Bakgrund: Övervikt och fetma är en av de viktigaste enskilda bidragande dödsorsakerna och stod 2018 för 2,6 miljoner dödsfall i världen. I Sverige beräknas 18 - 20% av tioåringarna vara överviktiga och hos dessa har 3- 4% har fetma. Syfte: Syftet med denna studie är att visa på faktorer och insatser som kan främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Metod: Arbetet är en litteraturstudie baserad på en artikelsökning i databaserna PubMed, och begränsad till publikationsåren 2000-2019. Tio stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 1 – 18 år. Resultat: Det huvudsakliga resultatet presenterades i två temaområden: 1. Faktorer som påverkar barn och ungdomar till fysisk aktivitet. 2. Insatser för att främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Studier visade att en kombination av fysiska aktiviteter och andra insatser såsom hälsosamma måltidsvanor samt förmedling av övervikt och fetma till föräldrar och lärarna ger större effekter än andra typer av insatser som fokuserar enbart på fysiska aktiviteter eller bara måltidsvanor för att förebygga övervikt-fetma bland barn och ungdomar. Slutsats: Trots att övervikt och fetma är en komplex folkhälsofråga har det visat sig att fysiska aktiviteter som kombineras med andra insatser som inkluderar måltidsvanor, förmedla kunskap om övervikt och fetma till föräldrar och lärarna har förebyggande effekter mot övervikt bland barn. Men fler studier behövs för att få en förståelse av hur den fysiska aktiviteten bör utformas för att vara mest effektiv för att förebygga övervikt, samt för att klarlägga faktorer som främjar fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity are among the most important contributing causes of death in the world, making up 2,6million deaths. In Sweden, 18-20% of 10 years old children are overweight and 3-4 % have obesity. Aim: The purpose of this study is to evaluate the effects of interventions that promote physical activity and prevent obesity among children and adolescents. Method: A literature review, based on article search in PubMed limited to publication from 2000-2019. The report was finally based on ten selected articles and the target group was children and adolescents 1-18 years. Results: The main results were presented in two thematic areas: 1. Factors that affect young people's physical activity. 2. Efforts to promote physical activity and prevent overweight and obesity among children. The studies showed that a combination of physical activities and other interventions such as healthy eating habits, as well as conveying knowledge about obesity to parents and teachers, give larger effects than other types of analyzed efforts that focus only on physical activities or just meal habits to prevent obesity among children and young people. Conclusion: Although obesity is a complex public health issue, it has been shown that physical activity combined with other initiatives that include meal habits and conveying knowledge about obesity to parents and teachers are efficient preventive measures against overweight among children. However, additional studies are needed to gain an understanding of how the physical activity should be undertaken to be optimally efficient in preventing obesity and factors that promote childhood physical activity.

Bakgrund: Övervikt och fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer och är en global epidemi. Övervikt kan leda till ohälsa och viktkontroll kan ge förbättrad hälsa, öka livskvalité och främja välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av betydelse att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande med att stödja patienter att lyckas med viktkontroll genom egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva olika typer av hälsofrämjande stöd från sjuksköterskor till patienter med fetma och övervikt som främjar egenvård och viktnedgång Metod: En litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar sammanställdes till ett resultat. Data insamlades via databaserna CINAHL och Pub Med. Resultatet baserades på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats. Resultat: Sammanställningen av resultatet visade olika teman som kan sammanfattas i att sjuksköterskan kan bistå patienter med övervikt och fetma med hälsofrämjande stöd som främjar egenvård. Detta stöd kan erbjudas genom att ge patienterna kunskap och undervisning, skapa motivation hos patienterna genom kommunikation samt att bidra med uppföljning över tid avseende hälsofrämjande livsstilsförändringar. Sjuksköterskor kan även använda en hälsofrämjande arbetsmodell baserat på att kombinera kunskap, uppföljning och kommunikation som stöd till patienter för att främja egenvård. Slutsats: Denna litteraturöversikt bidrar med kunskap kring vilka metoder som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete hos patienter med övervikt eller fetma. Sjuksköterskan har goda möjligheter att stödja patienter vid viktproblematik och en betydande roll för hur patienter med övervikt och fetma bemöts och vårdas. / Background: Overweight and obesity may be caused by genetics, environmental and behavioral factors and are a global epidemic. Overweight and obesity can lead to illness and health issues. Weight control may improve health, increase quality of life and promote well-being. From a health-economic perspective, it is important for nurses to promote health by supporting patients in order for them to succeed in weight control practices through self-care. Purpose: The purpose was to describe different types of health-promoting support by nurses for patients with overweight and obesity that promote self-care and weight loss. Method: A literature review in which 15 scientific articles were compiled into a result. The data was collected through the databases CINAHL and PubMed. The results are based on 15 articles with quantitative as well as qualitative approaches. Result: Nurses may assist patients with overweight and obesity by using healthpromoting support that promote self-care. Compilation of the results showed four different themes. In order to promote self-care by using health-promoting support, nurses can offer patients knowledge and education, create motivation among the patients through communication, as well as follow-up patients over time regarding their health-promoting lifestyle changes. Nurses can also use a combination of support to promote self-care. Conclusion: This literature review contributes with knowledge about which methods affect the nurse's health-promoting work in patients with overweight or obesity. The nurse has good opportunity to support patients with their weight problems and a significant role in how patients with overweight and obesity are treated.

