SAMMANFATTNING Övervikt och fetma är något som idag ökar globalt. I barnmorskans yrke ingår ett hälsofrämjande arbete och enligt lag ska vård ges på lika villkor. Övervikt i samband med graviditet anses vara förknippat med flera risker för såväl moder som foster. Det råder en kunskapsbrist hos den obstetriska vårdpersonalen och ämnet övervikt anses vara känsligt att prata om. Den obstetriska vårdpersonalen menar att det råder en kunskapsbrist avseende övervikt kopplat till graviditet även hos allmänheten. Vidare anser den obstetriska vårdpersonalen att övervikt på senare år blivit mer socialt accepterat och normaliserat i samhället. Slutligen menar den obstetriska vårdpersonalen att övervikt hos gravida kvinnor försvårar deras arbete inom förlossningsvården.  Syftet var att belysa överviktiga gravida kvinnors upplevelser av mötet med den obstetriska vården under graviditet och förlossning. Metoden var en integrerad litteraturöversikt baserad på 16 kvalitativa studier. Ur resultatet framkom tre teman med sex subteman. Det första temat var interaktioner med den obstetriska vårdpersonalen och skildrades i två subteman, ett gott bemötande och ett nedlåtande bemötande. Temat skildrade överviktiga gravida kvinnors olika upplevelser de fått i mötet med den obstetriska vårdpersonalen, kvinnan ville bli stöttad och vården skulle bedrivas individanpassat. Kvinnor hade upplevt att de mötts med misstro och fördomar vilket hade fått dem att känna sig utfrysta. Vidare hade kvinnorna upplevt att den obstetriska vården inte varit anpassad för dem. Det andra temat som framkom var rådgivning från den obstetriska vårdpersonalen, vilket skildrade kommunikationen mellan den överviktiga gravida kvinnan och den obstetriska vårdpersonalen, ur både positiva och negativa aspekter. Det tredje temat synen på fetma, skildrade hur kvinnorna hade upplevt ordet fetma, deras egen syn på fetma och hur kvinnorna hade upplevde sig stigmatiserade av den obstetriska vårdpersonalen. Slutsatsen var att arbetets resultat genererade flera skilda upplevelser av överviktiga gravida kvinnors möten med den obstetriska vårdpersonalen. I mötet med den obstetriska vårdpersonalen önskade kvinnorna bli mötta som enskilda individer och med en icke dömande attityd. Överviktiga gravida kvinnor upplever att den obstetriska vårdpersonalen var motvillig att diskutera ämnet övervikt då det ansågs vara ett känsligt ämne. Dessutom hade flera överviktiga gravida kvinnor upplevt stigmatisering av den obstetriska vårdpersonalen. Slutligen behövde barnmorskor mer kunskap för att således kunna erbjuda överviktiga gravida kvinnor en mer jämlik vård.           Nyckelord:  fetma, gravida kvinnor, mötet, upplevelse, övervikt

Bakgrund: Övervikt definieras som ett tillstånd och kan innebära att man senare utvecklar fetma. Fetma är en kronisk sjukdom vilket kan försämra människors hälsa och välbefinnande och kräva en långsiktig behandling då fetma ökar risken för att vidare utveckla sjukdom. Patienter med fetma och övervikt behöver stödjande insatser för att öka välbefinnande och uppnå en hälsosammare livsstil. Hälso- och sjukvården ska arbeta utifrån ett respektfullt synsätt och motverka ohälsa.  Syfte: Att beskriva upplevelsen av bemötande inom hälso- och sjukvården hos patienter med fetma eller övervikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där artikelsökningen genomfördes via databasen Pubmed. Författarna till föreliggande studie hittade sammanlagt 252 artiklar varav 11 kvalitativa artiklar som användes i resultatet.   Huvudresultat: Föreliggande studie består av två huvudteman, stödet och kommunikationens inverkan på bemötande samt relationen mellan patient och vårdpersonal. Stöd och kommunikation var ett återkommande ämne och det skilde sig från patient till patient hur de upplevde det från hälso- och sjukvården.  Relationen mellan patient och vårdpersonal ansågs vara betydande för patienterna i mötet med hälso-och sjukvården. Relationen skapade ett band och ökade motivationen hos patienterna. Slutsats: Upplevelser hos patienter med övervikt och fetma skiljer sig från varandra.  Patienter har olika uppfattningar om vad de ser som positivt och negativt i vården gällande deras vikthantering. Hälso- och sjukvårdens bemötande kan orsaka stigmatisering och känslan av skam som är vanligt förekommande bland patienter med övervikt eller fetma. Patienter ansåg att struktur och dagligt stöd av vårdpersonal och utbildning om övervikt och kost motiverade patienterna till att klara av en livsstilsförändring.