Due to their highly parallel architecture, Graphics Processing Units (GPUs) offer increased performance for programs benefiting from parallel execution. A range of technologies exist which allow GPUs to be used for general-purpose programming, NVIDIA’s CUDA platform is one example. CUDA makes it possible to combine source code written for GPUs and Central Processing Units (CPUs) in the same program. Those sections that benefit from parallel execution can be written as CUDA kernels and will be executed on the GPU. With CUDA it is common to have tens, or even hundreds, of thousands of threads running in parallel. While the high level of parallelism can offer significant performance increases for executed programs, it can also make CUDA programs hard to debug. Although debuggers for CUDA exist, they can not be used in the same way as standard debuggers, and they do not reduce the difficulties of reasoning about parallel execution. As a result, developers may feel compelled to fall back to inefficient debugging methods, such as relying on print statements. This project examines two possible approaches for creating a tool which simplifies the process of debugging CUDA programs, by transforming a parallel CUDA program to a sequential program in another high level language: one method centered around the Clang Abstract Syntax Tree (AST), and the other method centered around LLVM Intermediate Representation (IR) code. The method using Clang was found to be the most suitable for the purpose of translating CUDA, as it enables modifying only select parts, such as kernels, of the input program. Thus, the tool Cumulus was developed as a Clang plugin. Cumulus translates parallel CUDA code into sequential C++ code, allowing developers to use any method available for C++ debugging to debug their CUDA program. Cumulus is indicated to be a potential aid in debugging CUDA programs, by providing developers with increased flexibility. / Tack vare sin högst parallella arkitektur kan grafikprocessorer erbjuda ökad prestanda för program som gagnas av parallel exekvering. En mängd teknologier finns, vilka möjliggör att grafikprocessorer kan användas inte bara till grafikberäkningar, utan även till allmäna beräkningar. NVIDIA’s plattform CUDA är en sådan teknik. CUDA gör det möjligt att i samma program kombinera källkod skriven för att exekveras på en centralprocessor, med källkod skriven för att exekveras på en grafikprocessor. Kodsektioner i ett program som gagnas av att köras parallellt kan skrivas som en CUDA kernel, vilket är en funktion som exekveras på grafikprocessorn. Med CUDA är det är inte ovanligt att ha tiotusentals, eller till och med hundratusentals, trådar som körs parallellt. Den mycket höga nivån av parallellism kan erbjuda markant ökad prestanda för exekverade program, men kan samtidigt göra det svårt att felsöka CUDA-program. Särskilda avlusare för CUDA existerar, men de kan inte användas på samma sätt som standardavlusare, och de minskar inte svårigheterna med att resonera kring parallella beräkningar. På grund av detta kan utvecklare känna sig nödgade att använda ineffektiva felsökningsmetoder, såsom att förlita sig på printsatser. Det här projektet undersöker två möjliga metoder för att skapa ett verktyg som förenklar felsökandet i CUDAprogram, genom att översätta ett parallellt CUDA-program till ett sekventiellt program i ett klassiskt högnivå-programmeringsspråk. Den ena möjliga metoden är centrerad kring Clangs AST, den andra möjliga metoden är centrerad kring LLVM IR-kod. Metoden som använder Clang fanns vara den mest lämpliga metoden för syftet att översätta CUDA-kod, eftersom den möjliggör översättning av endast utvalda delar av originalprogrammet, exempelvis kernels. Således utvecklades verktyget Cumulus som en Clangplugin. Cumulus översätter parallell CUDA-kod till serialiserad C++-kod, vilket låter utvecklare använda alla de metoder som finns tillgängliga för att felsöka C++-program, för att felsöka sina CUDA-program. Evalueringen av Cumulus indikerar att verktyget kan fungera som en möjlig hjälp vid felsökande av CUDA-program, genom att erbjuda utvecklare ökad flexibilitet.

