Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och fördjupa oss i värdekonflikter kopplat till fast fashion, och ta del av hur kvinnliga studenter vid Uppsala universitet konsumerar kläder och förhåller sig till fenomenet. Studien har en fenomenologisk utgångspunkt och utgår från tio informanters perspektiv och upplevelser som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Vi analyserar materialet genom transkribering, kodning och metoden Ad Hoc som tillåter oss att använda flera analysmetoder för att tolka och skapa mening i materialet. Det teoretiska ramverken som utgör grunden för studien är Pierre Bourdieus och Beverly Skeggs teorier med specifikt fokus på begreppen habitus, kapital, distinktion, smak, respektabilitet, femininitet och disidentifikation. Resultatet av detta arbete visar att det uppstår värdekonflikter hos yngre kvinnliga studenter då de upplever miljöfrågor svårhanterliga i kombination med samhällets identitetsnormer. Informanterna upplever att det finns flera normer kopplat till att vara kvinna med fokus på utseendet, hur de konsumerar kläder och hur de ständigt förväntas vara den bästa versionen av sig själva. Studien visar att informanterna påverkas av samhället genom olika digitala plattformar och sociala medier, men att de även erhållit värderingar och en identitetsbild av sig själv från sin familj och uppväxtmiljö. Värdekonflikterna som informanterna upplever resulterar i att fler av dem börjat handla mer kläder från second hand-butiker, och medvetet anstränger sig för att konsumera mer hållbart i hopp om att minska negativa känslor. Mot bakgrund av detta bidrar studien med viktig information kring värdekonflikter i en sociologisk och samhällsmässig kontext.

Detta examensarbete är baserat på en designprocess som går ut på att influera kvinnliga klädkonsumenter i åldrarna 17-25 att göra mer hållbara val. Fast fashion är ett välkänt globalt problem i dagens samhälle och även om människor är medvetna om problemet, fortsätter vi att mätta marknaden. Varje individ har makten över sin egna garderob, däremot saknas det vägledning i hur man ska göra den mer hållbar. Genom att göra en designprocess som var inriktad på att jobba nära målgruppen har problemet undersökts. Arbetet utvecklades till ett koncept av en mobilapp som riktar sig till unga kvinnliga konsumenter och som genom nudging leder dem i en grönare och mer hållbar riktning, genom att de ser sitt köpbeteende och även får slow fashion tips.

Background: Fast-fashion companies are famous for manufacturing the products at cheaper prices and consumers are getting aware of that. Due to the widespread environmental and social problems in the world, Corporate Social Responsibility (CSR) has significantly evolved in fast-fashion industries. A lot of fast-fashion companies are involved in CSR communication in order to convey the information to consumers. It is significant for the companies to adapt effective strategies of communicating their CSR activities to consumers.  Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of CSR content communication on consumers’ attitudes toward fast fashion companies.  Method: In this study, the semi-structured interviews as a qualitative method were conducted. The sample size is 12 consisting of 6 men and 6 women. The authors selected individuals who are interested in fashion and preferably have concerns about sustainable fashion brands.  Findings: The findings demonstrated the significance of transparent CSR communication as a consideration for the effect on consumers’ attitudes. Visual content attracts consumers’ attention and gives sympathetic emotions to consumers wherein directly influence positive attitudes towards the companies. However, the participants did not regard written content as important because of the difficulties of availability and readability. Third party confirmation from the new theory plays an important role in contributing to a positive attitude and it also expands WOM and credibility of the companies.  Conclusion: This study contributes to the knowledge of CSR communication strategies in fast-fashion companies because the findings are closely related to how companies can create effective CSR content to positively influence consumers’ attitudes.

