Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 år gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman måste åtgärder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man måste kunna förstå innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleålder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrån dessa. Resultat: Fysisk aktivitet har flera betydelser för barn med övervikt och fetma. Den fysiska aktiviteten har effekter på barns sovvanor, kondition, insulinkoncentrationer, BMI och syreupptagningsförmåga. Slutsats: Slutsatsen av denna studie var att innehållet i fysisk aktivitet har olika effekter på barns fysiska hälsa. Många av de effekterna har en positiv påverkan på barn med övervikt och fetma. / Background: The prevalence of overweight and obesity among Swedish school children aged 6 to 16 years has increased at the same time as the physical activity levels has decreased. To overcome overweight or obesity actions need to be taken to improve physical activity in Swedish school children. Aim: To describe the significance of physical activity for Swedish school children with overweight and obesity. Method: The study was carried out as a literature study where ten articles were reviewed. The results were summarized after that the most meaningful units had been collected. Then themes were created based on these units. Results: Physical activity has a number of different impacts for children with overweight and obesity. It affects the children’s sleeping habits, fitness, insulin concentrations, BMI and oxygen uptake. Conclusion: The conclusion from this study showed that the performance of physical activity has different effects on Swedish school children's physical health. Many of the effects have a positive influence on these children.

Bakgrund: Sett över världen har förekomsten av fetma nästintill fördubblats sedan 1980-talet. Runt om i världen dör årligen 3,4 miljoner vuxna människor till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör människor av diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer som många gånger kan kopplas till deras kroppsvikt. Syfte: Syftet är att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hälsa. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Resultat: Övervikt och fetma påverkar hälsan vilket innefattar det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Personer med övervikt och fetma isolerar sig, känner skuld och skam samtidigt som de undviker fysiska gruppaktiviteter eftersom de oroar sig för medmänniskors blickar och kommentarer. Personer upplever att deras hälsa påverkas negativt och att de hämmas i sin vardag. Slutsatser: Om sjuksköterskan har en ökad förståelse för hur personer med övervikt och fetma upplever sin hälsa, kan det bidra till att det blir enklare för sjuksköterskan att bemöta personerna. Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem därför behövs vidare forskning inom ämnet. / Background: Seen over the world the occurrence of obesity has doubled since the 1980s. All around the world 3,4 million adults die each year in consequence of overweight and obesity.  Additionally there are people who die because of diabetes, cardiovascular diseases and cancer, which are many times connected with their body weight. Purpose: The purpose is to describe how adults with overweight and obesity experience their health. Method: A literature review of 12 scientific articles with a qualitative method. Results: Overweight and obesity affects the health including the physical, psychological and social wellbeing. People with overweight and obesity isolate themselves, feel guilt and shame in the same time as they avoid physical activities because they are concerned about how people will look at them or what they will say. People experience that it has a negative impact on their health and that it diminishes them in their everyday life. Conclusion: If nurses have an increased understanding for how people with overweight and obesity experience their health, it could contribute to a better and easier approach from the nurse to these people. Overweight and obesity is a growing health issue, which needs further research.

