Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett av dagens största folkhälsoproblem där den fysiska aktiviteten är låg inom alla åldersgrupper. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är 150-300 minuter med måttlig intensitet eller 75-150 minuter med hög intensitet per vecka. Betydelsen av att undersöka den äldre populationens fysiska aktivitet och mående är av yttersta vikt för att på en kommunal och regional nivå kunna sätta in lämpliga fysioterapeutiska åtgärder för att höja den egna skattade livskvaliteten och livsglädjen. Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka självskattad fysisk aktivitet samt livskvalitet inom åldersgruppen 65+ år i Luleå kommun. Metod: En enkät bestående av FASTA samt SF-36 skickades ut via sociala nätverk till individer inom åldersgruppen 65+ år. 55 svar inkluderades varav 40 kvinnor och 15 män. Deltagarna delades in i grupper utefter ålder, kön samt aktivitetsnivå. Analys av data samt beräkningar av totalpoäng genomfördes i Google Sheets. Resultat: Det fanns könsskillnader vid självskattning av FASTA och SF-36. Män skattade något högre på alla kategorier jämfört med kvinnor. Självskattningen enligt FASTA sjönk desto äldre deltagarna blev med undantaget 65-70 år som skattade lägre på FASTA än de som var 70-75 år. Högre skattning på FASTA indikerar på en högre självskattning på SF-36 inom båda komponenterna. Ett undantag var åldersgruppen 80+ som hade högre självskattning på FASTA och SF-36, vilket kan bero på “healthy survivor effect”. Konklusion: Högre poäng på FASTA-skalan indikerar på högre självskattning på SF-36.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet. Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation. Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid. Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI). Patienterna som genomgått apendectomi fastade mellan 13,5-28 timma (M=22,2), medan de som hade genomgått kolecystectomi fastade mellan 12-48 timmar (M=25,6). Detta orsakade fysiskt och psykiskt obehag hos patienterna. / ABSTRACT Background: Preoperative fasting for many years has been a traditional method of reducing the risk of aspiration while the patient is under general anesthesia, and eliminating the risk of postoperative nausea and vomiting. Studies indicate that despite guidelines regarding preoperative fasting, many patients fast longer than necessary. This can cause damage and discomfort for patients including: thirst, headache, nausea, weakness and fatigue. Aim: The aim of the current study was to investigate patients’ experience of fasting more than 12 hours before emergency surgery. Method: The study had a qualitative approach. In total, 12 patients who underwent emergency surgery were included. Data was collected through a semi-structured interview, using open-ended questions following an interview guide. Collected data were analyzed using manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Result:  Analyzes resulted in four categories: Preoperative information, experience of fasting, handles preoperative fasting and experiences of the preoperative period and eight subcategories: Lack of information, enough information, lack of knowledge despite previous nursing experience, physical impact, psychological impact, strategy, waiting time and fasting time. Conclusion: Participants in the study experienced lack of information and knowledge of the preoperative fasting importance. This study showed that patients,  waiting for emergency surgery in the emergency department fast longer than necessary despite existing guidelines and recommendations of the Swedish Society of Anaesthesia and Intensive care (SFAI) regarding preoperative fasting. Patients who have undergone appendectomy fasted between 13.5 to 28 hours (M = 22.2), whereas those which had undergone cholecystectomy attached between 12-48 hours (M = 25.6). This caused experience of physical and psychological discomfort for the patients.

