Sammanfattning Syfte och Frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur man arbetar inom kommun och landsting för att förebygga och behandla övervikt och fetma, men även experters tankar och åsikter kring fetmautvecklingen i Sverige. Studien baseras på följande frågeställningar: (1) Hur ser personer som jobbar inom området på övervikt- och fetmautvecklingen? (2) Vad tror experter inom området övervikt och fetma är de främsta orsakerna till en ökande vikt hos befolkningen? (3) Upplever respondenterna att det finns tillräckligt med finansiellt stöd för att minska övervikt och fetma? (4) Vad ser fetmaforskare som rimliga framtida åtgärder för att minska övervikt och fetma? Metod I studien användes kvalitativ metod där sex stycken yrkesverksamma respondenter inom området övervikt och fetma deltog. Telefonintervjuer genomfördes och därefter transkriberades materialet för att sedan analyseras. Vid analys användes metoden innehållsanalys. Därmed plockades meningsbärande enheter ut som kondenserades och sedan kodades. Resultat De ämnen som lyftes fram i resultaten var främst orsaken till övervikt och fetma, finansiellt stöd, övervikt och fetma: långsiktig utveckling och samhällets ansvar. Respondenterna var enade om att den främsta orsaken till övervikt och fetma var ohälsosamma livsstilsvanor. För att kunna se större skillnader krävs mer resurser och högre samhällsengagemang. Det rådde blandade åsikter kring övervikt- och fetmautvecklingen i framtiden Slutsats Dagens samhälle behöver mer resurser och högre engagemang för att stoppa övervikt- och fetma-trenden.

Bakgrund: Ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och de livsstilssjukdomar som detta orsakar har pekats ut som ett ökande problem bland barn och ungdomar i Sverige. Skolsköterskor utgör en viktig del i det preventiva arbetet genom att hjälpa elever att göra hälsosamma val vad gäller kost och fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av det preventiva arbetet gentemot barn, från förskoleklass till årskurs nio, med övervikt eller fetma och deras föräldrar. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades och vid intervjutillfällena användes en intervjuguide som utvecklats av författarna. Data analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier med tillhörande underkategorier. Underlättande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete, var att genom hälsokontroller och hälsosamtal tidigt kunna identifiera barn med övervikt eller fetma. Att grunda för goda vanor var viktigt och skolsköterskorna använde olika metoder för förändring. Samverkan och närvaro mellan olika yrkesgrupper inom skolan sågs som betydelsefull. Hindrande faktorer i skolsköterskans preventionsarbete var bland annat att skolsköterskorna upplevde övervikt och fetma som ett känsligt och tabubelagt ämne att samtala om. För att lyckas med en livsstilsförändring hos barn var dialogen med föräldrarna av stor vikt. Skolsköterskorna upplevde det som en hindrande faktor om inte föräldrarna var motiverade. Slutsats: Skolsköterskornas preventionsarbete gentemot barn med övervikt eller fetma kan vara ett komplext och känsligt område. Att främja hälsosamma levnadsvanor hos barnen sågs som den viktigaste delen i preventionsarbetet. Det kräver engagemang och samarbete med både barn, föräldrar och andra professioner. / Background: Unhealthy eating habits, inadequate physical activity and the lifestyle diseases that this causes, have been identified as an increasing problem among children and adolescents in Sweden.  By helping students to make healthy choices in terms of diet and physical activity, school nurses are an important part of the health preventive work. Purpose: To investigate the school nurse's experiences of health preventive work towards children from pre-school class to grade nine with overweight or obesity and their parents. Method: The study was conducted with qualitative semi-structured interviews.  10 school nurses where interviewed with an interview guide which was developed by the authors. All data was analyzed by using manifest qualitative content analysis. Result: The result is presented under three categories with associated subcategories. The facilitating factors in the school nurse's prevention work were to early identify childhood overweight and obesity through health checks and health-promoting conversations. Founding good habits was seen as an important matter and the school nurses used different methods for this. Collaboration and presence between different professions in the school was considered significant. Impeding factors in the school's prevention work included, among other things, that the school nurses experienced overweight and obesity as a sensitive and taboo subject to talk about. In order to succeed in a lifestyle change among the children, a dialogue with the parents was of great importance. The school nurses perceived it as an impeding factor if the parents were not motivated. Conclusion: The school nurses’ health prevention work towards overweight or obese children can be a complex and sensitive area. Promoting healthy habits for children was considered the most important part of the prevention work. It requires commitment and cooperation with children, parents and other professionals.