi CAPM, Fama-French tre- och Carhart fyrfaktormodell, samt en vidare modifierad modell som beaktar reala optioner. Metod: För att besvara vår problemformulering har vi valt att genomföra denna kvantitativa studie med en deduktivt ansats. Ett totalurval bestående av 1131 företag på aktiemarknaden mellan åren 1992 – 2011 ligger som grund för de statistiska testen.  Empiri/analys: Resultaten visar på att det inte föreligger ett positivt samband mellan volatilitet och avkastning för enskilda aktier noterade i Sverige, det samband vi finner är signifikant negativt. De undersökta prisjämviktsmodellerna visar på en något ökande förklaringsgrad för de variabler som indikerar reala optioner men utan signifikanta resultat. Dessa resultat skiljer sig från referensstudien på den amerikanska marknaden av Grullon et al. som kunnat visa på ett positivt samband. Slutsats: Ett existerande symmetriskt samband går inte att helt utesluta, resultaten visar däremot på att de teorier som driver ett negativt samband är dominerande på den svenska marknaden. Detta kan bero på exempelvis skillnader i företagsklimat eller juridiska trösklar mellan länder som hämmar ett företags möjligheter till att vara flexibla och att denna effekt därför blir begränsad.

<p>The aim of this master thesis was to examine whether the noticed effect of Black Monday October 1987 on stock market volatility has also influenced the predictive power of the single factor CAPM and the Fama French three factor CAPM, in order to conclude whether the models are less effective after the stock market crash. I have used an OLS regression analysis and a Monte Carlo Simulation technique. I have applied these techniques on 12 industry portfolios with US data to draw a conclusion whether the predictability of the single and three factor model has changed after October 1987. My research confirms that the single factor CAPM performs better before October 1987 and also found evidences that support the same hypothesis of Black Monday effect on the predictive power of the Fama French three factor model.</p>

Made available in DSpace on 2010-04-20T20:58:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 1_166943.pdf: 529168 bytes, checksum: 4fbbe4e69878b615851de1e24f7c69b3 (MD5) Previous issue date: 2007-12-17T00:00:00Z / This paper confronts the Capital Asset Pricing Model - CAPM - and the 3-Factor Fama-French - FF - model using both Brazilian and US stock market data for the same Sample period (1999-2007). The US data will serve only as a benchmark for comparative purposes. We use two competing econometric methods, the Generalized Method of Moments (GMM) by (Hansen, 1982) and the Iterative Nonlinear Seemingly Unrelated Regression Estimation (ITNLSUR) by Burmeister and McElroy (1988). Both methods nest other options based on the procedure by Fama-MacBeth (1973). The estimations show that the FF model fits the Brazilian data better than CAPM, however it is imprecise compared with the US analog. We argue that this is a consequence of an absence of clear-cut anomalies in Brazilian data, specially those related to firm size. The tests on the efficiency of the models - nullity of intercepts and fitting of the cross-sectional regressions - presented mixed conclusions. The tests on intercept failed to rejected the CAPM when Brazilian value-premium-wise portfolios were used, contrasting with US data, a very well documented conclusion. The ITNLSUR has estimated an economically reasonable and statistically significant market risk premium for Brazil around 6.5% per year without resorting to any particular data set aggregation. However, we could not find the same for the US data during identical period or even using a larger data set. Este estudo procura contribuir com a literatura empírica brasileira de modelos de apreçamento de ativos. Dois dos principais modelos de apreçamento são Infrontados, os modelos Capital Asset Pricing Model (CAPM)e de 3 fatores de Fama-French. São aplicadas ferramentas econométricas pouco exploradas na literatura nacional na estimação de equações de apreçamento: os métodos de GMM e ITNLSUR. Comparam-se as estimativas com as obtidas de dados americanos para o mesmo período e conclui-se que no Brasil o sucesso do modelo de Fama e French é limitado. Como subproduto da análise, (i) testa-se a presença das chamadas anomalias nos retornos, e (ii) calcula-se o prêmio de risco implícito nos retornos das ações. Os dados revelam a presença de um prêmio de valor, porém não de um prêmio de tamanho. Utilizando o método de ITNLSUR, o prêmio de risco de mercado é positivo e significativo, ao redor de 6,5% ao ano. / Este estudo procura contribuir com a literatura empírica brasileira de modelos de apreçamento de ativos. Dois dos principais modelos de apreçamento são confrontados, os modelos Capital Asset Pricing Model (CAPM) e de 3 fatores de FamaFrench. São aplicadas ferramentas econométricas pouco exploradas na literatura nacional na estimação de equações de apreçamento: os métodos de GMM e ITNLSUR. Comparam-se as estimativas com as obtidas de dados americanos para o mesmo período e conclui-se que no Brasil o sucesso do modelo de Fama e French é limitado. Como subproduto da análise, (i) testa-se a presença das chamadas anomalias nos retornos, e (ii) calcula-se o prêmio de risco implícito nos retornos das ações. Os dados revelam a presença de um prêmio de valor, porém não de um prêmio de tamanho. Utilizando o método de ITNLSUR, o prêmio de risco de mercado é positivo e significativo, ao redor de 6,5% ano.