Bakgrund En mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid? Metod Tolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F). Blodglukosvärden och hungeruppskattningar registrerades var 30:e minut, förutom första värdet som registrerades 15 minuter innan pizzor-na serverades. Testpersonerna visste inte vilken grupp de skulle hamna i förrän 10 minuter innan pizzorna serverades. Resultat Fem timmar efter måltiden kunde ingen signifikant skillnad i blodglukossänkning observeras mellan grupperna. Hungern skiljde sig inte heller signifikant mellan grupperna. Endast Pi ökade dock signifikant i hunger (P = 0,05) jämfört med sina startvärden. Fastevana bidrog inte till en förbättrad hungerkontroll. Beskedet om vilken grupp testpersonerna skulle hamna i resulterade i att blodglukosnivåerna skiljde sig signifikant mellan grupperna (P = 0,05) när pizzorna serverades. Då sänktes blodglukosnivåerna hos Pi samtidigt som de höjdes hos F. Fyra av fem testpersoner i F och en testperson i Pi blev tydligt hungrigare vid tidpunkter då de vanligtvis brukade äta på. Slutsats Samband mellan absoluta blodglukosnivåer och hunger kunde inte hittas. Stark hunger kunde uppstå fastän dietär energi sannolikt fortfarande absorberades i tarmarna.Våra resultat indikerade därför att akut energitillgänglighet utgör en relativt liten del i den totala hungersignaleringen. En invand måltidsrytm såg ut att påverka hungern mer än vad måltiden i den här studien gjorde. Större fokus vid hungerreglering bör därför ligga på en re-gelbunden måltidsrytm. / Background The increasingly sedentary lifestyle of our society combined with a constantly rising caloric intake has elevated the risk of developing obesity and other metabolic diseases. There is a need to understand the underlying mechanisms of hunger regulation to effectively prevent and treat these diseases. The magnitude of which an active regulation of blood glucose has an influence on hunger regulation is rather controversial. Objective The objective of this study was to investigate how the changes in hunger and blood glucose levels may differ after a mixed meal compared to the fasting state. Research questions include: Does intermittent fasting reduce general hunger? How does an entrenched meal-pattern affect hunger? How does hunger and blood glucose change in anticipation of a meal? Method Twelve healthy subjects (7 men, 5 women), of which seven subjects regularly practiced intermittent fasting and the remaining five did not, were randomized into two groups, one group was eating pizza (Pi), and the other group was fasting (F). Blood glucose levels and hunger ratings were collected every 30 minutes, with exception of initial values that were collected 15 minutes prior to the serving of the pizzas. The subjects were unaware of which group they would be designated to until 10 minutes prior to the serving of the pizzas. Results Decline in blood glucose did not significantly differ between groups during the 5 hour window following the meal ingestion. Hunger ratings differed significantly between individuals but not between groups. However, only Pi had significantly elevated hunger ratings in the end of the test period compared to their initial ratings. In anticipation of the meal a significant change in blood glucose was observed between the groups (P = 0.05), where values dropped for Pi and rose for F. Four out of five subjects in F and one subject in Pi were considerably hungrier during time periods they reported as habitual eating occasion. Conclusion Correlations between absolute blood glucose levels and hunger could not be found. An equal rise in hunger appear regardless if subjects were fed or fasting, meaning significant hunger can appear although dietary energy still is absorbed into the blood stream. Thus our results indicate that the acute availability of dietary energy is only a relatively small part of the total hunger signaling process. A disrupted meal pattern seemed to affect hunger feelings more than the ingestion of the served meal. Thus we conclude that more research should focus on meal-pattern regulation to enable better hunger control.

ABSTRACT   The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2 (29 h), three had surgery day 3 (35 h). One patient had surgery day 4 (61 h). Fluid and energy administration during the preoperative fasting did not meet the basic requirements. The majority of the patients received vasoactive drugs and more than twice the normal requirement of fluids during anesthesia. Postoperative complications were documented in 11/30 records. There was a significant correlation between preoperative fasting hours and length of hospital stay, however there may not be a causal relationship.   The conclusion is that the fasting period is significantly longer than the guidelines recommend and the patients do not receive their preoperative fluid and energy requirements, which may lead to an increased number of postoperative complications and prolonged hospital stay. A goal of the treatment should be that the preoperative fasting time is kept as short as possible and that the basal fluid and energy requirements are met. An evidence based strategy for this purpose should be created.

This work deals with character-based DNA barcoding. DNA barcoding and character-based DNA barcoding methods are described in the introduction. Another part contains information of method CAOS (Characteristic Attributes Organization) and method BLOG (Barcoding with LOGic). Programs are described in the practical part. The end contains results.

This work deals with character-based DNA barcoding. DNA barcoding and character-based DNA barcoding methods are described in the introduction. Another part contains information of method CAOS (Characteristic Attributes Organization), method BLOG (Barcoding with LOGic) and method BLAST. Programs are described in the practical part. The end contains results.