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem bland barn och år 2016 var över381 miljoner barn överviktiga världen över. Övervikt och fetma kan ge stora konsekvenser och det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i tid. Sjuksköterskan möter överviktiga barn på många platser inom vården och har där en chans att sätta inpreventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta preventivt med att förhindra övervikt och fetma hos barn samtatt beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: Studien är endeskriptiv litteraturstudie som inkluderar artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Medline via Pubmed. Tolv stycken, både kvalitativa och kvantitativa, artiklar valdes ut och analyserades. Huvudresultat: Resultatet redovisar ett flertal preventiva åtgärder som sjuksköterskor har erfarenhet av i sitt arbete med att förhindra överviktoch fetma hos barn. Det visar på både svårigheter och möjligheter som förekommer idet preventiva arbetet. Undersökningsgruppen indikerar att en majoritet av deltagarna är kvinnor samt att medelåldern är relativt hög. Slutsats: De bristande preventiva åtgärder och riktlinjer som finns gällande övervikt och fetma hos barn, utgör en svårighet i sjuksköterskors möte med dessa. Ett samarbete med både familj och andra vårdinstanser kan leda till en god kommunikation och därigenom en möjlighet för sjuksköterskor attmotivera familjen. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem världen över och utbildning likväl som ytterligare kunskap krävs för att sjuksköterskors preventiva åtgärder i framtiden ska bli mer effektiva.

Bakgrund : Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem, fler människor i världen dör av övervikt än undervikt. Barn med övervikt och fetma har större risk att senare i livet drabbas av sjukdomar som till exempel hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Skolsköterskan möter barn i tidig ålder och har med sin kompetens möjlighet att hjälpa barnen och arbeta preventivt mot övervikt och fetma. Syfte: Att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård relaterat till övervikt och fetma hos barn 6–12 år inom skolhälsovården. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserat enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: föräldrarnas reaktioner, omgivande faktorer, redskap och verktyg, inflytande och skolans ansvar. Skolsköterskan är beroende av många olika faktorer för att ge personcentrerad vård till varje elev. Samtliga skolsköterskor beskriver att föräldrarnas inställning är det som avgör i vilken utsträckning de har möjlighet att hjälpa eleven. Slutsats: Studien visar att skolsköterskan är en viktig del i arbetet mot övervikt och fetma men att rätt förutsättningar behövs för att kunna ge stöd och hjälp till varje elev. / Background: Overweight and obesity are a public health problem, more people in the world die of overweight than underweight. Children with overweight and obesity are at greater risk of later in life suffering from diseases such as cardiovascular disease and diabetes. The school nurse meets the child early in childhood and has the ability to help the children and to work against overweight and obesity. Purpose: To describe school nurses experience of working with person-centered care related to overweight and obesity in children 6-12 years in school health care. Method: A descriptive qualitative interview study with inductive approach as analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Five main categories emerged: the parents' reactions, surrounding factors, tools and instrument, influence and school responsibility. The nurse is dependent on many different factors to provide person-centered care to each student. All school nurses describe that the parents' attitude determines the extent to which they have the opportunity to help the student. Conclusion: The study shows that the school nurse was an important part of the work towards overweight and obesity, but that the right conditions were needed to provide support and assistance to each student.