In this paper, I examine the top ten historical upward and downward daily shocks in the Dow Jones Industrial Average, and test whether industry specific abnormal returns can be explained by industry specific leverage ratios on those days. I use modified versions of the Capital Asset Pricing Model and the Fama French 3 Factor regression to examine within-industry abnormal returns. I then proceed to rank the industry abnormal returns and industry leverage ratios, from high to low, on days corresponding to these large shocks. Finally, I examine the correlation between these ranks on the days corresponding to the large moves. The results show that on upward moving days, there is no relationship between industry abnormal returns and industry leverage. However, on downward moving days, there is moderate negative correlation between industry abnormal returns and leverage, suggesting that higher leverage leads to lower abnormal returns. This paper explains these results in further detail, and discusses the implications to the greater field of financial economics.

The increasing popularity of passive investment strategies causes the long-term feasibility of active investing to be questioned more often. Therefore, this research aimed to uncover whether active investors' influence on fund performance is positive and significant enough to offset the cost involved, thereby providing reasoning for active rather than passive investing. A comparative analysis of 211 actively managed funds and 191 market and industry-specific indices is performed. Security selection skills and market timing ability are captured through a model comprising of the Fama French three-factor and the Treynor and Mazuy market timing model. The sample is tested between 2005 and 2020, with 5-year sub-periods. Over the full period, active and passive returns are found to be nearly indistinguishable. However, active funds seem to excel during bearish periods, where passive funds excel in bullish periods. The standard deviation is higher overall for passive investing. This difference, however, disappears during bearish periods. The security selection skill is barely distinguishable from zero for either strategy. On the other hand, market timing ability is existent for active investors, indicating a positive effect in bearish markets and a negative effect in bullish markets. Additionally, for both investing strategies, more than 90% of the returns are explained by the movements of the general market. The most suitable investment strategy is truly determined by an investor's level of risk aversion. Nevertheless, this research found that, in general, the passive investing strategy is dominant under normal market conditions. Active investors can act on the macroeconomic developments that fuel crises. This advantage enables them to achieve returns superior to indices while preserving a lower standard deviation during bearish market conditions.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, genom att tillämpa aktierekommendationer som investeringsstrategi. Studien ämnar även att undersöka vilken grad av marknadseffektivitet som råder på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.   Metod: Vi har inhämtat samtliga utfärdade rekommendationer för Stockholmsbörsens Large Cap-lista genom att använda databasen Refinitiv Eikon, rekommendationerna är inhämtade på månatlig basis och illustreras av den aggregerade, procentuella andelen för respektive typ av rekommendation. Den valda tidsperioden är 2015-01 till 2019-12. Tre portföljer har bildats som representerar köp, behåll och sälj. För att bedöma vilka aktier som platsar i de respektive portföljerna, så använder vi oss av en rekommendationsgrad (60%), detta för att en rekommendation ska kunna betraktas som entydig. Den totala avkastningen för respektive portfölj mäts därefter i relation till rådande riskfri ränta, vilket möjliggör att undersöka eventuell förekomst av riskjusterad överavkastning. Det statistiska programmet Stata har därefter använts för att bedöma huruvida avkastningen för respektive portfölj, såväl som ytterligare variabler som är inkluderade i värderingsmodellerna, är av statistisk signifikans. Värderingsmodellerna som tillämpas är Fama French Trefaktormodell och Capital Asset Pricing Model (CAPM).   Resultat: Studien kommer fram till att det är möjligt att uppnå riskjusterad överavkastning, detta genom att tillämpa säljportföljen. Signifikanta resultat (95%) uppvisades både vid tillämpning av Fama French Trefaktormodell och CAPM som värderingsmodell. Övriga portföljer uppvisade ej signifikanta resultat.   Slutsats: Slutsatsen från studien är att är möjligt att generera riskjusterad överavkastning genom att använda sig av aktierekommendationer som investeringsstrategi. Detta resultat är dock endast möjligt att uppnå genom att använda säljportföljen. Signifikant riskjusterad överavkastning kunde ej påvisas för köp- och behållportföljen, vilket indikerar att det inte finns något mervärde för en investerare att tillämpa dessa porföljer givet denna strategi. Resultatet från studien indikerar även att det råder en marknadseffektivitet av den medelstarka graden på den svenska aktiemarknaden. Dock gäller detta antagande ej för säljportföljen vars resultat strider mot den medelstarka graden av marknadseffektivitet.   Nyckelord: Aktierekommendationer, överavkastning, investeringsstrategi, portföljstrategi, effektiva marknadshypotesen, marknadseffektivitet, Fama French, CAPM, Large Cap