<p>Fetma är en växande folksjukdom. Den ökade förekomsten av fetma leder till attsjukvården i större utsträckning kommer att möta patienter med fetma. Syftet med studienvar att ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv belysa vilka attityder sjuksköterskan hargentemot vuxna patienter med fetma. En litteraturöversikt har använts för att sammanställatidigare forskning som berör sjuksköterskans attityder mot patienter med fetma. Studienomfattar sju vetenskapliga artiklar som resulterat i två huvudteman med tillhörandeunderteman som redovisar resultatet inom ämnet. Resultatet visar att negativa attityder motvuxna patienter med fetma förekommer bland sjuksköterskor. Förutfattade meningar finnsangående fetman och dess orsaker, patienterna ses som mindre socialt accepterade ochmindre attraktiva. Orsaken till fetma beror enligt sjuksköterskan på individens arv ochegna val. Studien pekar även på det känsliga ämnet och att sjuksköterskan känner obehag isin relation till patienten. Hennes egen kroppsuppfattning påverkar vilken inställning honhar inför mötet med patienten, detta skapar en frustration hos sjuksköterskan som försvårarrelationen mellan sjuksköterska och patient. En frustration uppstår även i förtroendet tillpatienten då sjuksköterskan är rädd att förolämpa patienten vid motivationen tillviktnedgång.</p> / <p>Obesity has become a major public health issue. This will increase the number of patientswho will seek medical attention due to obesity. The aim of this study was to illustrate thenurse attitudes towards adult patients with obesity from a patient- and nurse perspective. Aliterature review was used to survey earlier research on this matter. The study containedseven scientific articles that is presented in two main themes and sub themes, these definedearlier research results. The result showed that negative attitudes toward obese adultpatients do exist. Nurses tend to have preconceived opinions concerning obesity and itscauses. Patients who suffers from obesity are often seen as less attractive and are lesssocially accepted. A common conception among nurses is that obesity depends on heredityand a “weak character”. Obesity is a delicate subject which often causes discomfort in howto adress the patient. Another aspect that affects the treatment of obese patients is theindividual nurse opinion about her own body size. This complicate the relationshipbetween the nurse and her patient. The nurses are afraid to insult the patient and also feeldiscomfort to give advice in weight loss because of the patients lack of motivation.</p>

<p>This study aimed to describe children’s experience of living with overweight or obesity, by using a literature-review. The study includes eleven articles, data is from children between ages 5-15 year. The result occurring were in the areas; <em>Quality of life and self-esteem, Social company, Body concept and weight reduction </em>and <em>Psychological unhealth</em>. BMI above what is recommended gives a negative influence on quality of live and self-esteem. The exposure of teasing is rising, which also dieting and weight–related concerns do. Depression symptoms occur in varying degree, but the correlation to BMI is not direct. Girls in ages up to 14 years seem to be most influenced by being overweight or obese. The language children are using related to their own body may act as a barrier to apply its health- consequences on themselves. Health- care professionals should treat those children in a way that reinforce their view of themselves, by doing so they can help them reaching better health. To improve treat and treatment of the children, there is a need of more qualitative investigation in the subject.</p> / <p>Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva hur det som barn är att leva med övervikt eller fetma. Studien bygger på elva artiklar där data är från barn i åldrarna 5 - 15 år. Resultatet som framkom var inom områdena; <em>Livskvalitet och självkänsla, Socialt umgänge, Kroppsuppfattning och viktnedgång </em>samt<em> Psykisk ohälsa</em>. Resultatet visar att BMI över gränsen för övervikt/fetma ger en negativ påverkan på livskvalitet och självkänsla, graden av påverkan ökar med stigande BMI. Även utsatthet för mobbning och förekomsten av bantning och viktbekymmer ökar med stigande BMI. Förekomsten av depressiva symtom finns i varierande grad, men verkar inte vara direkt korrelerat till vikt. Flickor upp till 14 års ålder påverkas i högst grad av sin vikt. Språket barn använder relaterat till sin egen övervikt/fetma kan fungera som en barriär för att se dess hälsokonsekvenser som en möjlig realitet hos dem själva. Hälso- och sjukvårdspersonal måste bemöta dessa barn på ett sätt som kan stärka deras självbild och på så vis förbättra hälsan. Förbättrat bemötande och behandlingsarbete kräver mer kvalitativ forskning kring hur barnen upplever sin situation.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar både i Sverige och andra länder. Kost anses vara en viktigt komponent i behandlinngen. Det råder diskussion kring vilken kost som anses ge bästa resultat på vikt och hälsa. Lågkolhydratkost har lyfts fram som ett effektivt alternativ. Syfte: Att undersöka effekter av en lågkolhydratkost hos personer med övervikt eller fetma. Metod: En systematisk litteraturstudie som innehåller 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar positiva effekter på viktminskning, blodtryck, blodsocer, HbA1c, insulinresistens och blodfetter. Kosten ansågs vara gynnsam för de som har metaboliskt syndrom och diabetes typ 2. I några av studierna förekom skilda resultat på totalkolesterol och LDL. För att undvika risker med lågkolhydratkost är det viktigt med hög kvalitet på de ingående makronutrienterna. Slutsats: Resultatet av studien visar att lågkolhydratkost kan vara en användbar metod för personer med övervikt eller fetma. Lågkolhydratkost passar dock inte alla och därför krävs noggrann övervakning och handledning från sjukvården. sjuksköterska har en viktigt roll för att förklara och delge patienten information. Det finns ett behov av fler långsiktiga studier, helst i Sverige för att säkerställa evidens att kosten passar en svensk befolkning.