Title: Incentive Systems Related to Sustainability - Are They Efficiently Structured within Nordic Fast Fashion? Problematization: Incentive systems play an important role in guiding and motivating employees towards the goals regarding sustainability for business. The problem that this thesis investigates is that the incentive systems of nordic fast fashion businesses might not be efficiently structured to contribute to the sustainability work. Purpose: The purpose of this study is to investigate the current incentive systems within fast fashion businesses and the relation to sustainability within these systems, in order to determine if the structure of the incentive systems are efficient. Research Questions: (1) How could the sustainability work of nordic fast fashion businesses be enhanced by incentive systems? (2a) What kind of incentive systems are integrated within the fast fashion businesses today, and to what extent are they related to sustainability? (2b) In what way can an efficient sustainability-integrated incentive system provide a potential solution for fast fashion businesses to become more sustainable? Method: In order to study this phenomenon of efficient sustainability-integrated incentive systems, a qualitative approach has been implemented. The qualitative approach was conducted through a multiple case study consisting of an interviewing process as well as a document analysis of the case businesses for the study. Results: The result retrieved from this study manifest that the current incentive systems are heavily focused on financial targets, while being inefficient sustainability-wise in integration and motivation on individual plans. Although the case businesses proved to be valuing and targeting sustainability work to a large extent, the work seems to be excluded from the incentive systems for employees, as the systems are lacking implementation of sustainability as well as clear motivation of the employees. Refusing employees the possibility to influence the targets on their own, and thereby obstructing the ability to actually influence sustainability work according to the incentive theory of motivation and Expectancy theory.  Practical Implications: This thesis provides a good ground to argue for an actual lack of action among fast fashion businesses to make a difference, sustainability wise. The presented factors argue for there actually being more to do to enhance sustainability, while proving that there is reason for trying the sustainability integrated incentive systems approach. Keywords: Incentive System, Fast Fashion, Sustainability, Motivation, Management Control

The fast fashion industry is valued as one of the largest industries globally, with its enormous production significantly contributing to environmental injustice. This study investigates the role of fast fashion organisations in addressing consumer demands for sustainability, focusing on the H&M Group as a case study. Despite the organisational efforts towards sustainable practices, consumers require more honesty and transparency in the way fast fashion organisations communicate their actions.The study begins with an introduction to the environmental impact of the fashion industry and the research problem, followed by introducing the H&M Group as a single case study. The literature review is used to provide an overview of existing research and contextual information followed by a conceptual framework incorporating CSR, the triple bottom line, the concept of sustainability, and corporate sustainability. The study draws on the social constructivist methodology with an abductive approach, utilising both quantitative and qualitative data.This research uses the H&M Group’s sustainability reports from 2020 to 2022, analysing how the organisation communicates and constructs its sustainability practices. Additionally, a survey was conducted to capture consumer perspectives on the sustainability efforts of fast fashion organisations.The case study is further detailed before describing the methods of data collection and analysis, including discourse and thematic analysis. The data sets, comprising H&M Group’s sustainability reports and the survey results, are furthermore presented. The findings reveal a significant paradox and complexity for both consumers and organisations. Consumers distrust fashion organisations’ sustainability claims yet continue to purchase low-cost products. The fast fashion industry faces the challenging task of balancing profitability with genuine sustainability, while mainly highlighting possible future actions.

Hållbarhet är ett begrepp som har skiftande innebörd, både inom vetenskap och populärvetenskap. Forskning kring hållbarhet har ett särskilt fokus på kartläggning av orsakssamband och enbart ett fåtal studier fokuserar på att kartlägga och utforska hur begreppet hållbarhet konstrueras genom företags kommunikation. Inom redovisning efterfrågas ofta ett mer principbaserat och konceptuellt angreppssätt, och då detta enligt vår litteraturöversikt ges begränsat utrymme inom forskning kring hållbarhet, finns det möjligheter till att bidra med förståelse på området. Syftet med denna studie är att utforska hur begreppet hållbarhet kommuniceras och därmed konstrueras av företag med affärskonceptet fast fashion. Det finns en distinktion mellan handling och kommunikation och den här studien behandlar enbart kommunikationsaspekten. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar för företag med affärskonceptet fast fashion. Studien har en tvärsnittsdesign med ett teoretiskt urval och top of mind-associationer. Totalt inkluderades tre företag i studien och deras respektive hållbarhetsredovisningar för rapporteringsåret 2013. I analysen har vi arbetat utifrån en abduktiv ansats inspirerat av ett foucauldianskt perspektiv. Den teoretiska modellen utvecklades med hjälp av tidigare litteratur om hållbarhetsdefinitioner och användes som en utgångspunkt för att kategorisera de textavsnitt som identifierades i respektive analys. Vår utforskning av företagens kommunikation av hållbarhet leder till slutsatsen att begreppet snarare konstrueras som produktiv aktivitet än handlingsklokhet i och med företagens tydliga fokus på stegvis anpassning och efterlevnad av såväl koder som specifika regler. Weak sustainability är mer framträdande än strong sustainability i företagens hållbarhetsrapportering, men det finns även en glidande skala mellan dessa. Till skillnad från övriga studier kring konstruktion av hållbarhetsbegreppet riktar denna studie in sig på företag med ett visst koncept (i.e. fast fashion) i utforskningen av hur hållbarhetsbegreppet kommuniceras och konstrueras. Studiens bidrag är utvecklandet av den teoretiska modellen i form av en glidande skala samt ökad konceptuell förståelse för konstruktion av hållbarhet. Vi argumenterar således för en glidande skala mellan de teoretiskt definierade hållbarhetskategorierna, medan andra studier enbart presenterar sina resultat enligt dikotomier. / Considering both science and popular science, sustainability is a concept of diverse meanings. Scientific research concerning sustainability has a particular focus on plotting causal links. Only a few studies focus on plotting and exploring the concept of sustainability as it is being conveyed by businesses via communication in corporate sustainability reports. Within the accounting field, there is a common demand for a principles-based and conceptual approach. Thus, while our literature review shows scientific research on sustainability has given limited attention to this approach, there are vast opportunities to contribute to this field by enhancing the comprehension of this issue. Consequently, the aim of this study is to explore the way in which the concept of sustainability is communicated and hence constructed by fast fashion businesses. As there is a distinction between practice and communication, this study merely focuses on the communication aspect.We have conducted a qualitative content analysis based on corporate sustainability reports issued by fast fashion corporations. The study applies a cross-sectional design and a theoretical sampling technique coupled with top-of-mind associations. In total, three corporations were included in this study, resulting in a sample of three corporate sustainability reports from the reporting year of 2013. During the analysis, an abductive approach inspired by a foucauldian perspective was applied. The theoretical model was elaborated on the basis of previous research and academic literature on the definition of sustainability and it served as an initial structure for categorization of the empirical observations.Our findings indicate that companies portray a clear focus on gradual adjustment and conformity to various codes as well as regulations, which leads to the conclusion that companies included in this study construct sustainability in terms of skills rather than wisdom. Furthermore, our findings point to the conclusion that elements of weak sustainability are more prominent than elements of strong sustainability in corporate sustainability reports. However, a notable finding is the existence of a sliding scale between these paradigms. As opposed to other studies regarding the construction of sustainability, this study focuses on a certain business concept (i.e. fast fashion) exploring the communication and construction of the concept sustainability. The contribution of our study is an evolution of the model in terms of a sliding scale and increased conceptual understanding of the term sustainability. We argue a sliding scale between weak and strong sustainability should be taken into account, while previous studies have presented their findings solely as dichotomies.This paper is written in Swedish.

