The main goal of the diploma thesis is to examine the issue of psycho-social contexts of eating habits and their experience in athletes. The theoretical part summarizes the findings to date on the issue of nutrition and eating disorders in athletes and possible preventive measures. The empirical part presents qualitative research on a sample of six Czech and Slovak athletes. The research is carried out through a semi-structured in-depth interview and three diagnostic questionnaires. The information obtained is processed into individual case studies and an overall summary. Due to the size of the research population and the nature of the study, it is not possible to generalize the results to the entire population of athletes. In a specific research cohort, all respondents had a negative comment related to body weight or physical appearance as a risk factor leading to nutritional problems. The main protective factor for all respondents was social support and support from their relatives. The outputs provide many recommendations for athletes, coaches and other specialists who work with athletes. Keywords psycho-social factors of eating habits, disordered eating, eating disorders in sport, female athlete triad, relative energy deficiency in sport, LMI, prevention of eating disorders in sport

Bakgrund Viktklassidrotter och deras kulturella kontext har genom tidigare forskning påvisats utgöra en risk för ätstörda beteenden, något som beskrivits kunna förorsakas av idrottsliga villkor. Styrkelyft och tyngdlyftning är viktklassidrotter där viktminskningsstrategier nyttjas för en ökad konkurrenskraftighet. Coacher besitter en nyckelroll i att uppmärksamma och motverka ätstörda beteenden hos sina atleter, men det saknas ett djupgående perspektiv avseende hur de förhåller sig till viktminskningsregimernas påverkan på kvinnliga atleter. Syfte Studien avser att utforska coachers erfarenheter av och förhållningssätt till etablerade viktminskningsregimer och viktkontroll inom kraftsporten. Fokus ligger på coachers erfarenheter av att ha tränat damatleter inom de, historiskt sett, mansdominerade kraftsporterna tyngdlyftning och styrkelyft. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio kraftsportscoacher. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier: - Viktminskningskulturen är ett normaliserat fenomen inom kraftsporten, - Kraftsportens villkor kräver användandet av viktminskningsmetoder, - Risk för att ätstörda beteenden utvecklas, maskeras och/eller undgår ifrågasättande, - Identitet och samhällets kroppsideal – bromsklossar för idrottslig utveckling samt - Coacherna saknar stöd och riktlinjer – lämnas ensamma i ansvarsfrågan. Fokus på vikt och viktminskning ansågs allmänt vedertaget inom kraftsporten, vilket medförde att ätstörda beteenden kunde maskeras och förbises. Konkurrenskraftighet beskrevs ligga till grund för viktminskningsstrategierna, berättigat både inom idrotten och utanför, där samhällets utseendenormer därtill försvårade idrottslig utveckling. Coacherna eftersökte interventioner för ökad kunskap i ämnet samt åtgärdsplaner för agerande när en atlet behöver professionellt stöd. Slutsats Kraftsportsatleter existerar i en miljö som ökar risken för dysfunktionella ät- och viktkontrollerande beteenden, och bedöms vara farlig för individer med sårbarhet för att utveckla ätstörda beteenden och ätstörningar. Interventioner behövs om inte kraftsporten ska riskera att bli en miljö där ätstörningar tillåts florera fritt. / Background Previous research has found weight-class athletes to be at risk of developing disordered eating, something that could be induced by the demands of the sport. Powerlifting and weightlifting are examples of weight-class sports where weight loss strategies are utilized for increased competitiveness. Coaches have a key role in recognizing and counteract disordered eating behaviors in their athletes, but an in-depth perspective on how they address the impact of weight loss strategies in female athletes is lacking. Objective The aim of the study is to explore coaches’ experiences of and approaches to established weight loss regimes and weight control within weightlifting and powerlifting. The focus is on coaches’ experiences of having trained female athletes in the historically male-dominated sports of weightlifting and powerlifting.  Method Semi-structured interviews were conducted with nine coaches. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed using qualitative content analysis.  Results The analysis resulted in five categories: - Weight loss culture as a normalized phenomenon within the sports, - The conditions of the sports require the use of weight loss methods, - Risk of developing, disguising and/or escape questioning of disordered eating, - Athletic development is held back by identity and society’s body ideals and - Coaches lacking support and guidelines – left alone in the matter of responsibility. The focus on weight and weight loss was considered widely accepted in the sports, which meant that disordered eating could be disguised and overlooked. Competitiveness was described as the basis for the weight loss strategies, justified both within the sport and in society, where society’s body-ideals also interfered with athletic development. The coaches requested interventions for increased knowledge on the subject and action plans for when an athlete needs professional support.  Conclusion Athletes in powerlifting and weightlifting exist within an environment that increases the risk of dysfunctional eating and weight control behaviors and is deemed dangerous for individuals with susceptibility to develop disordered eating behaviors and eating disorders. To avoid a setting where eating disorders flourish freely, interventions will be needed within the sports.

Kroppsuppfattning påverkar vår livskvalitet. Utöver att prestera på tävling behöver tyngdlyftare och styrkelyftare delta på en invägning, där deras kroppsvikt avgör vilken viktklass de tävlar i. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan lyftares kroppsuppfattning och upplevelse av att vara aktiv och tävlande inom tyngdlyftning och/eller styrkelyft. Metod: 210 svenska tyngdlyftare och styrkelyftare med tävlingserfarenhet i åldrarna 15–70 år deltog i studien. Deltagarna svarade på en digital enkät som inkluderade ett av författaren nyskapat instrument om förekomst av beteenden och upplevelser av att tävla i en viktklassidrott, samt Body Esteem Scale for Adolescents and Adults om kroppsuppfattning. Resultat: Signifikant positiva korrelationer av måttlig styrka påvisades mellan kroppsuppfattning och tävlingsupplevelse, samt mellan kroppsuppfattning och viktupplevelse. Svag positiv korrelation påvisades mellan kroppsuppfattning och invägningsupplevelse. 60 % av studiedeltagarna rapporterade positiv kroppsuppfattning och 40 % rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning. Slutsats: Studiens resultat indikerar att kroppsuppfattning och upplevelse av att tävla, upplevelse av sin kroppsvikt och att tävla i viktklass(er), samt upplevelse av invägning har ett samband. Då 40 % av populationen rapporterade blandad/splittrad eller negativ kroppsuppfattning tyder resultaten på praktiska förbättringsmöjligheter där idrottares kroppsuppfattning kan förbättras. / Body image affects our quality of life. In addition to performing in competition, weightlifters and powerlifters need to participate in a weigh-in, where their body weight determines which weight class they compete in. The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between lifters’ body image and experience of being active and competing in weightlifting and/or powerlifting. Method: 210 Swedish weightlifters and powerlifters with competition experience aged 15–70 years participated in the study. The participants responded to a digital questionnaire that included an instrument newly created by the author on the prevalence of behaviours and experiences of competing in a weight class sport, as well as the Body Esteem Scale for Adolescents and Adults. Results: Positive correlations of statistical significance and of moderate strength were found between body image and competition experience, as well as between body image and weight experience. Weak positive correlation was demonstrated between body image and weigh-in experience. 60 % of the participants reported positive body image and 40 % reported mixed/split or negative body image. Conclusion: The results of the study indicate a relationship between body image and experience of competing, experience of one's body weight and competing in weight class(es), as well as experience of weigh-ins. As 40 % of the population reported mixed/split or negative body image, the results indicate practical opportunities where athletes’ body image can be improved.