Bakgrund Idag är övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem. Orsakerna till fetmaepidemin är fysisk inaktivitet och felaktig kost. Speciellt fetma har en negativ inverkan på kvinnor som är eller försöker bli gravida. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors fysiska aktivitetsnivå före graviditet och under första trimestern. Vidare är syftet att undersöka om aktivitetsnivån förändras i samband med graviditet och om aktivitetsnivån samvarierar med ålder. Metod En enkät med cirka 70 frågor om livsstil och hälsa besvarades av 3389 kvinnor i samband med inskrivning på mödravårdscentral. Fem frågor som berörde motion ingår i denna studie. Tre frågeställningar har besvarats deskriptivt, genom Wilcoxons teckenrangstest samt med Spearman’s rangkorrelation. Signifikansnivån (P&lt;0,05) valdes för att beskriva skillnader och samband i frågeställningarna. Resultat Majoriteten av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar/vecka innan graviditet och en timme/vecka i tidig graviditet. En signifikant skillnad mellan aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet identifierades (p = .000). Omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. Ett svagt samband (p = .007) mellan ålder och fysisk aktivitetsnivå kan ses. Yngre kvinnor var mer aktiva i tidig graviditet än äldre kvinnor. Slutsats Resultatet visar att största delen av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar i veckan innan graviditet och en timme i veckan i tidig graviditet. Signifikant skillnad i aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet har därmed identifierats. Ett svagt negativt samband mellan ålder och aktivitetsnivå har visats. Studien har visat att omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. / Background In today's society obesity is a major public health concern. One of the causes to the obesity epidemic is a lack of physical activity. Obesity have a negative impact on women that is or tries to get pregnant.   Purpose The purpose of this study is to investigate woman's physical activity level before pregnancy and during the first trimester. Furthermore the purpose of this study is to investigate if the level of physical activity changes in connection to pregnancy and depending on age. Method A survey including around 70 questions about lifestyle and health was answered by 3389 pregnant women at first contact with the family planning center. Five questions about physical activity was used for this study. The questions were answered descriptive, through Wilcoxon’s signed rank test and Spearman's correlation. Results A significant difference in the activity levels of women before and during early pregnancy was identified (p = .000). Before pregnancy the majority of women were physically active two- three hours/week and one hour/week during the first trimester. A small association (p = .007) can be seen between age and the level of physical activity. Conclusion The results show that the largest part of the participants were physically active two- three hours/ week before pregnancy and one hour/ week in early pregnancy. A significant difference in activity level before and in early pregnancy were shown. A weak negative association between high age and low physical activity level was found. The study shows that 19 % of the women was physically inactive in early pregnancy.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett stort folkhälsoproblem i Sverige.  De medicinska konsekvenserna av detta kan vara allvarliga i form av bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kunskapen om de psykologiska konsekvenserna vad gäller barnets mående och förekomst av stress är mindre. Det är av stor vikt att det finns effektiva behandlingsprogram då de flesta barn som utvecklar övervikt eller fetma förblir överviktiga. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn med övervikt och fetma mår samt om de besväras av stress. Vidare var syftet att undersöka om barnens mående avseende ovanstående parametrar förändrats ett till två år efter start av behandling med medicinska och beteendeinriktade interventioner. Bedömningen utfördes av vårdnadshavare eller vårdnadshavare och barn gemensamt. Metod: Prospektiv longitudinell interventionsstudie med kvantitativ ansats. Vårdnadshavare eller vårdnadshavare tillsammans barnet besvarade frågor i en livsstilsenkät från Överviktsenheten Barn och ungdom vid minst två tillfällen med minst ett års mellanrum. Studiegruppen bestod av 26 pojkar och 10 flickor och kontrollgruppen av 15 pojkar och 12 flickor. Resultat: Efter besvarandet av livsstilsenkäten vid första