No description available.

This research investigates brand equity’s role in mitigating the impact of the COVID-19, a complex crisis, on firms’ stock performance. It also compares a high brand equity stock (HBES) portfolio with the overall market during three periods of the crisis (downturn, upturn, and total disturbance). To delineate brand equity’s influences across different periods of the COVID-19 crisis, I distinguish between three market periods: (1) market downturn; (2) market upturn; (3) total disturbance. Furthermore, the excess returns of the HBES portfolio with the overall market, containing all the firms listed collectively on the Center for Research in Security Prices (CRSP), NYSE, AMEX, and NASDAQ, are compared. The Fama-French (FF; Fama and French, 1993) method is used to examine the brand equity’s effects on stock return and risk factors, namely volatility and beta. Using the Behavioral Portfolio Theory (BPT), this research shows brand equity insulates firm performance during the COVID-19 crisis by improving stock return and mitigating risks. However, brand equity effects vary across the three market periods, improving stock return and reducing volatility in the downturn. Nevertheless, brand equity does not buffer stock return in the upturn. Overall, during the total disturbance period, brand equity protects stock return and diminishes risk. The comparative findings indicate brand equity is a strong protector of stock return in the downturn, while it is more effective in reducing risk in the upturn. The findings advance research by providing evidence pertaining to brand’s role in mitigating the impact of unpredictable market shocks and crises, such as the COVID-19 pandemic, on stock performance. While brands are mostly viewed as drivers of sustained competitive advantage and profitability, their protective role in times of crisis is noteworthy. The findings can potentially help marketing and brand managers justify marketing spending and aid them in crafting strategies to enhance firm performance during crises similar to the COVID-19. The marketing-finance interface can benefit from insights offered by the COVID-19 pandemic, as such crises are becoming prevalent and are capable of damaging various stakeholder’s outcomes (firms, investors, customers).

This study explores the influence of inflation on the monthly total stock returns and stock pricing of Swedish banks. The research question is systematically examined througha cross sectional and time series analysis, utilizing Fama-French, Carhart, and Fama-Macbeth metodologies. Contrary to the initial hypothesis, the outcomes from the Fama-French-Carhart regression, incorporating the inflation factor, reveal a consistently negative effect of inflationon stock returns across Swedish banks. This unexpected result challenges the anticipated relationship between inflation and stock returns. Furthermore, the assessment of risk premiums via the Fama-Macbeth regression does not identify a statistically significant risk premium for inflation exposure. These findings contribute to understanding the dynamics between inflation and the financial performance of Swedish banks, prompting further inquiry into the factors influencing stock returns in the presence of inflationary pressures.