Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem världen över och hotar den globala folkhälsan. Övervikt och fetma innebär en rad olika hälsorisker både på kort och lång sikt. Skolsköterskan har möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med övervikt och fetma och har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Samarbete med föräldrarna och stöttning till egenvård utgör en central roll i skolsköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning analyserades tio kvalitativa artiklar till resultatet genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: “Ett ämne som kräver varsamhet”, “Samarbete med föräldrar”, “Svårigheter i den professionella yrkesrollen” och “Risk och framgångsfaktorer”. Konklusion: Arbetet visar att skolsköterskan har en central och viktig roll i att stödja barn med övervikt och fetma. I arbetet med övervikt och fetma hos barn framkom svårigheter och hinder för skolsköterskan, men även faktorer som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet inom ämnet. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem worldwide and a threaten to global public health. Overweight and obesity involves a number of different health risks both in short and long term. The school nurse has the opportunity to discover children with overweight and obesity at an early stage and has an important role in the preventive work. A central role in school nurse's work is cooperation with parents and self-care support Aim: The school nurse's experience of working with overweight and obesity in children. Method: To answer the purpose of the study a systematic literature review was made with an inductive approach. The searches were made in the databases PubMed and Cinahl. After the quality review, ten qualitative articles were analyzed through Friberg's five-step model. Findings: The results are presented in four main categories and eight subcategories. The main categories include: “A subject that requires caution”, “Cooperation with parents”, “Difficulties in the professional role” and “Risk and success factors”. Conclusion: The study shows that the school nurse has an important role in supporting children with overweight and obesity. Difficulties and obstacles appeared for the school nurse but also factors that can improve the health promotion work within the subject.

Bakgrund: Barn och ungdomsfetma är ett växande folkhälsoproblem i världen. Stigmatisering mot barn och ungdomar med övervikt och fetma är ofta förekommande i deras vardag och de får ofta psykiska konsekvenser av sin övervikt och fetma, t.ex. dålig självbild och självförtroende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som har analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: Synen på sig själv och krav på kroppslig förändring, Att känna utsatthet, Att hantera sin livssituation. Konklusion: Negativa psykiska konsekvenser är vanligt hos barn och ungdomar med övervikt och fetma. Dessa konsekvenser uppkommer pågrund av mobbning, utanförskap, social isolering och negativ självbild. Barnen och ungdomarna upplevde att närståenden var en viktig del i deras liv samt att de hade en önskan om att passa in i samhället. / Background: Childhood and adolescence obesity is a growing global public health-problem in the world. Stigmatization against children and adolescents with overweight and obesity are frequent in their everyday lives and they often suffer from psychological consequences due to their obesity, such as poor self-image and self-confidence. Aim: The aim of this study was to highlight children's and adolescent’s experiences of living with overweight and obesity. Methods: A literature study based on nine scientific articles with qualitative approach that has been analyzed and compiled into a result. Results: The results are presented in three main categories and nine subcategories. The main categories include: The perception of oneself and claims for bodily change, Feeling of vulnerability, To manage their life situation.  Conclusion: Negative psychological consequences are common for children and adolescents with overweight and obesity. These effects arise because of bullying, exclusion, social isolation and negative self-image. Children and young people felt that their family was an important part of their lives and that they felt a desire to fit in to the society.

