In financial markets, momentum effect can be defined as the tendency of prices to maintain their short term movements. On the other hand, reversal effect is usually understood to be the change in direction of long term price movements. This paper examines whether momentum and reversal effects were in evidence in the Brazilian stock market between January 1999 and June 2012. After calculating 1296 trading strategies, no evidence of reversal effect is found. With regard to momentum effect, some weak evidence is presented for the very short term. Exposure to risk factors can explain returns on strategies, including returns on momentum strategies. The results are borne out with different market proxy specifications and size subsamples. When compared to previous studies, the results raise the question of whether the reversal effect is vanishing from the Brazilian stock market and whether the traces of momentum are sufficient to confirm its existence. Furthermore, evidence of seasonality is found for June in momentum strategies and for November in both reversal and momentum strategies. Subsequent tests reveal that the effects of seasonality are limited to small stocks. / Nos mercados financeiros, o efeito momento pode ser definido como a tendência dos preços em manter seus movimentos de curto prazo. Por outro lado, o efeito contrário é geralmente entendido como a mudança na direção dos movimentos de longo prazo dos preços. O presente trabalho examina a existência dos efeitos momento e contrário no mercado acionário brasileiro no período compreendido entre janeiro de 1999 e junho de 2012. A partir do cálculo de 1296 estratégias de investimento, nenhuma evidência de efeito contrário é encontrada. Com relação ao efeito momento, observou-se apenas uma fraca evidência no curtíssimo prazo. A exposição aos fatores de risco é capaz de explicar os retornos das estratégias, inclusive os retornos das estratégias de momento. Os resultados são robustos ao se utilizar diferentes especificações de proxy de mercado e subamostras de valor de mercado. Quando comparados a trabalhos anteriores, os resultados colocam em questão se o efeito contrário está desaparecendo no mercado acionário brasileiro e se as fracas evidências do efeito momento são suficientes para confirmar sua existência. Ademais, são observadas evidências de sazonalidade no mês de junho nas estratégias de momento e, no mês de novembro, em ambas as estratégias. Testes posteriores revelam que esses efeitos de sazonalidade estão restritos à subamostra de baixo valor de mercado.

[pt] O presente estudo busca analisar a existência de prêmio de risco para o fator Quality minus Junk (QMJ) e seus componentes, assim como a interação da qualidade com outras anomalias documentadas na literatura, como: Tamanho, Valor e Momento para o mercado acionário brasileiro. A análise para o mercado brasileiro é feita com base nos dois artigos de Asness, Frazzini e Perdersen, Quality Minus Junk e Size Matters if You Control Your Junk . Ao adotar uma estratégia comprada em ações com pequeno valor de mercado e vender empresas com alto valor de mercado, uma estratégia baseada em tamanho está potencialmente comprada no prêmio de tamanho, mas também vendida em um prêmio de qualidade, o que acaba criando distorções nos resultados esperados dado que existe a interação de outra variável. Procuramos também através da utilização de um conjunto de regressões mensurar se o fator Qualidade apresentado por Asness et al. (2014) e o modelo de precificação de Fama e French (2016) poderiam nos ajudar a encontrar um alfa para o prêmio de tamanho mais significante e quanto o fator qualidade é capaz de explicar o prêmio de risco presente na anomalia de tamanho. / [en] The present study seeks to analyze the existence of a risk premium for the Quality minus Junk (QMJ) factor and its components, as well as an interaction of quality with other anomalies documented in the literature, such as: Size, Value and Momentum to the Brazilian stock market. The analysis for the Brazilian market is made based on the two articles by Asness, Frazzini and Perdersen, Quality Minus Junk and Size Matters if You Control Your Junk . Adopting a strategy long in stocks with small market value and short in stocks with high market value, a strategy based on size, is potentially long at the size premium, but also short at a quality premium, which ends up creating distortions in the expected results since there is an interaction with another variable. We also seek through a set of regressions to measure whether the factor presented by Asness as QMJ and the pricing model by Fama and French (2016) can help us to find an alpha more significant for the size premium, and how much the quality factor is able to explain the risk premium present in the size anomaly.

I och med att hållbarhetsfaktorer får en allt större inverkan på investeringsbeslut är syftet med studien att undersöka huruvida en strategi baserat på ESG-poäng genererar avvikelseavkastning. Studiens teoretiska ansats bygger på den effektiva marknadshypotesen och tidigare litteratur inom hållbart investerande. Populationen som undersöks är svenska företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm under perioden januari 2010-december 2016. Genom att konstruera jämviktade portföljer av 53 företag baserat på ESG-poäng från Thomson Reuters skapas två skilda portföljer, en hållbar och en icke hållbar. Portföljernas avvikelseavkastning undersöks först genom CAPM för att sedan ytterligare justeras efter Fama & French trefaktormodell. Studiens resultat visar att sambandet mellan hållbara portföljer och avvikelseavkastning är neutralt. Undersökningen visar därför att en strategi i vilken ESG-poäng ligger till grund för portföljstruktur inte är finansiellt överpresterande i Sverige. Indikationer ges dock om att en investeringsstrategi som innehar långa positioner i hållbara portföljer och blankar icke hållbara ger positiv avvikelseavkastning.