Denna examensrapport är ett samarbetsprojekt mellan Jonsson och Söner AB i Billsta utanför Örnsköldsvik och Linköpings universitet. Jonsson är en ledande tillverkare av mobila krossverk och har initierat detta projekt för att utveckla en helt (Programmable Logic Controller) PLC-styrd  stenkross för att möta ökande globala säkerhets- och funktionskrav. Rapporten belyser behovet av övergång från traditionell reläteknik till PLC-styrning för att förbättra fjärrdiagnostik och minska risken för driftstopp vid utomhusbruk under varierande väderförhållanden. Syftet med projektet är att undersöka och implementera nödvändiga PLC-funktioner för att underlätta felsökning och öka tillgängligheten på krossen. Genom att utforma och implementera dessa funktioner strävar projektet efter att förbättra support och service, minska oplanerade driftstopp och öka effektiviteten för både operatörer och servicepersonal. Utöver utvecklingen av en PLC-styrd kross fokuserar projektet även på att hantera nya miljökrav relaterade till Adblue-teknologin för dieselmotorer i företagets genset. Målet är att identifiera strategier för att minska driftstopp och underhållskostnader genom analys och optimering av tomgångskörning samt implementering av autostoppfunktioner för att uppfylla de nya miljöreglerna. Projektet har betonat flera centrala aspekter för en smidig övergång till PLC-styrning, inklusive namngivningsbestämmelser för variabler, strukturerad kod med utförliga kommentarer och förbättrad larm- och logghantering. Genom att minska mekaniska komponenter och övergå till digital teknik har felsökningsprocessen effektiviserats. De implementerade gränssnitten är anpassade för att snabbt identifiera och hantera larm och händelser, vilket underlättar för operatören att diagnostisera problem. En standardiserad kodstruktur och dokumentation kring funktionsblock och typkretsar gör framtida underhåll smidigare och säkrare samt förenklar implementeringen av framtida uppgraderingar. Tilläggsstudien jämför prestandan hos två krossverk över olika tidsperioder, med fokus på effektivitet och kostnadseffektivitet. En anmärkningsvärd upptäckt är den betydande minskningen i tomgångstid för krossverket L130L1XX9 mellan de analyserade perioderna, vilket pekar på viktiga förbättringsmöjligheter som förtjänar ytterligare undersökning. Sammanfattningsvis har detta projekt lagt grunden för en effektivare och säkrare styrning av krossverket genom införandet av modern PLC-teknik och välstrukturerad kod. Med dessa förbättringar är Jonsson rustade för att möta driftsäkerhets- och effektivitetsutmaningar på ett mer framgångsrikt sätt i framtiden. Projekten har också gett Jonsson möjlighet att fördjupa sig i problemen med tomgångskörning. / This thesis report discusses a collaborative project between Jonsson AB in Billstaoutside Örnsköldsvik and Linköping University. Jonsson is a leading manufacturer ofmobile crushing plants and has initiated this project to develop a fully (Programmable Logic Controller) PLC-controlled stone crusher to meet increasing global safetyand functional requirements. The report highlights the need to transition from traditional relay technology to PLC control to improve remote diagnostics and reducethe risk of downtime when used outdoors in varying weather conditions. The purpose of the project is to investigate and implement necessary PLC functionsto facilitate troubleshooting and enhance accessibility of the crusher. By designingand implementing these functions, the project aims to improve support and service,reduce unplanned downtime, and increase efficiency for both operators and maintenance department. In addition to developing the PLC-controlled crusher, the project also focuses onaddressing new environmental requirements related to Adblue technology for dieselengines in the company’s genset. The goal is to identify strategies to reduce downtime and maintenance costs through analysis and optimization of idle running, aswell as implementing auto-stop features to comply with the new environmental regulations. The project emphasizes several key aspects for a smooth transition to PLC control,including naming conventions for variables, structured code with detailed comments,and improved alarm and logging management. By reducing mechanical componentsand transitioning to digital technology, the troubleshooting process has been streamlined and risks associated with voltage connections have been minimized. The implemented interfaces is tailored to quickly identify and manage alarms andevents, facilitating operator diagnosis of problems. A standardized code structureand documentation around engine blocks and circuit types make future maintenance smoother and safer, simplifying the implementation of future upgrades. The supplementary study compares the performance of two crushers over differenttime periods, focusing on efficiency and cost-effectiveness. A notable finding is thesignificant reduction in idle time for the crusher L130L1XX9 between the analyzedperiods, indicating important improvement opportunities that warrant further investigation. In summary, this project has laid the foundation for a more efficient and securecontrol of the crusher through the introduction of modern PLC technology andwell-structured code. With these improvements, Jonsson is equipped to address safety and efficiency challenges more successfully in the future. The projects have alsogiven Jonsson the opportunity to delve deeper into the issues related to idling.