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är en av 2000-talets största hälsoutmaningar. Världshälsoorganisationens målsättning är att år 2025 minska förekomsten av barnfetma globalt. Barnhälsovårdssjuksköterskor innehar en nyckelroll i att upptäcka och vägleda familjer med barn som har övervikt och fetma. Därmed är det betydelsefullt att få kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av dessa möten och vilka faktorer som påverkar. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer med barn som har övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnhälsovårdssjuksköterskor inom barnhälsovården i en region i sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. De två kategorierna var: Ett utmanande möte: Majoriteten av deltagarna upplevde att det utgjorde ett känsligt och svårt samtalsämne. Vidare beskrevs hindrande faktorer såsom kulturella skillnader gällande levnadsvanor samt att barnet var närvarande vid besöket. Samtal om övervikt och fetma bidrog i sin tur till motstridiga känslor av bekräftelse samt misslyckande hos deltagarna. Dock uttryckte deltagarna att det var deras skyldighet att ta upp ämnet med familjen för att ha möjlighet att få till en förändring. Aspekter som påverkar mötet: Deltagarna upplevde flera underlättande faktorer bland annat att familjen själva tog upp problematiken. Att formulera sig korrekt och tänka igenom det som skulle förmedlas var av vikt. Det var betydelsefullt att ge familjen tid att hantera informationen vilket ofta bidrog till ett gott resultat. Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskans upplevelse av att bemöta familjer och samtala om barnets övervikt och fetma upplevs ofta som svårt och känsligt. De ansåg att det var ett av de mest utmanande samtalsämnena inom deras profession. De var rädda för att skuldbelägga eller kränka familjen. De upplevde att tid och resurser behövdes för att skapa ett förtroende med familjen vilket sågs som en underlättade faktor. När familjen känner ett förtroende ökar följsamheten och känslor som glädje och bekräftelse infinner sig hos barnhälsovårdssjuksköterskan. / Background: Childhood overweight and obesity is one of the 21st century greatest health challenges. World Health Organization's goal is to reduce the prevalence of child obesity globally by 2025. Child health nurses holds a key role to detect and guide families with children who are overweight and obese. Therefore, it is important to gain knowledge of the child health care nurse experience of these meetings and what factors that affects. Aim: The purpose of the study was to illuminate child health care nurses experience of meeting families with children who are overweight and obese. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven child health nurses in three child health care centers in a region in the southeast of Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two categories and eight subcategories. The two categories were; A challenging meeting: Most of the participants felt that it made a sensitive and difficult topic of conversation. It resulted in several different parental reactions that the participants had to respond to. Hindering aspects were described as when the child were present at the visit and cultural differences in terms of lifestyle. Discussing overweight and obesity contributed to conflicted emotions of confirmation and failure among the participants. They expressed that it was their responsibility to address the topic with the family to have the opportunity to bring about a change. Aspects that affected the meeting: The participants experienced several facilitating aspects of the conversation like when the family themselves highlighted the problem. It was important to express oneself correctly and think through what was to be communicated. It was crucial to give the family time to let them handle the information which often contributed to a good outcome. Conclusion: The child health care nurses experience of meeting families and talk about childhood overweight and obesity is often perceived as difficult and sensitive. They considered that it was one of the most challenging topics of conversation within their profession. They were afraid of blaming or offending the family. They experienced that time and resources were needed to create trust with the family, which was seen as a facilitated factor. When the family trust and compliance increase the child health care nurse experience joy and a feeling of affirmation.