<p>Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.</p>

Diskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwillDiskussioner förs ständigt om huruvida företagets redovisning ger en rättvisande bild av verkligheten. En balanspost som länge diskuterats och ifrågasatts är goodwill. Sedan 2005 ska svenska företag värdera denna tillgång till sitt såkallade verkliga värde genom att göra årliga nedskrivningsprövningar. Enligt denna nya värderingsmetod ska företagen uppskatta faktorer som framtida kassaflöden, diskonteringsränta och tillväxttakt för att göra en korrekt värdering av sin goodwill. Vissa kritiker menar att denna värderingsmetod för många företag kan bygga på subjektivitet. Orsaken till det är att uppskattningarna som genomförs i många fall kan ses som ovissa och uppbyggda på förhoppningar. I denna uppsats undersöks svenska börsnoterade företags val av diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag bedömer sin diskonteringsränta vid nedskrivningsprövning av goodwill annorlunda i jämförelse med utomståendes uppskattningar. Om skillnader identifieras undersöks om dessa kan förklaras av opportunistiskt beteende från företagens sida. För att undersöka eventuella skillnader används utomstående uppskattningar i form av egna beräkningar av diskonteringsräntan med hjälp av CAPM och Fama och French trefaktormodell samt analytikers uppskattningar för respektive företag.Den teoretiska referensramen består av en förklaring till de nuvarande standarder som gäller för goodwill. Vidare beskrivs CAPM och trefaktormodellens ingående variabler grundligt. För att förklara eventuella skillnader mellan företagens redovisade diskonteringsränta och de utomståendes uppskattningar presenteras agentteorin med fokus på opportunistiskt beteende.Genom uppsatsen har vi funnit att svenska företags redovisade diskonteringsräntor i många fall skiljer sig mot utomståendes uppskattningar. Vid jämförelsen av resultaten för CAPM och trefaktormodellen fann vi att majoriteten av företagen värderar sin diskonteringsränta annorlunda. Analytikernas uppskattningar var mer samstämmiga, men visade också att en betydande del diskonteringsräntor skiljde sig. Vi har i denna uppsats även påvisat att företag där goodwill är av stor betydelse för resultatet och det egna kapitalet tenderar att undervärdera diskonteringsräntan i större utsträckning än företag där goodwillposten har mindre betydelse. Detta tyder på att vissa företag på Stockholmsbörsen i enlighet med agentteorin agerar opportunistiskt vid värdering av goodwill.

The purpose of this paper is to explore the relationship between the returns of momentum strategies and macroeconomic factors. The empirical results indicate that the phenomenon of underreaction is found in Taiwan stock market in the short term, and adoption of momentum strategies can slightly result in significant positive abnormal returns, while no phenomenon of overreaction is found in the long term, and no significant positive abnormal returns are gained if the contrarian strategies are applied. After dividing the market status into bull market and bear market, we find that the underreaction phenomenon appears in the bull market in the short term, and significant positive returns may be gained if the momentum strategies are used; on the other hand, the overreaction phenomenon appears in the bear market in the long term, and the adoption of contrarian strategies may offer significantly positive returns. In addition, either positive or negative excess returns of momentum strategies are found in the bull and bear markets. The value of (alpha) of the returns mostly exceeds zero after the adjustment of Fama and French three-factor model. Finally, the predictive value of macroeconomic analysis and the analysis of returns of momentum strategies reveal that the rate of return of momentum strategies is higher when the expected rate of return of macro economy in the bull market is getting lower, and the rate of return of momentum strategies is lower while the expected rate of return of macro economy in the bear market is high. We conclude that macroeconomic factors are unrelated to the returns of momentum strategies, regardless of bull market or bear market.