The report is a study of error management and localization in underground cable network with very little overhead line. Error management is treated with the theoretical troubleshooting model and theoretical model with practical feedback. The work relates to the fact that troubleshooting has been complicated when the supply safety in the electricity grid increases. Difficult troubleshooting is followed by a difficult reset work in case of malfunctioning in the network and it leads to longer interruptions.The grid is built with main feed and radial feeds. In the cable stretches, an interval of the short-circuit current occurs with a minimum and a maximum current below the distance. Depending on how the network is built, multiples of same error current is created, that create harder error-handling. The analysis examines which locations in the grid, which help increase the number of alternative malfunctions and if there is any alternative method to solve the problem. The report deals with the connection between currents in main feed and in radial feeds along the line. There appears to be a connection between the emergences of currents with similar current values in several places. A network consisting of a main feed and a plurality of radial feeds, the occurrence of streams in several places is a disadvantage in the troubleshooting task and the work is adversely affected and the troubleshooting work becomes more difficult. / Rapporten är en studie om felhantering och fellokalisering i ett markbelagt kabelnät med en väldigt liten del friledning. Felhanteringen be-handlas med både dataprogramvara och teoretiska beräkningar. Arbetet relaterar till att felsökningen försvåras när leveranssäkerheten i elnätet ökar. Svårare felsökning är följt av ett försvårat återställningsar-bete vid fel i nätet som leder till längre avbrottstider. Elnätsområdet är uppbyggt med huvudmatning samt radiella matning-ar. I kabelsträckorna uppkommer ett intervall på kortslutningsström-men med en minsta och en högsta ström under sträckan. Beroende på hur nätet är uppbyggt skapas multiplar av felställen som skapar svårare felhantering. Analysen undersöker vilka ställen i elnätet som bidrar till att antalet alternativa felställen ökar och om det finns någon alternativ metod att lösa problemet. Rapporten behandlar sammanbandet mellan strömmar i huvudmatning och i radiella matningar längs ledningens sträcka. Det visar sig vara ett samband mellan uppkomsten av strömmar med liknande strömvärden på ett flertal ställen. Ett nät som består av en huvudmatning och ett flertal radiella matningar är uppkomsten av samma kortslutningsströmmar på flera ställen. Det är en nackdel i felsökningsarbetet och arbetet påverkas negativt och fel-sökningsarbetet blir svårare.

The purpose of this study is to investigate the flue gas fan in Mälarenergi’s Unit 6 and try to find what is causing the vibrations increase. The Fast Fourier transform (FFT) method was used for this degree project. A comparison was made with previous studies using FFT in order to pinpoint the source of the problem with vibrations. After a possible source had been identified, a computational fluid dynamics (CFD) simulation was performed using ANSYS to visualize the problem. Two cases were simulated using two different turbulence models: the K-epsilon model and the Large-eddy simulation (LES) model. The result from the CFD simulations was compared with previous studies that used similar turbulence models. The flue gas fan’s high vibrations are most likely flow-induced. The simulation result indicates that LES model performed better than the Kepsilon model. The lack of validation in this degree work means that it is hard to know the accuracy of the model. Based on the simulation results the most promising solution seems to be inlet straighteners. / Syftet med studien är att undersöka rökgasfläkten i Mälarenergis Unit 6 och att försöka hitta vad som orsakar vibrationsökningarna. Fast Fourier transform metoden har används i detta examensarbete. En jämförelse har gjorts med tidigare studier som använt FFT metoden för att kunna urskilja källan till vibrationsproblemet. Efter en rimlig källa hittades så utfördes en CFD-simulering i ANSYS för att visualisera problemet. Två fall simulerades med två olika turbulensmodeller: K-epsilon modellen och Largeeddy simulation modellen. Resultatet från CFD-simuleringarna jämfördes med tidigare studier som använt liknande metoder.  Rökgasfläktens höga vibrationer är med störst sannolikhet flödesinducerad. Simuleringsresultatet indikerar att LES modellen utfördes bättre än Kepsilon modellen. Då det saknas en validering i form av flödesmätningar så är det svårt att säga hur lik modellen är med verkligheten. Baserat på resultatet från simuleringarna så verkar inloppsgaller vara den mest lovande lösningen.