De miljövänliga problem som världen står inför idag är tätt sammanhängande med den masskonsumtion som skapats av fast fashion-industrin. Detta har skapat en större efterfrågan av miljövänligt producerade kläder av konsumenter då de har en allt större inblick och påverkan på modeindustrin. Tidigare forskning visar att det är många konsumenter som tycker att det är viktigt att konsumera miljömedvetet, men utav dessa respondenter så var det dock bara cirka 30% av dessa deltagare som faktiskt agerade enligt sina miljömedvetna värderingar. Gapet mellan miljövänlig attityd och faktiska beteende kallas det gröna gapet och är något som har undersökts sedan 70-talet. Intentionen med denna uppsats är att undersöka det gröna gap som finns hos kvinnliga studenter på Textilhögskolan i Borås då dessa anses ha stor inblick i modeindustrin och dess miljömässiga påverkan men trots detta ändå handla fastfashion. Fokusgrupper sattes samman för att genom en gruppdiskussion undersöka och svara på frågan vad som påverkar konsumenter till att handla enligt sina hållbara attityder. Resultaten från undersökningen visade att lågt pris, trendig design och lättillgänglighet var de främsta faktorerna som ledde till att konsumenter handlar fast fashion hellre än hållbart mode. Resultatet visar däremot att mer och bättre information var det som skulle kunna få respondenterna att handla mer miljömedvetet. Fastän de redan är insatta i ämnet så nämndes det att det finns en otydlighet och osäkerhet gällande på vilket sätt företag faktiskt är hållbara och vad man betalar ett dyrare pris för. / The environmental problems that the world is facing today are closely connected to the mass consumption that is caused by the fast fashion industry. This has resulted in a greater demand of environmentally produced clothing by consumers as they have an increased insight and impact on the fashion industry. Previous research shows that many consumers mentioned that they think it is important to consume environmentally friendly, however there was only 30% out of these respondents that actually act according to their environmental values. The gap between environmental attitude and actual behavior is called the green gap and is a topic that has been investigated since the 70’s. The intention of this study is to research the green gap that exists at female students studying at the Swedish School of Textiles in Borås. These respondents were chosen as they are assumed to have a great insight in the fashion industry and its environmental impact but still shop fast fashion. Focus groups were put together inorder to create a group discussion which investigates and answers the question of what affects consumers to consume according to their sustainable attitudes. The results from the study showed that a low price, trendy design and easy access were the main factors that resulted inconsumers to shop fast fashion rather than green fashion. The results show that an increased knowledge and better information were the main things that could make the respondents to act more sustainable. Even though they already have a good insight in the subject they found that there is an insecurity and ambiguity regarding in what way companies are sustainable and what the more expensive price actually goes to. The upcoming study further down is written in Swedish.