Abstrakt Bakgrund: Preoperativ fasta syftar till att minska innehållet- och sänka pH värdet i magsäcken och i sin tur reducera risken för aspiration i samband med induktion. Rekommendationerna som råder idag för preoperativ fasta är sex timmar från fast föda och två timmar från klar vätska.  Trots dessa rekommendationer har patienter tendens till att överskrida tiden för fasta från föda respektive vätska vilket kan leda till fysiologiska konsekvenser och postoperativa obehag. Anledningen till detta har bland annat beskrivits bero på bristande information från sjukhus och vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters följsamhet till preoperativ fasta. Metod: Designen som användes var en kvantitativ ansats med en icke-experimentell retrospektiv design. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval och sammanlagt deltog 186 personer från arton regioner i Sverige. Deltagarna besvarade en egenkonstruerad webbaserad enkät som var distribuerad via sociala medier och e-post. Elva frågor analyserades i programmet SPSS version 26 och tre öppna frågor analyserades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att deltagarna i snitt fastade från fast föda i tretton timmar respektive vätska i sex timmar och fyrtiotvå minuter. Majoriteten av deltagarna erhöll information om preoperativ fasta från ett informationsblad från sjukhuset eller från vårdpersonal och de flesta av deltagarna upplevde informationen som tydlig eller mycket tydlig. En vanlig känsla hos deltagarna som upplevdes inför operation var oro. Den främsta orsaken och konsekvensen till varför man ska fasta inför operation beskrev deltagarna bero på aspiration eller kräkning. De främsta riskerna med lång fasta beskrevs av deltagarna vara fysiologiska konsekvenser men en del av deltagarna mindes inte eller visste inte några risker förenat med en lång fasta. Slutsats: Deltagarna i detta examensarbete upplevde att informationen de erhållit om fasta var tydlig eller mycket tydlig, dock visade resultatet att deltagarnas medeltid för fasta överskred nuvarande rekommendationer. Detta indikerar att informationen som patienter erhåller för preoperativ fasta behöver förbättras.       Nyckelord: Följsamhet, Preoperativ, Fasta, Information, Kunskap, Anestesi Keywords: Adherence, Preoperative, Fast, Information, Knowledge, Anesthesia

The amin with this paper is to investigate how a few of today’s idioms are interpreted, if there are any difference between generations in the interpretation and if the younger generation in higher extent than the older tends to interpret them in other ways. This have been investigated trough a quantitative web-based survey there the respondents were asked to state their interpretation of twelve idioms, also answer a few questions regarding their use of idioms. The collected material has been transformed into precent units. The respondent’s answers were categorized by age, one group with respondents born 1990 or earlier and one group with respondents born 1990 or later.  The research shows that idioms, of both groups, interprets by original meaning in high extent since more than a good half answer according standard interpretation. With the exception of a few idioms there least 50 % of the younger group stated another interpretation than the original.

While variation analysis methods for compliant assemblies are not new, little has been done to include the effects of multi-step, fixtured assembly processes. This thesis introduces a new method to statistically analyze compliant part assembly processes using fixtures. This method, consistent with the FASTA method developed at BYU, yields both a mean and a variant solution. The method, called Piecewise-Linear Elastic Analysis, or PLEA, is developed for predicting the residual stress, deformation and springback variation in compliant assemblies. A comprehensive, step-by-step analysis map is provided. PLEA is validated on a simple, laboratory assembly and a more complex, production assembly. Significant modeling findings are reported as well as the comparison of the analytical to physical results.

Debatten om vd-ersättning har vuxit de senaste åren och medier har uppmärksammat allt fler fall om höga bonusar till vd:ar. Detta har väckt starka reaktioner från många aktieägare, men viktigt att förstå är att vd-ersättningen är mer än bara en vanlig lön. Olika former aversättningar ger upphov till olika incitament, vilket kan påverka företagspresentationen.Tidigare forskning om sambandet mellan vd-ersättning och företagsprestation har främststuderat de angloamerikanska marknaderna. Det är endast en studie som har gjort en mer omfattande undersökning kring den svenska marknaden, men detta är över 20 år sedan. Stockholmsbörsen är idag betydligt större och kapitalmarknaderna mer sammankopplade. Detta mynnar ut i studiens intresse att undersöka den svenska marknaden igen. Med ett urvalpå 214 bolag undersöks sambandet mellan rörlig vd-ersättning och företagsprestation mätt som ROA på Stockholmsbörsen. Studien använder en multipel regressionsanalys på paneldataför att undersöka sambandet och tidsperioden är fyra år. Resultatet från studien visar dock att det fortfarande inte finns något tillräckligt starkt signifikant samband mellan vd-ersättning och företagsprestation på den svenska marknaden, vilket väcker frågor kring incitamentsprogrammen faktiska relevans.