This thesis is about symptom-based troubleshooting of heavy vehicles. The existing troubleshooting system at Scania is adapted to handle errors based on electronic fault codes. This means that some faults, such as mechanical faults when sensors are missing, are difficult to troubleshoot. In the thesis, a method is developed that will be a part of a symptom-based troubleshooting system which can handle all types of errors. The main objectives of the thesis are both to develop a method that can link customer symptoms with system reactions and also to develop formats for both customer symptoms and FMEA for the developed method. In the thesis, a literature study was first conducted in which troubleshooting methods and principles for the formalization of customer data were identified. The identified troubleshooting methods were Bayesian Network, Case-Based-Reasoning and Fault tree analysis. A case study was then conducted which was based on several documents for troubleshooting in gas engines and gas tanks. In the case study, data from the literature study and the empirically collected data were used to develop the final concept of the method. The case study included, among other things, semi-structured interviews to map out the existing troubleshooting process, and a workshop to choose the final concept. In order to meet the objectives of the thesis two research questions and one question linked to the case study were formulated: Research Questions: • RQ1: How is the troubleshooting process affected by the methods that can be used to link customer symptoms with system reactions in heavy vehicles? • RQ2: How can customer data and FMEA be formalized in order to be useful in the troubleshooting process of heavy vehicles? Case Study: • What kind of data is missing from Scania’s existing documentation to link customer symptoms with system reactions? The thesis resulted in a method based on two troubleshooting methods Bayesian network and Case-Based-Reasoning. The method links customer symptoms with system reactions by excluding human considerations and instead relying on previously documented cases and probabilities. A requirement for using this method is a cooperation between customer support, mechanics and development engineers. The formalization of customer symptoms in the developed method is based on what good data is for mechanics in troubleshooting contexts and what customers are capable of communicating; deviation – the customer’s description of the vehicle’s unexpected condition, position – where the customer considers the deviation to be present, context – what happened before, during and after the deviation was discovered. The conclusions that can be drawn is that it is not necessary to link customer symptoms with system reactions since the developed method allows the customer symptoms to be linked directly to the corrective actions needed. In addition, it was noted that the existing documentation at Scania on customer symptoms and system reactions is insufficient. However, this is not problematic as it was shown that FMEA is redundant for the method developed. In order for customer data to be useful, the formalization should include deviation, position and context. Further conclusions are that the role of the customer support becomes less critical when data driven troubleshooting methods are used, and that the accuracy of the developed method will improve over time as more data will be collected. / Detta arbete behandlar symptombaserad felsökning av tunga fordon. Scanias befintliga felsökningssystem är anpassat för att hantera fel som grundas i elektroniska felkoder. Detta innebär att vissa typer av fel, såsom mekaniska fel när sensorer saknas, är svåra att felsöka. I detta arbete utvecklas en metod som ska ingå i ett symptombaserat felsökningssystem eftersom ett sådant system kan hantera alla typer av fel. Målen med arbetet är att utveckla en metod som kan sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner, och utveckla format för kundsymptom och FMEA för den framtagna metoden. I arbetet utfördes först en litteraturstudie där felsökningsmetoder och principer för formaliseringen av kunddata identifierades. Felsökningsmetoderna som identifierades var Bayesiska nätvkerk, Case-Based-Reasoning och Felträdsanalys. Därefter utfördes en fallstudie som grundades på underlag om felsökning inom gasmotorer och gastankar. I fallstudien användes data från litteraturstudien och den empiriskt insamlade data för att utveckla det slutgiltiga konceptet. I fallstudien utfördes bland annat semistrukturerade intervjuer för att kartlägga den befintliga felsökningsprocessen, och en workshop för att kunna välja det slutgiltiga konceptet. För att kunna uppfylla arbetets mål formulerades två forskningsfrågor och en frågeställning kopplad till fallstudien: Forskningsfrågor: • F1: Hur påverkas felsökningsprocessen utifrån de metoder som kan användas för att sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner inom tunga fordon? • F2: Hur kan kunddata och FMEA formaliseras för att vara användbara inom felsökningsprocessen av tunga fordon? Fallstudie: • Vilken data saknas i Scanias befintliga dokumentation för att kunna sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner? Arbetet resulterade i en metod som baseras på de två felsökningsmetoderna Bayesiska nätverk och Case-Based-Reasoning. Metoden sammankopplar kundsymptom med systemreaktioner genom att exkludera mänskligt avvägande och istället förlita sig på tidigare dokumenterade fall och sannolikhet. En förutsättning för att metoden ska kunna användas är ett samarbete mellan kundmottagare, mekaniker och utvecklingsingenjörer. Formaliseringen av kundsymptom i den framtagna metoden bygger på vad bra data är för mekaniker i felsökningssammanhang och vad kunderna är kapabla att förmedla; avvikelse – kundens beskrivning av fordonets oväntade tillstånd, position – var anser kunden att avvikelsen förekommer, kontext – vad hände innan, under och efter att avvikelsen upptäcktes. Slutsatserna som kan dras utifrån arbetet är att det inte är nödvändigt att sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner, utan kundsymptom kan sammankopplas direkt med åtgärder med den framtagna metoden. Dessutom noterades det att den befintliga dokumentationen hos Scania angående kundsymptom och systemreaktioner är bristfällig. Detta är inte problematiskt då det påvisades att FMEA inte är nödvändig för att metoden ska fungera. För att kunddata ska vara användbart bör formaliseringen ske med avvikelse, position och kontext. Ytterligare slutsatser är att kundmottagarrollen blir mindre kritisk när datadrivna felsökningsmetoder används, och att den framtagna metodens träffsäkerhet kommer att förbättras över tid allt eftersom mer data har samlats in.