Bakgrund och problem: Fenomenet fast fashion erbjuder inte minst mode med låg prisbild för den stora massan samt nyheter varje vecka, utan bidrar även till massproduktion och masskonsumtion. Miljömässig skada sker under alla steg av en mode- och textil försörjningskedja, där expansionen av både produktion och konsumtion bidrar till ökad miljöpåverkan. I linje med den miljömässiga problematiken går det även att ifrågasätta det sociala ansvaret i form av billig produktion i utvecklingsländer. Hållbarhetsarbetet hos företag grundas alltsomoftast i en CSR-strategi med utgångspunkt i Triple Bottom Line där sociala-, ekonomiska- och miljömässiga aspekter agerar som grundpelare. Dubbla budskap uppstår när ett fast fashion-företag påstår sig vara ett hållbart företag eller arbeta med hållbarhetsfrågor när de samtidigt bidrar och uppmanar konsumenter till att konsumera mer. I och med den rådande “klimat-eran” har CSR i många fall omvandlats till ett marknadsföringsverktyg som syftar till att förbättra företagets varumärkesbild istället för att användas till dess faktiska syfte. Grön marknadsföring används för att differentiera sig på marknaden, och då “grönt” säljer, skapas utrymme för företagen att så kallat “tvätta sina produkter gröna”, även kallat greenwashing. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hållbarhetsrapportering och hållbarhetsarbete hos fyra svenska fast fashion-företag, samt undersöka i vilken utsträckning eventuell greenwashing kan förekomma i samband med CSR-arbetet. Avsikten är att öka förståelsen för fast fashion som princip i relation till hållbarhetsarbetet samt bidra med ett nytänkande perspektiv och uppmana till ett mer kritiskt förhållningssätt gällande hållbarhetsarbete och klädkonsumtion. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där hållbarhetsrapporter har studerats hos fyra svenska fast fashion-företag rörande åren 2012, 2015 och 2018. Datainsamlingen har utgått ifrån teman och frågeställningar som har sin förankring i den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Samtliga av de studerade företagen hållbarhetsrapporterar på olika vis och i olika utsträckning men innehållet är likartat. Samtidigt appliceras de tre grundpelarna i olika grad och tar olika stor plats i respektive företag. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att greenwashing förekommer i hållbarhetsrapporteringen, däremot går det inte att säkerställa huruvida företagen i sin helhet kan klassas som greenwashing-företag. Vidare krävs det att fast fashion-företag har ett mer kritiskt förhållningssätt till hur affärsmodellen som sådan uppmanar till massproduktion, och vidare masskonsumtion, oavsett om klädesplagget är märkt med en grön etikett. / Background: The phenomena of fast fashion provides, not least, cheap fashion for everyone with news every week, but contributes to mass production as well as mass consumption. Every step of the fashion- and textile supply chain causes damage to the environment, where the expansion of both production and consumption contributes to increased impact on the environment. In accordance with environmental problems one can question the social responsibility in terms of cheap production in developing countries. The work of sustainability is oftentimes based on a CSR strategy with focus on the Triple Bottom Line, where social-, economical- and environmental aspects act as keystones. It occurs a double message when a fast fashion company claims to be a sustainable company or work with sustainability questions, when they at the same time contributes and urges consumers to consume even more. Due to the current “climate era”, CSR has in many cases turned into a marketing tool aimed to enhance the brand image of the company, instead of being used for its actual purpose. Green marketing is being used in order for the company to differentiate itself on the market, since “green” sells it creates an opportunity for companies to “wash their products green”, also known as greenwashing. Aim: The aim of the study is to compare the reporting and work of sustainability among four Swedish fast fashion companies, and investigate to what extent greenwashing may occur in connection with CSR. The intention is to increase the understanding for the principle of fast fashion in relation to sustainability as well as contribute with a critical rethinking perspective regarding the work of sustainability and consumption of fashion. Methodology: The study is based on a qualitative content analysis where sustainability reports from four Swedish fast fashion companies have been studied, regarding the years of 2012, 2015 and 2018. The data collection derives from themes and questions which are anchored from the theoretical framework. The following essay is written in Swedish. Findings and conclusion: All of the studied companies report their sustainability in different ways and extent but with similar content. The three keystones are at the same time applied in varied degrees and takes place in a varied extent among the companies. The result shows that greenwashing occurs in the reports, however it can’t be stated whether the companies can be classified as greenwashing-firms or not. Furthermore, fast fashion companies need to have a more critical approach towards the business model as such, which urges to mass production and mass consumption regardless if the garment is marked with a green label.