Syftet med den här avhandlingen är att utveckla en begreppslig och teoretiserande förståelse för villkor och möjligheter i överviktiga personers handlingsliv. Med utgångspunkt i intervjuer med femton feta svenskar har slutpunkten för studien kommit att bli en artikulering av processer och subprocesser inom viktordningen. Viktordningen är ett system som ordnar alla horisontellt, som underviktiga, normalviktiga eller överviktiga. Den ordnar oss även vertikalt, genom att över - och underordna oss beroende på vilken viktkategori vi tillhör. Det innebär att vissa gynnas medan andra missgynnas. Att feta är en grupp som i den västerländska kulturen tenderar att både underordnas, förtryckas och missgynnas har humanistiskt och samhällsvetenskapligt orienterad fetmaforskning visat. Den forskningen, såväl som fetas redogörelser för sina liv, vittnar också om det viktordnande systemet. Genom att teoretisera kring viktordningen vill jag öka förståelsen för hur underordandet, förtrycket och missgynnande av feta är möjligt. Viktordningen är således inte i sig ett system för underordning av feta. De som dominerar är själva i vissa avseenden dominerade. Underordandet är snarare en effekt sprungna ur det viktordnande systemet. Viktordningen inkluderar mer än det som uppmärksammas i den här studien. Den teoretiserande framställningen behandlar fyra processer samt viktiga subprocesser och element i viktordningen: viktordnandets betingelser, viktiggörande, inordnande viktgörande och oviktiggörande. Viktordnande betingelser behandlar de kulturella och sociala förutsättningar som möjliggör viktordningens existens. Dessa betingelser gör att vikten blir viktig mer allmänt och för alla. I de övriga processerna är det fetas position och roll i viktordningen som är i fokus. Viktiggörande, belyser olika sätt varigenom feta människor kan kommer att uppleva och uppfatta sin övervikt som något negativt viktigt i sina liv. Inordnande viktgörande behandlar de sociala och kulturella medel som är ämnade att göra den feta smal (-are). Dessa tenderar också att göra vikten negativt viktig för feta. De tre första processerna behandlar syftets första del, det vill säga fetas villkor. Syftets andra del, möjligheterna, lyfts fram i den fjärde och sista processen, oviktiggöranden. Oviktiggörande kan enkelt beskrivas som viktiggörandets motkrafter, och refererar till hur feta kan göra sin övervikt mindre viktig. / The purpose of this thesis is to develop a conceptual and theorizing understanding of circumstances and possibilities in fat people’s lives. Starting in interviews with fifteen fat Swedes, this research finally ended up as an articulation of processes and sub-processes within the weight order. The weight order is a system that orders all of us horizontally as underweight, normal weight or overweight. It also orders us vertically as super- or subordered depending on which weight category we belong to. This means that some are favoured while others are unfairly treated. The fact that fat people in Western cultures tend to be sub-ordered, oppressed and unfairly treated because of their body sizes and weights has already been shown in previous research, and this study does not treat that issue to any great extent. Instead it focuses on the ordering system that is evident in fat people’s statements and in previous research about fatness and overweight within the humanities and social sciences. By theorizing around weight order I wish to broaden the understanding of how subordination, oppression and unfair treatment of fat people are possible. The weight order is not a system for subordination of fat people. Those who dominate are also in some sense dominated. Subordination is rather an effect driven by the weight-ordered system. The weight order is a more inclusive conception than has been presented in this study. The theoretical treaties examine four processes, sub-processes and elements within the weight order. These include weight-ordering conditions, weightification, subsuming weightdoing, and downplaying weightification. Weight-ordering conditions deal with cultural and social circumstances that make the weight order possible. These conditions are processes that no one can fully escape. In the other processes it is only fat people’s positions and roles within the weight order that is in focus. Weightification consists of the processes that make body weight important in people’s lives. In this work weightification highlights different forms that make fat people experience and understand their overweight as negatively important in their lives. Subsuming weight-doings deals with social and cultural means that are intended to make fat people thin (-er). These also tend to make the  body weight negative for fat people. The three first processes treat the first part of the aim, fat people’s conditions. The second part of the aim, possibilities, is dealt with in the fourth and last process, downplaying weightification. Downplaying weightification can simply be described as including the opposite forces to weightification, and deals with how fat people can make their overweight less important.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.