Ett vanligt förekommande problem med produktionsutrustning på Eberspächer är driftstopp där grundorsaken är svår att identifiera. Användning av sofistikerade system som isolerar felkällan kan minska avhjälpningstiden och därför vara till stor nytta för produktiviteten samt operatörens arbetsmiljö. Följande rapport undersöker möjligheterna kring att automatisera en återställning av en maskin fokuserad på mät- och kvalitetskontroll, till ett ursprungsläge där driftpersonal kan återuppta produktion efter ett driftstopp. Inledningsvis började arbetet med en litteraturstudie från vilket information inhämtades om de olika automatiserade delarna i mätcellen. Vidare studerades även maskinens PLC-program för att försöka förstå vad koden i de olika programmerade blocken gör. Programmeringen av den automatiserade återställningen gjordes i enighet med Eberspächers riktlinjer och kravspecifikation. Utifrån insamlad information om maskinens funktion har ett program med önskad funktionalitet kunnat skapas. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att det finns stora fördelar med att automatisera funktioner som kan vara svåra och kräva mycket av användaren. Den automatiserade återställningen är ett bra exempel på en funktion där det finns ekonomisk, ekologisk och ergonomisk vinning av att göra en komplicerad aktion lätthanterlig. / A common problem with production equipment at Eberspächer is downtime where the root cause is difficult to identify. The use of sophisticated systems that isolate the source of the error can reduce the remediation time and therefore be of great benefit to productivity. The following report examines how to automate the restoration of a machine focused on measurement and quality control, to an original mode where operating personnel can resume production after a downtime. Initially, work began on a literature study from which information was obtained about the various automated parts of the measuring cell. Furthermore, the machine's PLC program was also studied to try to understand what the code in the various programmed blocks does. The programming of the automated recovery was done in accordance with Eberspächer's guidelines and specification. Based on collected information about the machine's function, it has been possible to create a program with the desired functionality. The conclusion that can be drawn from this work is that there are great advantages to automating functions that can be difficult and require a lot of the user. The automated reset is a good example of a feature where there are economic, ecological and ergonomic benefits of making a complicated action manageable.

Linux som operativsystem används mer och har blivit vanligare i samband med inbyggda system vilket har lett till att företag som Percepio ställer frågor om hur datakollektion vid processkrascher genomförs i Linux-baserade inbyggda system. Detta med anledning för att öka observerbarhet i system via externa medel och tillåta fjärrfelsökning via en molnbaserad informationspanel. Syftet med det här arbetet är att undersöka vad det finns för befintliga tillvägagångssätt kring datainsamling vid signalavbrott. Vårt arbete har som mål att implementera en prototyp av Percepios övervakningsverktyg DevAlert på ett Linux-baserat inbyggt system. I den här rapporten kommer vi att undersöka hur praxisen ser ut för felsökning och felhantering i den här typen av system. För att uppfylla syfte och mål med vårt arbete har vi samlat information i en litteraturstudie om vad som är relevant för att öka observerbarheten i liknande system som har felande processer. Detta följdes av iterativa experiment där den insamlade informationen från litteraturstudien bekräftats och implementerats i vår prototyp. Den slutliga iterationen utfördes på en virtuell maskin vilket resulterade i en lyckad prototypimplementation av DevAlert i Linux. Resultaten som vi presenterar anser vi ska kunna appliceras i ett inbyggt Linux-system eftersom ramverken som vi samlar information ifrån använder en Linux-kärna. / The Linux operating systems is used more frequently and have become more common in connection with embedded systems, which has led to companies such as Percepio to pose questions about how data collection in case of process crashes is carried out in Linux based embedded systems. This is to increase observability in systems via external means and allow remote troubleshooting via a cloud-based dashboard. The purpose of this work is to investigate what the existing approaches regarding data collection in case of signal interruption are. Our work aims to implement a prototype of Percepio's monitoring tool DevAlert on a Linux-based embedded system. In this report, we will examine what the best practices are for troubleshooting and error handling in this type of system. In order to fulfill the purpose and goals of our work, we have gathered information in a literature study about what is relevant to increase observability in similar systems that have faulty processes. This was followed by iterative experiments where the collected information from the literature study was confirmed and implemented in our prototype. The final iteration was performed on a virtual machine resulting in a successful prototype implementation of DevAlert in Linux. We believe that the results we present should be applicable in an embedded Linux system because the frameworks from which we gather information use a Linux kernel.