Textilindustrin en av nutidens smutsigaste industrier och inte minst fast fashion-industrin haren väldigt stor negativ påverkan på miljön. Trots det framhäver marknadsföringen hos många av de största fast fashion-företagen idag hållbara produkter. Till följd av den rådandeklimatkrisen har detta uppmärksammats och bidragit till en hållbar utveckling av samhället. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommandegenerationers möjlighet att tillgodose sina behov. När då fast fashion-industrin revolutionerade textilindustrin på bekostnad av miljön, är det rimligt att ifrågasätta denna påstådda hållbarhethos deras produkter. Tidigare forskning har visat att hållbarhet har en positiv påverkan på konsumenters köpintention och även till viss mån specifika attribut som bidrar till detta samband. Därmed undersöks detta samband vidare med förhoppningen att det blir tydligare vilka attribut som har en inverkan på konsumenten vid önskan om att vilja köpa fast fashionplaggmed hållbara egenskaper. Genom en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning samt hypotesprövningar undersöker denna uppsats fast fashionkonsumenters inställning till följande attribut: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, återanvändbarhet/återvinningsbarhet, miljömärkningar, socialt hållbara märkningar, ekologiska material och närliggande produktion. Resultaten visades genom flertal regressionsanalyser som samtliga påvisade ett negativt samband mellan hållbarhetsattributen och köpintention. Varavfyra av dessa var signifikanta: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, miljömärkningar och ekologiska material. Detta betyder att en ökning av konsumentens köpintention mot fastfashion-plagg leder till att inställningen gentemot plagg med hållbarhetsattribut minskar. Slutsatsen som dras utifrån detta är att de konsumenter som har en låg intention att konsumerafast fashion-produkter värderar hållbarhet högt. / The textile industry is one of the present day’s dirtiest industries and not least the fast fashion industry has a very large negative impact on the environment. Despite this, the marketing of many of the largest fast fashion companies today highlights sustainable products. This has been observed as a result of the current climate crisis and contributed to the sustainable development of today’s society. Sustainable development is a development that meets today's needs without compromising the ability of future generations to meet their needs. So, when the fast fashion industry revolutionized the textile industry at the expense of the environment, it is reasonable to question this alleged sustainability of their products. Previous research has shown that sustainability has a positive impact on consumers' purchase intention, and further, to some extent, specific attributes that contribute to this relationship. Thus, this connection is further studied with the hope that it will become clearer which attributes have an impact on the consumer's desire to buy fast fashion garments with sustainable characteristics. By using a quantitative study in the form of a survey, and implementation of hypothesis tests this essay examines fast fashion consumers' attitudes towards the following attributes: recycled materials, biodegradability, reusability/recyclability, eco-labels, socially sustainable labels, organic materials, and production nearby. The results were shown through several regression analyzes, all of which showed a negative relationship between the sustainability attributes and purchase intention. Four of which were significant: recycled materials, biodegradability, eco-label, and organic material. This means that an increase in the consumer's purchase intention towards fast fashion-products leads to a reduction in attitudes towards garments with sustainable attributes. The conclusion drawn from this is that consumers who have a low intention to consume fast fashion products value sustainability highly. The thesis is written in Swedish.

Title: “Let’s do good”? – a qualitative study of fast fashions sustainability communication and generation z’s critical view. In recent years, the fast fashion industry has received an abundance criticism for their negative climate impact. The purpose of this study is to compare the companies NA-KD and Gina Tricot and their sustainability communication, and how consumers in generation Z perceive their communication and if they can influence the industry to be more sustainable with participatory culture in social media. To get answers on how generation Z experiences the fashion companies' communication, focus group interviews were conducted with participants aged 18–26. The authors have also studied material from the companies’ websites through a multimodal critical discourse analysis. Theories that have been applied to the study are critical discourse theory, convergence- and participatory culture, and greenwashing. The result from the study shows that both companies are using colors and environment which are associated with the environmental movements when it comes do their sustainability communication, but also greenwashing. As both companies apply greenwashing one can assume that it can lead to more customer having a critical view of sustainability communication from fast fashion firms. The participants perceived the companies' sustainability communication as visual appealing, but the content did not meet expectations. Furthermore, social media was considered important for the industry's change as important, but that it requires a person with a big platform to reach out to many people.