Bakgrund Övervikt och fetma är en av de viktigaste enskilda bidragande dödsorsakerna och stod 2018 för 2,6 miljoner dödsfall i världen. I Sverige beräknas 18 - 20% av tioåringarna vara överviktiga och hos dessa har 3- 4% har fetma. Syfte Syftet med denna studie är att visa på faktorer och insatser som kan främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Metod Arbetet är en litteraturstudie baserad på en artikelsökning i databaserna PubMed, och begränsad till publikationsåren 2000-2019. Tio stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 1 – 18 år. Resultat Det huvudsakliga resultatet presenterades i två temaområden: 1. Faktorer som påverkar barn och ungdomar till fysisk aktivitet. 2. Insatser för att främja fysisk aktivitet och förebygga övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Studier visade att en kombination av fysiska aktiviteter och andra insatser såsom hälsosamma måltidsvanor samt förmedling av övervikt och fetma till föräldrar och lärarna ger större effekter än andra typer av insatser som fokuserar enbart på fysiska aktiviteter eller bara måltidsvanor för att förebygga övervikt-fetma bland barn och ungdomar. Slutsats Trots att övervikt och fetma är en komplex folkhälsofråga har det visat sig att fysiska aktiviteter som kombineras med andra insatser som inkluderar måltidsvanor, förmedla kunskap om övervikt och fetma till föräldrar och lärarna har förebyggande effekter mot övervikt bland barn. Men fler studier behövs för att få en förståelse av hur den fysiska aktiviteten bör utformas för att vara mest effektiv för att förebygga övervikt, samt för att klarlägga faktorer som främjar fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. / Background Overweight and obesity are among the most important contributing causes of death in the world, making up 2,6million deaths. In Sweden, 18-20% of 10 years old children are overweight and 3-4 % have obesity. Aim The purpose of this study is to evaluate the effects of interventions that promote physical activity and prevent obesity among children and adolescents. Method A literature review, based on article search in PubMed limited to publication from 2000-2019. The report was finally based on ten selected articles and the target group was children and adolescents 1-18 years. Results The main results were presented in two thematic areas: 1. Factors that affect young people's physical activity. 2. Efforts to promote physical activity and prevent overweight and obesity among children. The studies showed that a combination of physical activities and other interventions such as healthy eating habits, as well as conveying knowledge about obesity to parents and teachers, give larger effects than other types of analyzed efforts that focus only on physical activities or just meal habits to prevent obesity among children and young people. Conclusion Although obesity is a complex public health issue, it has been shown that physical activity combined with other initiatives that include meal habits and conveying knowledge about obesity to parents and teachers are efficient preventive measures against overweight among children. However, additional studies are needed to gain an understanding of how the physical activity should be undertaken to be optimally efficient in preventing obesity and factors that promote childhood physical activity.