Några bidragande faktorer till övervikt och fetma är levnadsvanor som innefattar inaktivitet och felaktiga kostvanor. Personer med övervikt och fetma kan få hjälp från primärvården att påverka vikten till det bättre. Syfte med studien var att undersöka vilka erfarenheter personer med övervikt och fetma har av samtal om levnadsvanor med distriktssköterskan. Studien genomfördes som integrativ litteraturstudie vilket ger djupare förståelse för ett visst fenomen inom hälso-och sjukvården. Litteraturstudiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. I analysen framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bli motiverad, betydelsen av egen inställning till samtal om levnadsvanor, betydelsen av distriktssköterskans kommunikativa förmåga, betydelsen av distriktssköterskans kunskap och kompetens. Distriktssköterskans kommunaktion var avgörande för hur patienten upplevde samtalet om levnadsvanor. När distriktssköterskan tillsammans med patienten satte upp mål och råden individanpassades motiverades patienten att ändra levnadsvanor. Patienternas motivation minskade när de upplevde att råden de fått var generella. Vissa patienter upplevde att distriktssköterskan inte hade tillräckligt med kunskap för att hantera övervikt och fetma. Kategorierna visar sig överensstämma med Penders hälsofrämjande arbetsmodell som förklaringsmodell för förståelse för patientens motivation till ändrade levnadsvanor. / Some factors that contribute to overweight and obesity are lifestyle related and comprise a lack of physical activity and poor nutrition. Overweight and obese individuals may seek medical attention and acquire advice on how to lose their weight. The purpose of this study was to look into the experiences of the overweight and obese patients pertaining to lifestyle conversations with the district nurse. The study was conducted as an integrative literature overview, which enables a better understanding of a certain phenomenon within medical service. The results consist of sixteen scientific articles. The analysis reveals four categories: the significance of becoming motivated, the significance of one’s own attitude towards conversations about lifestyle, the significance of the district nurse’s communicative skills and the district nurse’s knowledge and competence. The communicative skills of the district nurse played a pivotal role in how the conversations about lifestyle were perceived by the patients. When the district nurse and the patient set individual goals together, the patient appeared more motivated to make a lifestyle change. On the other hand, the motivation of the patient decreased when the advice received was too generalized. Moreover, some patients believed that the district nurse was not adequately knowledgeable to deal with overweight and obesity. The categories correlate with Pender's health-promoting model as an explanation of patients' motivation in changing their lifestyles.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat kraftigt under de senaste 20 åren. I Sverige har förekomsten av fetma ökat från 1 % till 4 %. Det finns flertalet orsaker till övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Några av dem är genetiska faktorer, livsmedelskonsumtion, miljöfaktorer samt livsstilsfaktorer. Syfte: Att beskriva de faktorer som påverkar vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar till barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt och bestod av 13 artiklar. 10 med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Dessa hämtades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Det identifierades både hinder och möjligheter som kan uppstå i vårdmötet mellan sjuksköterskan och föräldrar. Dessa hinder och möjligheter presenteras i två kategorier med totalt fem subkategorier; Skuld och skamkänslor hos föräldrarna, förnekelse hos föräldrarna angående barnets vikt, öka medvetenheten om fördelarna med viktminskning, långsiktigt förtroende underlättar vårdmötet och anpassad kommunikation i vårdmötet mellan sjuksköterska och förälder. Slutsats: Flera faktorer identifierades som har betydelse för vårdmötet mellan sjuksköterska och föräldrar. De faktorer som utgjorde hinder i vårdmötet kan båda parter påverka så att förbättringar kan ske. / Background: Overweight and obesity among children and adolescents has increased dramatically over the past 20 years. In Sweden, the prevalence of obesity increased from 1 % to 4 %. There are several causes of overweight and obesity in children and adolescents. Some of them are genetic factors, food consumption, environmental factors and lifestyle factors. Aim: The aim is to describe the factors that affect health care encounter between the nurse and the parents of children and adolescents who are overweight or obese. Method: The study was conducted as a literature review and consisted of 13 articles, 10 with qualitative approach and three