The traditional fund performance-evaluating measures rely on historical returns; however, this return-based performance measures are demonstrated with less precision but more biases than the holding-based measures by many studies. Therefore, the paper uses both return-based measure and holding-based measure by Cohen et al (2005). The equity fund samples begin from January 2004 to December 2008 with monthly returns and seasonally holdings of equity funds. The purpose of the study is to compare the predicting ability and information-containing ability between the four models: CAPM alpha model, Fama & French alpha model, CAPM holding based alpha model, and Fama & French holding based alpha model. At the end, the study analyzes the stock selection ability of Taiwan equity funds with the model which has the best predicting and information-containing power. The result shows that the best predicting power models are Fama & French model and CAPM model. Also, the best information-containing models for predicting future returns are Fama & French model and CAPM model. Thus, the study uses both Fama & French model and CAPM model to analyze the stock-picking ability of Taiwan equity funds. And we find that the funds have no stock selecting ability under Fama & French alpha model, but have the contrary results under CAPM alpha model. However, considering the number of the factors and the explanation of the two models, we conclude this paper with Fama & French model which shows Taiwan equity funds having no stock selection ability.

The study examines the returns for new and existing holdings in Swedish actively managed equity funds. The hypothesis is based on fund managers paying more attention and effort to analyze and finding new investments for the portfolio than they do to update the analyzes for the existing holdings. The managers can therefore be assumed to create information benefits which in turn generate a higher return for new than existing holdings. Calendar-Time Portfolio Approach is used to measure the development of new and existing holdings. Alpha estimates are performed using the Fama and French (1993) three-factor model and the Carhart (1997) four-factor model. When alpha is estimated using the Carhart four-factor model, the study finds that new holdings generate a slightly higher average return per month, 0.95%, compared with the existing holdings, 0.87%. The study finds similar results when alpha is estimated using the Fama and French three-factor model. The difference was not statistically significant for either method and can therefore be assumed to be random. / I studien undersöks avkastningen för nya, respektive befintliga innehav i svenska aktivt förvaltade aktiefonder. Hypotesen baseras på att fondförvaltare lägger mer uppmärksamhet och ansträngning på att analysera och finna nya investeringar till portföljen än vad de gör för att uppdatera analyserna för de befintliga innehaven. Förvaltarna kan därför antas skapa informationsfördelar som i sin tur genererar en högre avkastning för nya än befintliga innehav. För att mäta utvecklingen av nya respektive befintliga innehav används Calendar-Time Portfolio Approach. Skattningar av alfa genomförs med Fama och French (1993) trefaktormodell och Carhart (1997) fyrfaktormodell. När alfa skattas med Carhart fyrfaktormodell finner studien att nya innehav genererar en något högre genomsnittlig avkastning per månad, 0,95 %, jämfört med de befintliga innehaven, 0,87 %. Studien finner liknande resultat när alfa skattas med Fama och French trefaktormodell. Differensen var inte statistiskt signifikant för någon av de två metoderna och kan därmed antas slumpmässig.

Hedgefonder är ett hett investeringsverktyg, specielltnui en tid präglad av låga räntor. Envanligtförekommande uppfattning är atthedgefonder skagenerera överavkastning;det faktum att de historiskt har kunnat verka under generösaregleringsformer är en av flera anledningar tillatt gemene man har högt ställda förväntningar på hedgefonder som investeringsform. Frågan är dock vad som händer med överavkastningen-vilket är varje investerares primära angelägenhet –om regleringarna stramas åt? Syftet med studien är därför att undersöka hur hedgefonder påverkas av ett minskat handlingsutrymme, det villsäga en ökad grad av reglering. Studien mäter hedgefonders överavkastning, i termer av alfa, med hjälp av Fama och Frenchs trefaktormodell, före och efter den omfattande reformen The Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act. Uppsatsens data indikerar på att överavkastningen, alfa, är signifikant lägre i perioden efter införandet av reformen. Studienpåvisar även att strategierna, Event Driven och Multistrategi, har lägre överavkastning efter implementeringen av Dodd-Frank Act, medanssamma effekt inte kunde konstaterasförLång/Kort-strategin.

Denna uppsats undersöker om två olika momentumstrategier applicerat på mindre bolag i Sverige kan generera överavkastning. Momentumstrategier är investeringsstrategier som bygger på historisk prisdata och enligt den effektiva marknadshypotesen ska dessa inte kunna ge en överavkastning på en svagt effektiv marknad. Flertalet studier har dock hittat bevis för att dessa fungerar, och även att momentumavkastningen ofta är större för mindre bolag än stora bolag. Studiens urval är samtliga bolag som är noterade på NASDAQ Stockholm under tidsperioden 2007-2016. Vi följer Fama och Frenchs (2008) storleksdefinitioner och sorterar in bolagen i tre kategorier efter deras börsvärde (stora, små och mikrobolag) och vi bygger sedan portföljer med bolagen som kategoriseras som små. Portföljernas avkastning riskjusteras med Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell. Studien finner att ingen av momentumstrategierna genererar en statistiskt signifikant överavkastning på den svenska marknaden under perioden.