tillfället uppfattade vårdnadshavarna till barn med övervikt eller fetma att barnen mådde sämre (p= ,00) och var mer stressade än normalviktiga barn (p= ,036 ). Ett till två år efter behandlingsstart besvarades livsstilsenkäten ytterligare en gång och då visades att barnen med övervikt eller fetma mådde bättre än innan behandlingen startade (p= ,004) medan ingen skillnad sågs vad gäller förändring av stress (p= ,727) efter samma tidsperiod. Slutsats: Dåligt psykiska måendet och stress är vanligare hos barn med övervikt eller fetma än hos barn med normalvikt. Behandlingen vid Överviktsenheten Barn och ungdom visade sig effektiv gällande förbättrat mående ett till två år efter behandlingsstart. Fler och större prospektiva longitudinella studier på området krävs för att kunna dra några säkra slutsatser kring hur barn med övervikt och fetma mår samt effekten på lång sikt av behandlingsinterventionen. / Background: Obesity in children is a major public health problem in Sweden. The medical consequences can be serious in terms of cardiovascular disease and diabetes. Knowledge of the psychological consequences on the child's mood and the incidence of stress is less. It is important that effective treatment is available because most children who develop obesity remain overweight. Objective:Theaim of this studywas to investigate howobese childrenexperiencedpsychologicalwellbeing aswhether they suffer from psychological stress.A further aim wasto investigate whether theseparameters arechangedone to two yearsafter the start oftreatment withmedical andbehavioralinterventions. The assessment was carried out by the caregivers or the caregivers together with the child. Method: Prospective longitudinal intervention study with a quantitative approach. Caregiver or caregiver together with the child answered a lifestyle questionnaire from Obesity Children and Youth at least with two occasions with at least one year interval. The intervention group consisted of  26 boys and 10 girls and  the control group of 15 boys and 12 girls. Results: After answering the lifestyle questionnaire for the first time the caregivers of obese children perceived that the children felt worse (p = .00) and were more stressed than normal weight children (p =, 036). One to two years after treatment start the lifestyle questionnaire was answered the second time and then it exposed that the children with obesity felt better than before the treatments (p = .004), while no difference was observed in the change of psychological stress (p =, 727) for the same period. Conclusion: Poor mental being and psychological stress are more common in obese children than in children of normal weight. The treatment at Obesity Children and Youth was effective regarding improved mood two years after starting treatment. More and larger prospective longitudinal studies in this area needed to be able to draw any conclusions on how children with overweight and obesity are doing and the effect on long-term treatment intervention.

Introduktion: Antalet patienter med fetma ökar i världen. Sjuksköterskan möter de här patienterna i den somatiska vården, i äldrevården och primärvården. Det preventivt arbeta med denna patientgrupp är av stor vikt då det kan förebygga följdsjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtkärlsjukdomar och cancer. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva åtgärder till patienter med fetma. Metod: En litteraturstudie med induktiv resultatbearbetning som utförts enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier - motivera patienten till livsstilsförändring, ge råd om kost, ge råd om fysisk aktivitet och uppföljning av patienten. Slutsats: Sjuksköterskor arbetar med olika preventiva åtgärder till sina patienter, det verkar inte finnas några riktlinjer om vilka råd som ges utan många gånger arbetar sjuksköterskor utifrån egna erfarenheter och eget tycke.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem över hela världen och allt fler kirurgiska ingrepp utförs varje år för att minska fetma bland befolkningen. Komplikationer till följd av fetma kan bland annat påverka kvinnors fertilitet negativt vilket ger dem en större anledning till att genomgå viktminskningskirurgi. När fördelarna av kirurgi överväger hälsoriskerna så kan viktminskningskirurgi därmed vara ett alternativ. I rollen som ansvarig för omvårdnaden har sjuksköterskan en viktig funktion i den process av förändring som följer efter viktminskningskirurgi. Därför är det viktigt att ta del av de levda erfarenheter som dessa patienter har för att öka kunskap och förståelse. Syfte: Beskriva kvinnors levda