Övervikt och fetma bland barn är ett stort problem i samhället. Allt fler barn lider av övervikt och fetma. Det viktigt att identifiera övervikt och fetma i tidig ålder då de är en stor risk att barnen även kommer att lida av övervikt eller fetma i vuxen ålder. Övervikt och fetma kan leda till olika begräsningar hos individen och även en ökad risk att drabbas av viktrelaterade sjukdomar. Dessa viktrelaterade sjukdomar innebär ökade kostnader för samhället. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolsköterskor arbetar förebyggande mot övervikt och fetma i skolan. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar tillämpats; Vilka faktorer bidrar till övervikt och fetma hos barn? Vad finns det för förebyggande insatser kring övervikt och fetma i skolan? Hur arbetar skolan med att få föräldrar delaktiga i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma hos barn? För att samla in data har en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuguide används som verktyg. Intervjupersonerna är fyra stycken skolsköterskor på olika skolor i södra Sverige. Resultatet visade att skolsköterskorna på de olika skolorna arbetade förebyggande mot övervikt och fetma. De hade många likheter i det förebyggande arbetet. Några av deras metoder som de tillämpade var hälsosamtal, viktkontroller och samarbete med övrig skolpersonal. / Obesity and obesity among children is a major problem in society. More and more children are suffering from obesity and obesity. It is important to identify obesity and obesity at an early age as they are a high risk that children will also suffer from obesity or obesity in adulthood. Overweight and obesity can lead to various limitations in the individual and also an increased risk of suffering from weight-related diseases. These weight-related illnesses entail increased costs for society. The purpose of this study is to investigate how school nurses work to prevent obesity and obesity in school. To answer the purpose of the study, the following questions have been applied; What factors contribute to obesity and obesity in children? What are some preventative measures for obesity and obesity in school? How does the school work to get parents involved in the prevention of obesity and obesity in children? To collect data, a qualitative research method with semi-structured interview guide has been used as a tool. The interviewees are four school nurses at different schools in southern Sweden. The result showed that the school nurses at the various schools worked preventively against obesity and obesity. They had many similarities in preventive work. Some of their methods used were health conversations, weight checks and collaboration with other school staff.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer inom vården i kontakt med patienter med fetma. Förutfattade meningar kring fetma skapar attityder. Sjuksköterskors attityder som framkommer i det vårdande mötet kan leda till att patienter med fetma upplever sig diskriminerade. Patienter med fetma undviker vården i högre grad jämfört med patienter med lägre BMI-värde. Attityder som förekommer i det vårdande mötet riskerar att påverka förhållandet mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors attityder till patienter med fetma i det vårdande mötet. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultatet är baserat på elva kvantitativa artiklar som analyserats med Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visar flera olika attityder som framkommer mot patienter med fetma. Fem olika teman skapades med attityderna som framkom: Vårdandet av patienter med fetma, beroende av patienters livsstil, patienters personliga egenskaper, patienters fysiska hälsa och patienters utseende. Slutsats: Examensarbetet visar att det framkommer olika attityder till patienter med fetma bland sjuksköterskor. Sjuksköterskor bör ha en kännedom om sina attityder för att värna om relationen till patienter med fetma. / Background: Nurses encounters obese patients when working. Perceptions form attitudes, and the attitudes that occurs during given care can lead to obese patients feeling discriminated against. Obese patients have a higher tendency of avoiding care, compared to patients with normal BMI. Attitudes that exist between nurse and patient can affect the nursing relationship. Risk of delayed or cancelled care is present when attitudes of nurses influence the care given to obese patients. Aim: To investigate nurses' attitudes towards obese patients in care. Method: A literature review with an inductive approach.  Articles with quantitative design has been used. The results were based on eleven quantitative articles that were analyzed using the Friberg’s three step model. Results: The result shows that different types of attitudes exist against obese patients. Five different themes were created with the attitudes that emerged: the care of obese patients, depending on patients’ lifestyle, patients' personal characteristics, physical health of patients and the appearance of patients. Conclusion: This thesis shows that there are different attitudes towards obese patients among nurses. Nurses should be aware of their attitudes to safeguard the relationship with obese patients.