This study was conducted in collaboration with BAE Systems Hägglunds in Örnsköldsvik. They wanted help with their objective of researching the necessary components of a testability analysis. The primary goal was to enhance the efficiency of troubleshooting and diagnostics for their combat vehicle, Cv90. As their vehicles become increasingly advanced, troubleshooting can become challenging and time-consuming. An example of a problem that can arise is when an error code is displayed to the crew, but the technicians at the workshop are unable to identify the root cause of the error. To gather information, scientific articles and other relevant documents were extensively reviewed. Additionally, interviews were conducted with employees at BAE. The scope of the study was limited to troubleshooting within a workshop setting, rather than in the field. It was assumed that the troubleshooting equipment and software were functional, and the focus was solely on identifying faulty components. The research was conducted both in Umeå and on-site in Örnsköldsvik. A methodology for implementing a fault detection system with effective testability was developed. This encompassed considerations for the construction and content of the troubleshooting system. Determining the system's requirements and devising methods for testing their fulfillment were crucial aspects. Prioritization of different functions based on their criticality was recommended. Critical functions should be addressed first and may require more costly and intricate solutions. Various approaches to enhance troubleshooting at a more granular level were identified. These included establishing better threshold values, accounting for measurement uncertainties in the test equipment, and emphasizing the importance of a robust test design that considers deviations from system equilibrium. Additionally, worn components were recognized as a potential cause for false indications that are challenging to diagnose. It is important to note that these improved fault detection methods have not yet been implemented in the vehicles. / Studien genomfördes i samarbete med BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. De ville få hjälp med sitt mål att undersöka de nödvändiga komponenterna i en testabilityanalys. Det primära målet var att effektivisera felsökning och diagnostisering av deras stridsfordon, Cv90. När deras fordon blir alltmer avancerade kan felsökningen bli utmanande och tidskrävande. Ett exempel på ett problem som kan uppstå är att en felkod visas för besättningen, men teknikerna på verkstaden kan inte identifiera orsaken till felet. För att samla information gjordes en omfattande granskning av vetenskapliga artiklar och andra relevanta dokument. Dessutom genomfördes intervjuer med anställda på BAE. Studiens omfattning var begränsad till felsökning på verkstaden, snarare än i fält. Det antogs att felsökningsutrustningen och programvaran var funktionella, och fokus låg enbart på att identifiera felaktiga komponenter. Arbetet utfördes både i Umeå och på plats i Örnsköldsvik. En metodik för att implementera ett felsökningssystem med god testbarhet utvecklades. Detta omfattade överväganden för felsökningssystemets konstruktion och innehåll. Att bestämma systemets krav och utforma metoder för att testa deras uppfyllnad var avgörande aspekter. Prioritering av olika funktioner baserat på deras kritikalitet rekommenderades. Kritiska funktioner bör åtgärdas först och kan kräva mer kostsamma och invecklade lösningar. Olika metoder för att förbättra felsökning på en mer detaljerad nivå identifierades. Dessa inkluderade att fastställa bättre tröskelvärden, ta hänsyn till mätosäkerheter i testutrustningen och betona vikten av en robust testdesign som tar hänsyn till avvikelser från systemjämvikt. Dessutom identifierades slitna komponenter som en potentiell orsak till felaktiga indikationer som är svåra att diagnostisera. Det är viktigt att notera att dessa förbättrade felsökningsmetoder ännu inte har implementerats i fordonen.

Dagens uppvärming av hus kan ske med fjärrvärme och bakom leveransen av fjärrvärme finns det oftast en anläggning med en panna och operatörer som ska säkerställa driften så att hushållen får möjlighettill uppvärming. Vid eventuella störningar i anläggningen är det viktigt att operatörerna får möjlighet att felsöka problemet och därmed säkerställa driften av pannan, vilket ställer krav på felsökningen som operatörerna utför. Det här examensarbetet var i samarbete med Värmevärden i Nynäshamn AB och utfördes från juli 2020 till januari 2021. Syftet med projektet var att undersöka om det gick att identifiera vilka områden företaget behövde arbeta med för att förbättra den mekaniska felsökningen. Målet var att presentera ett förbättringsförslagför att ge operatörerna bättre förutsättningar vid felsökning av anläggningen. Projektprocessen som användes var projektcirkeln med två iterativa faser. För att planera projektet användes ett Gantt-schema och metoderna som användes för att samla information från operatörerna var observationer, intervjuer och information från företagets interna dokumentation. Inledningsvis genomfördes en kontextundersökning som var utgångspunkten i det här projektet. Ostrukturerade intervjuer med operatörerna och informationssamling från företagets interna dokumentation visade att företaget har utvecklingspotential gällande felsökning, grundorsaksanalyser och ensamarbete. Utifrån den kunskapen inhämtades därefter lämplig teori som grundorsaksanalys, ensamarbete, inlärning och kompetensutveckling, människans handlingsbeteenden, avvikelser i verksamheten, ta fram en metodstandard samt incidentrapportering. Kunskapen bidrog med ökad förståelse kring situationen och en djupare förståelse för ämnena. Därefter utfördes en datainsamling med hjälp av åtta intervjuer som pågick under tre dagar samt treobservationer i samband med besöken för intervjuerna. Denna datainsamling