erfarenheter efter viktminskningskirurgi. Metod: Analys av sju narrativer i form av bloggar för att studera kvinnors levda erfarenheter. Resultat / Diskussion: Resultatet presenteras i två huvudteman och tre underteman. Huvudteman presenteras i en kropp i förändring samt omställning i vardagligt liv. Underteman presenteras i andra förutsättningar i en lätt och frisk kropp, svårigheter efteråt samt att anpassas till en ny vardag. Slutsats: Det är viktigt att patienter som genomgår viktminskningskirurgi får rätt information och stöd för att nå ett bestående resultat och ökad livskvalitet. Vidare forskning om hur sjuksköterskan kan utveckla vården för dessa patienter är nödvändig då allt fler genomgår viktminskningskirurgi. / Background: Obesity is a growing problem worldwide, more and more surgical procedures are conducted every year to reduce obesity among the population. Complications resulting from obesity can adversely affect women's fertility, giving them a greater reason to undergo bariatric surgery. When the benefits of a surgical procedure outweigh health risks, an alternative solution to the problem may be bariatric surgery. Being responsible for nursing care the nurse has an important function in the process following bariatric surgery. Therefore, it is important to consider the experiences that these patients have in order to increase knowledge and understanding. Aim: Describe women's lived experiences after bariatric surgery. Method: Analysis of seven narratives in the form of blogs to study women's lived experiences. Result / Discussion: The result is presented in two main themes and three subthemes. The main themes are presented in a body of change and a change in everyday life. Subthemes are presented in other prerequisites in a lighter and healthier body, difficulties afterwards and adapting to a new everyday life. Conclusion: It is important that patients undergoing bariatric surgery to receive the right information and support to achieve lasting results and increased quality of life. Further research on how the nurse can develop the care of these patients is necessary as more and more people undergo bariatric surgery.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Specialistsjuksköterskor med inriktning anestesisjukvård måste ha god kännedom om de anatomiska, fysiologiska och psykologiska förändringar som fetma medför för att kunna erbjuda säker vård till denna patientgrupp. Syfte: Att identifiera svårigheter vid hantering av luftvägen hos vuxna patienter med obesitas. Metod: En systematisk litteraturöversikt med syntes utfördes. Analysen av insamlad data har skett enligt mall av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Syntesen och analysen har genererat två huvudområden. Resultat: Två huvudsakliga områden som alla har betydelse och påverkas av obesitas har identifierats.  De områden som framkommit är maskventilation och intubation, Under dessa kategorier presenteras försvårande faktorer vid anestesi till patienten med obesitas, som stort nackomfång, minskad rörlighet i käken samt hög mallampatiklass. Konklusion: Den här litteraturstudien har identifierat svårigheter som anestesisjuksköterskan i sitt dagliga arbete kan ställas inför i mötet med den obesa patienten. Med kännedom om dessa svårigheter kan anestesisjuksköterskan skapa strategier för en anpassad och säker vård till även den obesa patienten. / Background: Obesity and obesity are a global growing problem. Specialist nurses with anesthetic care focus need to have a good knowledge of the anatomical, physiological and psychological changes that obesity causes to provide safe care to this patient group. Purpose: To identify difficulties in managing the airway in adults patients with obesity. Method: A systematic literature review with synthesis was performed. The analysis of collected data has been carried out according to the template of the Swedish Medical and Social Assessment (SBU) preparation. The synthesis of the analysis has generated two main areas. Results: Two main areas all of which are important and affected by obesity have been identified. The areas identified are mask ventilation and intubation. Under these categories, aggravating factors in anesthesia are presented to the patient with obesity, such as high neck circumference, reduced jaw movement, and high mallampathy class. Conclusion: This literature study has identified difficulties that the anesthetist nurse in his daily work can face in the meeting with the obese patient. Knowing these difficulties, the anesthesia nurse can create strategies for a customized and safe care to the obese patient.