Obesity is a health problem that is increasing worldwide and has high socioeconomic impact. In Sweden, obesity costs the society 70 billion SEK every year. For the year 2030, the Institute for Health and Medical Care Economics predicts that obesity can cost the society up to 17 billion SEK more than in 2018. In Sweden, 52% of the citizens 16-84 years of age are either overweight or obese.  The main factor behind obesity is still unidentified. What is known, and almost self-evident, is that weight gain occurs when energy consumption is lower than energy intake. The calorie intake during a day should be 1600-3000 calories and physical activity is important. For weight loss, the focus is mostly on calorie intake, but it is also important to consider the metabolic homeostasis which is regulated by hormones. Obesity can occur when there is a disturbance in the homeostatic mechanisms. One of the most important regulatory hormones is glucagon-like-peptide-1 (GLP-1) which stimulates satiety. Liraglutide and semaglutide are both GLP-1-analogues and are used in the treatment of type 2 diabetes. Liraglutide is also indicated in obesity and semaglutide as an anti-obesity drug has just undergone a phase 3 study. The mechanism of action of GLP-1-analogues in obesity is to stimulate a feeling of satiety, which leads to a lower energy intake and thus weight loss.  The aim of this thesis was to evaluate whether semaglutide can be used as an anti-obesity drug and the effect and safety of the substance compared with the already approved drug liraglutide.  The thesis is a literature study that uses five randomized clinical trials from the database PubMed. Of the six scientific articles, two examine liraglutide for 56 weeks, two semaglutide for 68 weeks and one both drugs for 52 weeks.  All studies demonstrate that semaglutide has a better effect on reducing body weight and waist measurement than liraglutide. In study 5, semaglutide above 1,4 mg per week is shown to have a statistically significantly better weight loss effect compared to liraglutide. Gastrointestinal side effects were the most common side effects in all included studies. The majority of these were of mild or moderate intensity. Of the gastrointestinal side effects, nausea was most common. In the semaglutide groups, the total side effects were slightly more frequent than in the liraglutide groups, which is mainly shown in study 5. Possible factors affecting the results is whether the participants receive IBT or lifestyle advice in combination with the treatment.  Conclusions that can be drawn from the studies is that semaglutide is more effective in terms of weight loss and reduction of waist measurements compared to liraglutide. The adverse reactions were generally similar between semaglutide and liraglutide. Semaglutide should currently be administered with caution and under supervision. More studies need to be conducted to control the dosage and safety.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett ökande problem globalt och är idag ett utav världens största folkhälsoproblem. Primärvården är ett första steg inom fetmarådgivning och sjuksköterskors hälsofrämjande arbete ses vara av betydande för att patienter med fetma och övervikt ska lyckas med sin viktminskning, vilket kan medföra ett ökat välbefinnande. Syfte: att beskriva sjuksköterskans erfarenheter inom primärvården av att motivera vuxna med fetma och övervikt till förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där metoden utgår ifrån Friberg (2017a). En kombination av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i tre olika databaser, Pubmed, Cinahl och Medline. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i två teman: Sjuksköterskors förutsättningar och sjuksköterskors främjande åtgärder. I det första temat skildras sjuksköterskors förutsättningar gällande utbildning och direktiv, brist på resurser och konsekvenser av sjuksköterskors attityder och värderingar. Det andra temat framställer sjuksköterskors främjande åtgärder och innefattar rådgivning och motivation, relationen till patienten samt möjlighet till uppföljning. Konklusion: Sjuksköterskor i primärvården har en viktig roll och möjlighet att ge stöd och rådgivning till personer med övervikt eller fetma. Sjuksköterskor ser sin uppgift att motivera till förändrade levnadsvanor som viktig, men möjligheten att göra detta påverkas till stor delav de förutsättningar som deras utbildning och verksamheten sätter. / Background: Obesity and overweigth is an increasingly global issue and is today one of the world’s biggest public health problems. Primary care is a first step in obesity counseling and nurses health promoting work is seen as important for patients with obesity and overwight to succeed in their weight loss, which can lead to increased well-being. Purpose: To describe nurses experiences in primary care of motivating adults with obesity and overweight to changed lifestyles. Method: a literature review was conducted where the method is based on Friberg (2017a). A combination of qualitative and quantitative scientific articles were searched in three different databases, Pubmed, Cinahl and Medline. Results: The compilation of the articles resulted in two themes: Nurses prerequisites and –nurses promotion measures. The first theme depicts nurses' conditions regarding education and directives, lack of resources and consequences of nurses' attitudes and values. The second theme presents nurses promotion measures which includes advice and motivation, the relationship to the patient and opportunity for follow-up. Conclusion: Nurses in primary care have an important role and opportunity to provide support and advice to people with obesity and overweight. Nurses see their task of motivating people to change living habits as important, but the opportunity to do so is largely affected by the conditions set by their education and activities.