låg till grund för beskrivning av nuläget. Observation användes för att se hur tavlan med daglig styrning nyttjades men även för att studera hur personalen hanterade ett oplanerat strömavbrott. Slutligen analyserades även ”flippkortstavlan” som fanns inne i kontrollrummet som har fasta arbetsuppgifter, fördelade på jämna och ojämnaveckor. En intervju genomfördes med underhållsledaren men personen var ensam och därför kunde svaret inte skrivas ut i rapporten, med hänsyn till anonymiteten. Utifrån ovanstående datainsamling behövdes ytterligare information och teori för att komplettera kunskapen där ämnena var framtidens operatörer, systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhet och risk och förbättringsarbete. Därefter genomfördes en analys av nuläget där den teoretiska referensramen kopplades ihop med nuläget, som förklarade vilken möjlighet till förändring som fanns inom respektive område. Resultatet bestod av områden som företaget har möjlighet att förbättra. Operatörernas situation och säkerhet vid ensamarbete behövde förbättras för att kunna skapa en tryggare arbetsmiljö, exempelvisgenom att utföra riskanalyser och förbättra säkerhetsutrustningen i anläggningen. För att genomföra en felsökning fanns det möjlighet att använda en checklista med korta och enkla frågor som togs fram underprojektet. En förklaring till varför grundorsaken var så pass viktig att genomföra och förslag på vem som är ansvarig för att en grundorsaksanalys utfördes förklarades i resultatet. Det föreslogs även att ta fram en handlingsplan för grundorsaksanalyserna för att kunna genomföra dessa. För att möjliggöra lärande av felsökning var det viktigt att ha ordentlig dokumentation. För att skapa en lärande organisation föreslogs det att företaget kunde använda en iterativ process samt att se de anställda till individer som har olika förutsättningar. Värmevärden i Nynäshamn borde även ta fram en handlingsplan för att uppnå organisatoriskt lärande men även möjliggöra kunskapsöverföring för operatörerna. Vid störningar var det viktigt att skapa kontinuitet för arbetsuppgifter inte ska falla mellan stolarna. För att möjliggöra hanteringenav avvikelser gavs det även förslag på hjälpmedel att använda sig av i processen, som iterativa processer, tavlor för att kunna överblicka arbetsuppgifterna och verktygstavlor kunde placeras ut i anläggningen. Företagets dokumentation hade förbättringspotential gällande vokabulär och hur termer användes där även flödesschemat vid händelser hade utvecklingspotential. Till sist lyftes även hur företaget kunde gör aför att möjliggöra bättre kontinuitet vid händelser som sträcker sig under en längre tid. Diskussionskapitlet syftade till att diskutera och besvara relevans, reflektion och slutsatser och till sists vara på projektets sex frågeställningar. Rekommendationerna poängterade vad som skulle förändras först och förslagen presenterades i en prioriteringslista. Punkterna baserades på operatörernas intervjuer och den teoretiska referensramen. Första förändringen som rekommenderades att genomföra var att undersöka och genomföra en riskanalys på ensamarbetet. Det rekommenderades även att gå igenom säkerhetsutrustningen i anläggningen och hantera tidsbristen genom att tidsinventera arbetsuppgifterna, även de oförutsedda händelserna för att se hur mycket tid som lades på dessa. I rekommendationen förklarades även hur en förändringsplan implementerades för att kunna realisera förändringar. Till sist handlade vidarearbete om punkter som hade uppmärksammats under projektet, där det fanns potential att göra en förändring men punkterna behövde undersökas ytterligare för att se hur förändringen skulle genomföras. / Today’s heating of houses can take place with district heating and behind the delivery of district heating is there are often a facility with a boiler and operators that will ensure heating of the households. In the event of disturbances of the plant it is important that the operators are given the opportunity to troubleshoot the problem and thereby ensure that the boiler and the plant is working, which places demands on the troubleshooting that the operators perform. This master thesis was a collaboration with Värmevärden in Nynäshamn AB and was conducted from July 2020 to January 2021. The purpose of this project was to investigate whether it is possible to identify which areas the company needed to work with to improve the mechanical troubleshooting. The goal was to present an improvement proposal to give the operators better conditions when troubleshooting the facility. The process of the project was the project circle with two iterative phases. A Gantt-chart was used to plan the project and the methods used to gather information from the operators were observations, interviews, and information from the company’s internal documentation. Initially in the project, a context study was conducted which was the starting point for this project. Unstructured interviews with the operators and information gathering from the company’s internal documentation showed that the company had a development potential regarding troubleshooting, root cause analysis and working alone. Based on that knowledge, useful theory was then obtained such as root cause analysis, solo work, learning and competence development, human action behaviours, deviation in the business, developing a method standard and reporting incidents. The knowledge contributed with and increased understanding for the situation and deeper understanding for the topics. Subsequently, a data collection was made with help of eight interviews for three days, as well as three observations in connection with the visits for the interviews. This data collection was the basis for describing the current situation. Observation was used to see how the board with daily control was used but also to study how the staff handled an unplanned power outage. Finally, the ”flip cardboard” that was