<p>The aim of this undergraduate thesis was to examine the media’s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough’s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child’s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that “the fat child” and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material. A number of risks, for example food risks and lifestyle risks said to play a part in the child’s ill-health were identified. Three social representations were identified throughout the material and said to contribute to, as well as result from, the images of “the fat child”.</p>

<p><strong>Syftet</strong> var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva attityder som vårdpersonal anser sig ha i bemötandet av patienter med övervikt, samt hur patienter med övervikt upplever vårdpersonals attityder och bemötande.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Övervikt har ökat i samhället och blivit ett folkhälsoproblem och en tilltagande epidemi. Stora krav ställs därmed på vårdpersonalens bemötande och attityder till patienter med övervikt för att motverka negativa upplevelser av vården.</p><p><strong>Metod:</strong> Vetenskapliga artiklar söktes i PsycINFO och Medline via Pubmed, samt en manuell sökning. 17 artiklar som publicerats mellan åren 2000-2007 valdes ut för sammanfattning, granskning och analysering.</p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Negativa attityder till patienter med övervikt fanns bland vårdpersonalen och svårigheter upplevdes i bemötandet av rädsla för att förolämpa. Dessutom saknades en tilltro till patientens egen förmåga. Patienter med övervikt upplevde att det fanns negativa attityder mot övervikt, detta anses bero på att vårdpersonalen saknar entusiasm och motivation. Trots dessa negativa attityder och bemötande visar resultatet att det finns både vårdpersonal och patienter som upplever vården och mötet som positivt.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Fördomar om övervikt måste förhindras och patienter med övervikt ska inte behandlas nedlåtande eller intolerant. Vårdpersonalens kunskap ansågs vara bristfällig både av dem själva och av patienter med övervikt.</p> / <p> <strong>The aim</strong> of this study was to describe health care personnels' attitudes towards adult overweight or obese patients, and to describe how these patients experience such attitudes.</p><p><strong>Objective:</strong> Overweight has increased in the society and therefore become a public health problem. Health care personnel plays a key role in providing support and care to patients who are obese, thus attitudes regarding overweighted patients need to be considered to obstruct negative experience of health care among patients.</p><p><strong>Methods:</strong> Scientific articles were searched in PsycINFO and Medline via Pubmed. A manual search was also carried out and a total of 17 articles, published between the years 2000 and 2007, were included for review.</p><p><strong>Findings:</strong> Negative attitudes towards overweighted patients exist among health care personnel and difficulties were experienced in the encounter related to the fear of offending the patient. In addition, health care personnel had no trust in the patient's own ability. Patients who are overweight felt that there were negative attitudes towards overweight; this was attributed to health care personnels' lack of enthusiasm and motivation. Despite these negative attitudes, the findings showed that health care personnel and patients in some cases experience both health care and the encounter positively.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Existing prejudice against overweight must be prevented and patients who are overweight shuld not be treated intolerant. Both health care personnel and patients with overweight considered that knowledge about overweight were lacking among health care personnel.</p>

<p>Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen.</p> / <p>Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.</p>

<p><strong>Inledning: </strong>En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. <strong>Syfte:</strong> Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. <strong>Urval:</strong> Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. <strong>Metod:</strong> Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt ett fenomenografiskt - hermeneutiskt perspektiv. <strong>Resultat: </strong>Intervjuerna genererade kategorierna<strong> </strong><em>Emotioner</em>; <em>Fysisk aktivitet</em>; <em>Bristande</em> <em>kunskap</em>; <em>Kosthållning</em>; <em>Socialt stöd</em>; <em>Förnekande</em>; <em>Tidsbrist, prioritering, vanor</em>;<em> Ålder, hormoner, ämnesomsättning</em>; <em>Ekonomi </em>och <em>Kriser.</em> <strong>Slutsats:</strong> Viktökning och förlorad viktkontroll är en konsekvens av samverkande faktorer, och det är omöjligt att särskilja en primär kategori i denna urvalsgrupp. För begynnande viktuppgång, både hos respondenterna själva och gällande deras uppfattningar om andra individer, är kategorierna <em>Fysisk aktivitet</em>, <em>Kosthållning</em> och <em>Tidsbrist, prioritering, vanor</em> de dominerande. <em>Förnekande</em> är en betydande faktor för uppkomsten av fetma, och är bidragande för bristande viktkontroll men kan inte missförstås som lathet bland respondenterna i denna urvalsgrupp.</p>