Övervikt och fetma är problem som ökar över hela världen och förekomsten av fetma har mer än fördubblats de senaste decennierna. Livsstilsförändringar och egenvård är viktigt för att förebygga och behandla detta. Distriktssköterskor känner ofta att det saknas tid för att vägleda patienter på ett bra sätt inför viktnedgång. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer med övervikt eller fetma. Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats och 8 stycken distriktssköterskeintervjuer från primärvården. I resultaten framkommer att det är betydelsefullt att sätta upp mål för viktreducering för att kunna nå hälsovinster i vardagslivet och för att få patienter att nå en vändpunkt. Genom att bemöta patienter med respekt och se till hela livssituationen upplevde distriktssköterskorna att de stärkte patienters självkänsla och kunde skapa en individanpassad vård. Ibland upplevde de dock att det var svårt att motivera patienter eller att nå en förändring. Ämnet kunde även vara svårt och värdeladdat att prata om. Resultatet visade att det krävdes motivation för att stärka patienters egna hälsoprocesser och ett redskap för att nå dit kan vara att använda motiverande samtal. Motiverande samtal stimulerar till delaktighet och beslut kan då tas om egna förändringsmål. Slutsatsen i denna studie är att använda MI i vårdarbetet kan underlätta en god relation, delaktighet och en mer individanpassad vård.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället och tidigare forskning visar att det kan medföra en rad olika följdsjukdomar. Det är också ett känsligt ämne att prata om vilket kan leda till att patienter känner sig stigmatiserade. Motiverande samtal är en metod som används för att hjälpa patienter genomgå en livsstilsförändring vid övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelse av motiverande samtal vid övervikt och fetma. Metod: Studien var en litteraturstudie som baserade sig på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Artiklarna analyserades och granskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys. Resultat: Patienterna upplevde det motiverande samtalet som en bra metod då de blev bemötta med respekt och fick vara delaktiga i vården. De upplevde också att de inte blev skuldbelagda eller pressade till förändring. Sjuksköterskorna upplevde att det motiverande samtalet tydliggjorde deras hälsofrämjande yrkesroll samt gav dem nya lärdomar i samarbetet med patienterna. Vidare upplevde sjuksköterskorna att yttre faktorer som stress, tid och vanor gjorde det svårare att använda sig av denna samtalsmetod. Slutsats: Studien visar på att motiverande samtal är en bra metod att använda sig av hos patienter med övervikt och fetma då de kände sig väl bemötta. För att förbättra vården för patienter med övervikt och fetma samt andra tillstånd där motiverande samtal kan vara lämpligt kan det vara betydelsefullt att utöka sjuksköterskors kompetens inom denna samtalsmetod.

Bakgrund: Övervikt, fetma ökar i hela världen och är en stor orsak till dödsfall och sjukdomsbörda för samhället. I samhället möts vi av hälsokampanjer som påverkar oss. Detta påverkar medvetet eller omedvetet vår syn på vad normen kring vikt är. Inom vården på sjukhusen är inte alltid utrustningen anpassad till patienter med fetma, vilket kan påverka patientens upplevelse negativt i och med att denne inte passar in. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans attityder/stigmatisering mot patienter med övervikt och fetma och hur det kan påverka omvårdnaden av patienten. Metod: Litteraturöversikt. Följande databaser har använts Pubmed, Chinahl, Psycinfo och 13 artiklar har valts ut för att besvara litteraturöversiktens syfte. Resultat:resultatet delades upp i sex kategorier. Sjuksköterskan är inte opåverkad av samhällets attityder utan kan ta de med sig vid vårdandet av patienter med övervikt och fetma. Resultatet visar att sjuksköterskan kan ha förutfattade meningar angående patienter med övervikt och fetma vilket kan påverka omvårdnaden. Sjuksköterskorna upplevde att de inte kan ge vård av samma kvalitet till patienter med övervikt och fetma som till andra patienter. Rädsla för att skada sig under arbetet med patientgruppen förekommer hos sjuksköterskan och upplever att vården av patienter med övervikt och fetma är med tidskrävande. Slutsats: Sjuksköterskor har olika uppfattning om fetma i stort, samt olika upplevelser och uppfattningar om att vårda patienter med övervikt och fetma. / Background: Overweight and obesity, increases throughout the world and is a major cause of death and burden for society. In society we meet with health campaigns that affect us. This consciously or unconsciously affects our view of what the norm is about weight. In hospital care, the equipment is not always adapted to patients with obesity, which may adversely affect the patient's experience negative. Purpose: The purpose is to illuminate the nurse attitudes / stigmatization of patients with obesity and how it can affect the patient's care. Method: Literature study. Pubmed, Chinahl, Psycinfo. 