Background:Obesity is a condition in which the individual accumulates fat to an abnormal or excessive extent, which can be harmful to health. Every year, almost 4 million people diefrom the obesity epidemic, which is seen to increase in all age groups and burden individuals as well as society. It is a complex disease state caused by various factors such as biological, behavioural, social and environmental conditions and increases the risk of developing secondary diseases and premature death. Aim: The aim of the study was to identify nursing measures in the diagnosis of obesity. Method: The study is a general literature study based on eleven scientific articles with a qualitativeapproach and was analysedwith a thematic analysis method. Results: A recurring topic in the scientific articles was screened for a latent theme: person-centered patient education. The theme is based on developed sub-themes: physical activity, autonomy,and nutrition. Conclusions: The conclusion of the study is that the nurse works based onperson-centered patient education and offers patients with obesity nursing measures that include increased physical activity, strengthen the patient's autonomy and nutritional science. The obesity epidemic is a problem that is increasing in society on a national and global level, thus the authors of this study believe that there is an increased need for supplementary research in the field. / Bakgrund: Fetma är ett tillstånd där individen ansamlar fett i en onormal eller överdriven omfattning vilket kan vara skadligt för hälsan. Årligen dör närmare 4 miljoner människor av fetmaepidemin som ses öka i alla åldersgrupper och belastar individer som samhället. Det är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakas av olika faktorer som biologiska-, beteendemässiga-, sociala- och miljömässiga förhållanden samt ökar risken att utveckla sekundära sjukdomar och förtidig död. Syfte: Syftet med studien var att identifiera omvårdnadsåtgärder vid diagnosen fetma. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och analyserades med tematisk analysmetod. Resultat: Ett återkommande ämne i de vetenskapliga artiklarna avskärmades till ett latent tema: personcentrerad patientutbildning. Temat utgår från framtagna subteman: fysisk aktivitet, autonomi och nutrition. Slutsatser: Slutsatsen till studien är att sjuksköterskan arbetar utifrån personcentrerad patientutbildning samt erbjuder patienter med fetma omvårdnadsåtgärder som inkluderar ökad fysisk aktivitet, förstärka patientens autonomi samt nutritionslära. Fetmaepidemin är ett problem som ökas i samhället på en nationell och global nivå, därmed anser författarna till denna studie att det finns ett utökat behov med kompletterande forskning inom området.

No description available.

Bakgrund: Fetma är ett globalt och regionalt växande problem. Patienter med fetma är överrepresenterade på intensivvårdsavdelningar (IVA) och det finns risker och komplikationer associerade till fetma på IVA. Att vårda patienter med fetma på IVA kan vara emotionellt påfrestande. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors (IVA-sjuksköterskors) erfarenheter av att vårda patienter med fetma på IVA. Metod: Studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer med åtta intensivvårdssjuksköterskor som jobbar på en IVA i norra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Två huvudkategorier, att värna om patienten och förutsättningar för att ge ett bra vårdande framkom med fem underkategorier. Att prata om fetma, att tillgodose patientens unika behov, att ge lika vård, att behöva vara fler och vikten av utrustningen Slutsats: Att vårda patienter med fetma på IVA kan skilja sig åt jämfört med normalviktiga och förutsättningarna för att vårda patienterna kan inte alltid tillgodoses. Det kan vara utmanande att tillgodose patientens unika omvårdnadsbehov som att hjälpa patienten att andas, att lägesändra och mobilisera patienter på ett säkert sätt och att hålla en god hygien. Vården kan ytterligare begränsas genom ett ökat behov av personal som inte alltid är möjligt, att patienter inte kan genomföra vissa undersökningar och att de finns ett behov av speciellt anpassad utrustning. / Background: Obesity is a regional and global growing problem. There is a higher prevalence of obesity in the intensive care unit (ICU), compared to the general population and obesity is associated with certain risks at the intensive care unit. To care for obese patients in the ICU can be emotionally demanding. Aim: To explore intensive care nurses’ (ICU-nurses’) experiences caring for obese patients. Method: The study is a qualitative design with inductive approach. Data was collected using semi-structured interviews. Eight intensive care nurses working at an ICU in the north of Sweden participated. Data was analyzed using qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Results: Two main categories derived from the analysis: safeguarding the patient and pre-requisites needed to provide good care. Sub-categories that emerged were talking about obesity, meeting the patient’s unique needs, to give equal care, the need for extra staff and the importance of equipment. Conclusion: The care for obese patients on the ICU can be different compared to normal weight patients and pre-requisites for care cannot always be met. It can be a challenge to meet the patient’s unique needs by helping the patient to breathe, to reposition and mobilize patients in a safe manner and to keep a good hygiene. The care can further be limited by a need for extra staff that cannot always be met, the incapability to perform certain examinations and a need for specialized equipment.