inside the control room, which has fixed tasks even and uneven weeks, was also analysed. An interview was conducted with the maintenance manager, but the person was alone and therefore the answer could not be printed in the report with regard to anonymity. Based on the data collection, additional information and theory were needed to supplement the knowledge where the subjects were the operators of the future, systematic work environment work, safety and risk and improvement work. The current situation was then analysed with the help of the theoretical framework, which explained the possibility of change in each area. An analysis of the current situation was then performed where the theoretical framework was linked to the current situation. The result consisted of areas that the company had the opportunity to improve. The operators’ situation and safety in working alone needed to be improved to be able to create a safer work environment, for example by carrying out risk analyses and improving the safety equipment in the facility. To perform a troubleshooting, it was possible to use a checklist with short and simple questions that was provided during this project. An explanation of why the root cause was so important to perform and suggestions on who is responsible for a root cause analysis was given in the result. It was also proposed to develop an action plan for the root cause analyses in order to be able to implement them. To enable to learn from the troubleshooting, it was important to have proper documentation. To create a learning organisation, it was suggested that the company used an iterative process and to saw the employees as individuals who had different conditions. Värmevärden in Nynäshamn should also develop an action plan to achieve organisational learning but also enable knowledge transfer for the operators. In the event of disturbances, it was important to create continuity so that work tasks do not fall between the chairs. To enable the handling of deviations, suggestions was also given for aids to use in the process, such as iterative processes, boards to be able to overview the work tasks and tool boards can be placed in the facility. The company’s documentation had potential for improvement regarding vocabulary and how terms were used, where the flow charts for events also had development potential. Finally, it also highlighted what the company could do to enable better continuity in the event of events that extend for a longer period.  The discussion chapter aimed to discuss and answer relevance, reflection and conclusions and finally answer the project’s six questions. The recommendations were intended to point out what should be changed first, and the proposals was presented in a priority list. The areas were based on the operators’ interview and the theoretical framework of this project. The first change that was recommended to be implemented was to investigate and perform a risk analysis of the work done alone. It was also recommended to go through the safety equipment in the facility and manage the lack of time by time-inventorying the work tasks, including the unforeseen events to see how much time that was spent on these events. The recommendation also explained how a change plan should be implemented in order to be able to realise changes. Finally, the further work highlighted areas that had been noticed during the project, where there was potential to make a change but the areas needed to be investigated further to see how the change would be implemented.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator över spårfordon och dess del- komponenter på järnvägen. Simulatorn är en hårdvarubaserad prototyp över ett dörrsystem på spårfordon. Prototypen ska användas av systemspecialister och tekniker inom järnvägs- branschen. Simulatorn ger användare en teknisk demonstration av hur komponenter funge- rar i ett dörrsystem. Prototypen innehåller motor, brytare, reläer och givare. Komponenterna används för att illustrerar funktioner i ett dörrsystem på ett spårfordon. Utbildningssimula- torn kontrolleras med en styrenhet och genom tryckknappar för manuell styrning. För de- monstration av säkerheten vid av och ombordstigning används en optisk givare som symbo- liserar hinderdetektering. Utbildningssimulatorn har två vanliga fel inbyggda: kabelfel och jordfel. En instruktions- manual bestående av ett kretsschema används för felsökning. Kretsschemat över dörrsyste- met används för hitta felen och åtgärda dem. I felanalysen ingår de faktorer som är orsaken till att de vanligaste felen inträffar på ett spårfordon. Dörrsystem tar emot diagnostiska ko- der från en dörrdator som styr prioriteringen på vilka åtgärder som ska göras. / This report is a description of a developed educational simulator over rail vehicles and its components. The simulator is a hardware-based prototype over a door system on rail vehi- cles. System specialists and technicians will use the prototype. The Simulator should give the user a technical demonstration on how components work in a door system. The proto- type consists of motor, switch, relay and sensor. The components are used for illustration of the functions in a door system on a rail vehicle. The educational simulator is controlled with a control unit and with pushbuttons for manual control. For demonstration of the boarding security an optical sensor is used as symbolize for the obstacle detection. The educational simulation has two embedded common faults: cable fault and ground fault. The instruction manual consists of a circuit diagram and is used for troubleshooting. The circuit diagram over the door system is used to find the faults and to correct them. The fault analysis includes the factors, which is the reason for the most common faults to occur in a rail vehicle. Door system receives diagnostic code from a door computer that control priori- tizing for arrangements that will be made.