13 articles have been selected to answer the purpose of the literature review. Results: The results were divided into six categories. Nurses are not unaffected by these attitudes but can take part in the care of patients with overweight and obesity. Nurses perceived that they can not provide care of the same quality to patients with overweight and obesity as to other patients. Fear of injury during the work of the patient group occurs with the nurse in the care of patients with overweight and obesity. Nurses perceived that they can not provide care of the same quality to patients with overweight and obesity as to other patients and that the care of overweight and obese patients is time consuming Conclusion: Nurses have different views on obesity as a whole, as well as different experiences and perceptions about caring for overweight and obesity patients.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydelsefull roll när det gäller att förebygga, identifiera, vägleda och följa upp övervikt och fetma hos barn mellan 0–6 år. Därför är det angeläget att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barnet har övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med familjer där barnet har övervikt eller fetma. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats i form av individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att BHV-sjuksköterskorna hade erfarenhet av att övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne. Just hur bemötandet ska ske ansågs vara det svåraste. BHV-sjuksköterskorna ville i sitt arbete med familjer där barnet har övervikt eller fetma stärka familjen och föräldrarna i sin föräldraroll på lika villkor, vara en vägledare och ge förslag till enkla förändringar. Tydliga rutiner och verktyg underlättade i arbetet med övervikt hos barn. Slutsats: Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt och utmanande ämne. Tydliga rutiner och verktyg samt en god samverkan med övriga instanser är avgörande faktorer för att nå framgång med problematiken. BHV-sjuksköterskan förhållningssätt är också en avgörande faktor då ett hälsofrämjande förhållningssätt kan öka föräldrarnas medvetenhet och motivation till förändring och stärka deras empowerment. När föräldrarna och barnets omgivning förstår problematiken kan barnet få bästa möjliga omvårdnad och övervikten kan hejdas.     Nyckelord: Barnhälsovård, BHV-sjuksköterska, fetma, intervju, kvalitativ metod, övervikt / Abstract Background: Overweight and obesity are a growing public health problem. Child health care has a significant role to play in preventing, identifying, guiding and following up obesity and obesity in children between 0-6 years. Therefore, it is important to highlight CHC nurse's experience of meeting families where the child has overweight or obesity.Purpose: The aim of the study was to describe CHC nurse's experience of working with families where the child has overweight or obesity. Methodology: The study is based on a qualitative method with an inductive approach in the form of ten individual interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result showed that CHC nurses had experience that overweight and obesity in children is a sensitive subject. How to meet the family was the most challenging. CHC nurses wanted to work with families in which the child has overweight or obesity, to strengthen the family and the parents in their roll, to be a guide and to make suggestions for simple changes. Clear routines and tools facilitated in the work of overweight in children. Conclusion: Overweight and obesity in children is a sensitive and challenging subject. Clear routines and tools, as well as good collaboration with other instances, are crucial factors in achieving success with the problematic issues. The approach of the CHC nurse is also a key factor as a health promotion approach can increase parents' awareness and motivation to change and strengthen their empowerment. When the parents and the child's environment understand the problem, the child can get the best possible care and the overweight and obesity can be halted.     Keywords: Child health care, CHC nurse, interviews, obesity, overweight, qualitative design