with quantitative approach. These were brought from the databases CINAHL and PubMed. Results: Both obstacles and opportunities that may arise in the care encounter between the nurse and the patients was identified. These obstacles and opportunities were presented in two categories with a total of five subcategories; Guilt and shame of the parents, denial by the parents regarding the child's weight, raising of the awareness of the benefits from weight loss, long-term trust facilitates care meetings, and customized care in the meeting between the nurse and parent. Conclusion: Several factors were identified which are important for the care encounter between nurses and parents. The factors that preclude the health care encounter, both parties may influence for the better.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som ökar successivt i både Sverige och övriga världen. Människans fysiska, psykiska och sociala livskvalitet påverkas av övervikt och fetma. Personer med svår fetma kan erbjudas en viktreducerande kirurgi när tidigare försök till viktminskning har misslyckats. Dessa personer har en övergripande sämre hälsa jämfört med normalviktiga personer och detta medför ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av livskvalitet efter en viktreducerande kirurgi. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 kvantitativa och två kvalitativa originalartiklar. Resultat: Alla studier visade på en förbättrad upplevd livskvalitet efter en viktreducerande kirurgi. Den fysiska aspekten av livskvalitet förbättrades markant postoperativt jämfört med den psykiska som också förbättrades, men något mindre än den fysiska. Den psykiska livskvaliteten försämras sedan successivt över tid. Vissa studier visar att en ökad viktnedgång har ett avgörande samband med en ökad livskvalitet. Komplikationer efter en kirurgi observerades och hade en negativ inverkan på patientens livskvalitet. Slutsats: Patienter som genomgår en viktreducerande kirurgi får en betydande viktminskning som leder till en förbättrad upplevd livskvalitet. Den psykiska aspekten av livskvalitet förbättras dock marginellt och försämras sedan över tid. Detta kan bero på att kirurgin innebär en stor livsstilsförändring och svårigheter med att anpassa sig till det nya livet. För att få en bättre, hållbar psykisk livskvalitet finns ett behov av att förbättra vården avseende patientens förberedelser och uppföljning vid en viktreducerande kirurgi. / Background: Overweight and obesity are health problems that are increasing in Sweden and in the rest of the world. The physical, mental and social aspects of quality of life affect people with overweight and obesity. Bariatric surgery has become a choice for persons with morbid obesity, usually after several previous unsuccessful attempts to lose weight. These people have a general poorer health than people of normal weight and this leads to increased charges imposed on society. Objective: The aim of the study was to describe the quality of life after bariatric surgery for adults. Method: A literature study based on 10 quantitative and two qualitative original articles.  Results: All studies showed improvement in quality of life after bariatric surgery. The physical aspect of quality of life improved distinctly postoperatively compared to the mental health. The mental health improved too, but less than the physical health. The mental aspect of quality of life deteriorated over time. Several studies showed a crucial link between increased quality of life and weight loss. Complications after bariatric surgery were noticed and had a negative impact on quality of life. Conclusion: Bariatric surgery leads to weight loss which increases quality of life for patients. The patients´ mental health improved initially but decreased over time. A reason can be that the patients go through big adjustments in the new life and some of them undergo difficulties in adapting their new situation. To improve the mental aspect of quality of life there is a need for better preparation and follow ups at surgery for these patients.

The purpose of the project has been to offer parents an easier everyday life with the help of research, where they can follow their child's growth curve in a new and innovative way. The whole project resulted in a simple product consisting of a measuring tool connected with a smartphone application where the measurement parameters of weight, length and waist measurement will be visualized in an educational way. With a new way of keeping track of growth parents will never again have to consider centimeters and kilograms, but at the same time be aware of unhealthy patterns. The product is called VELOX and offers customer and user convenience, time saving, simplicity and risk reduction during growth. The vision is to offer the product as a free kit for all families with children through the child healthcare centers.