Abstrakt Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn i världen såväl som i Sverige är ett växande problem och dubbelt så många barn lider av övervikt eller fetma idag jämfört med för 20 år sedan. Det är väl känt att övervikt och fetma kan leda till fysisk och psykisk ohälsa hos barnet. Studier visar att distriktssköterskan inom barnhälsovården möter vissa svårigheter i arbetet med att få familjen att nå en livsstilsförändring. För att få en ökad förståelse för distriktssköterskornas arbete är det intressant att undersöka vilka upplevelser de har av att förmedla information om kosthållning i samband med att barnet har övervikt eller fetma.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av arbetet med familjen i samband med övervikt och fetma hos barnet inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. En intervjustudie genomfördes med tio distriktssköterskor som var verksamma inom barnhälsovården. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var: Familjen som tillgång i mötet, Användning av resurser och Utmaningar i mötet.  Slutsats: Studien visar att distriktssköterskorna upplever att relationen till familjen är avgörande för att ett framgångsrikt möte ska kunna uppstå. Avsaknad av en god relation till familjen kan resultera i att ämnet är svårt för distriktssköterskan att ta upp, men gör det även svårare för familjen att få till en livsstilsförändring. / Abstract Background: The conditions of overweight and obesity among children around the world, as well as in Sweden, is a growing issue. Twice as many children today suffer from being overweight or obese compared to 20 years ago. It is well known that these conditions can lead to physical and mental illness. Studies show that the child health care nurse faces some challenges in getting the family to achieve a lifestyle change. In order to gain a better understanding of the child health care nurses work it is interesting to study their experiences of providing dietary and nutritional advice when the child is overweight or obese. This understanding could be used to establish improvements within child health care. Aim: The aim of this study is to describe the child health care nurses’ experiences of working with the family when the child is overweight or obese. Method: This study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Material was collected through ten interviews with child health care nurses. The analysis was carried out using a qualitative content analysis. Result: The result of the study was presented in three main categories and seven subcategories. The main categories were: The family as an asset in the meeting, Usage of resources, Challenges in the meeting.  Conclusions: The study found that the child health care nurses relationship with the family was the main success factor when it came to meeting with them. The lack of a well-established relationship could result in the subject being difficult to address and thus making it harder for the family to accomplish the required lifestyle changes.

Bakgrund: Fetma är ett hot mot folkhälsan och har ökat snabbt de senaste årtiondena. I Sverige utförs många operationer mot fetma vilket kan minska sjukdomsföljder samt ge en förbättrad livskvalitet. Det finns olika typer av överviktskirurgi där gastric bypassoperationen är den vanligaste. Hälsa är sammankopplat med självuppfattning vilket är av betydelse för de personer som väljer att genomgå en operation. Egenvård används för att bibehålla hälsa i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av dagligt liv efter en gastric bypassoperation. Metod: Den metod som användes var narrativ analys av sex bloggar skrivna av kvinnor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; anpassa till en ny vardag, svårigheter att leva ett normalt liv och medaktör i den fortsatta planeringen med sju underkategorier. Slutsats: Studiens resultat har genererat information som med fördel kan användas för att förstå hur personer som genomgått en gastric bypassoperation erfar det dagliga livet. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor till att få en djupare förståelse för dessa personer, kunna tillämpa patientcentrerad vård och därmed bedriva en god omvårdnad. / Background: Obesity is a threat against public health and has grown rapidly the last decades. Many surgeries against obesity are done in Sweden which may reduce disease outcomes as well as providing an improved quality of life. There are different types of obesity surgery where gastric bypass is the most common. Health is connected to self-perception which is important for those who choose to undergo surgery. Self-treatment are used to maintain health in daily life. Objective: The aim of this study was to describe people´s experiences of everyday life after a gastric bypass surgery. Method: The method used was a narrative analysis of six blogs written by women. Result: Three categories emerged from the analysis; adjust to a new daily life, difficulties to live a normal life and co-actors in the continued planning with seven subcategories. Conclusion: The study’s results have generated information that can be advantageously used to understand how people who have undergone a gastric bypass surgery experiencing daily life. This knowledge can help nurses to get a deeper understanding of these people, be able to apply patient-centered care and therefore operate good care.