<p><p>Objective:</p><p>This study aimed to investigate the correlation between physical activity level (PAL), measured with activity diary and accelerometer, among overweight and obese children and adolescents. The aim was also to study differences in PAL between girls and boys.</p><p>Design:</p><p>55 children and adolescents, whom been subjected to a physical activity registration with a physical activity diary and accelerometer during three or four days, were included in this study. From the data received from the children’s journal records PAL was calculated and compiled for statistic analysis.</p><p>Results:</p><p>The results of the study showed that the children underestimated their physical activity level when measured with activity diary, in comparison with the physical activity level measured with accelerometer. Differences between girl and boys PAL values were not statistically significant, although the girls PAL values from the accelerometer, but not from the activity diary, reached a moderate activity level according to Nordic nutrition recommendation. No correlation between the activity diary and accelerometer was found.</p><p>Conclusions:</p><p>The Activity diary can not be used as solitary instrument to mesure physical activity in obese or overweight children.</p><p>There is no validated way to measure physical activity in overweight or obese children.</p><p>Before studies can be conducted with reliable results, physical activity level scales and calculated BMR must be designed for overweight and obese children.</p></p>

Denna studie syftade till att undersöka vilka behandlingsmetoder som används mot övervikt och fetma. Författarna finner detta område intressant då övervikt och fetma har blivit ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I bakgrunden definierades övervikt, fetma, orsaker till övervikt och fetma, läkare och sjukvård samt tidigare studier. Studien var en kvalitativ undersökning och designen var en beskrivande studie. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med två patienter som lider av fetma, en läkare, en dietist, en studentsköterska och en diabetessköterska. Resultatet påvisar att behandlingsmetoder mot övervikt och fetma som används i Sverige är kirurgi, samtalsterapi och medicinering. Samtalsterapi är vanligast, medan kirurgi är mest effektivt. Medicinering används sällan på grund av svåra biverkningar. Majoriteten av yrkespersonalen som intervjuades kompletterade sin metod med övriga för att uppnå bästa möjliga viktnedgång. Slutsatsen för denna studie blev att kirurgi är mest effektiv på kort och lång sikt. Det är dock viktigt att komplettera en operation med samtalsterapi både innan och efter operationen. / Obesity and overweight are growing public health problems in Sweden, which is why the authors find it interesting to investigate which methods of treatment that are used. This descriptive study opens with a review of previous studies and definitions of relevant concepts. Thereafter, the focus question is treated qualitatively through semi structured interviews with six persons: two patients suffering from obesity, a doctor, a dietician, a student nurse and a diabetics nurse. On the basis of the interviews it is concluded that methods of treatment used in Sweden to fight obesity and overweight include cognitive therapy, surgery and medication. It appears that cognitive therapy is the most common, that surgery – in both the short and the long run – is the most effective and that medication is used with caution due to the risk of severe side effects. However, a majority of the interviewed report that they in several cases combine the three methods of treatment; for example, surgery is often both preceeded and followed by cognitive therapy. The study at hand closes with suggestions on ways in which consecutive studies could investigate how the most commonly used method of treatment, cognitive therapy, could be optimized and/or supplemented. The authors propose the hypothesis that cognitive therapy should be executed closely linked to the patient’s behavioural pattern, and suggests a quantitative observational study to test this hypothesis.

The aim of this undergraduate thesis was to examine the media’s portrayal of overweight and obese children and their surroundings, using the first and third dimensions of Fairclough’s three dimensional model for critical discourse analysis. The study addressed the following questions: How does the press, in this study represented by two newspapers, portray overweight and obese children? What discourses regarding overweight and obesity among children are the most prominent in these two newspapers? What risks and negative influences in the child’s surroundings are identified, and how are they described? What social representations can the images of overweight and obese children originate from? The analyzed material consisted of 62 articles from Dagens Nyheter and Aftonbladet, which were analyzed using the earlier mentioned method for discourse analysis, as well as the theory of social representations. The results showed that “the fat child” and its environment were portrayed exclusively in negative terms, and a discourse linking obesity and ill-health dominated a large part of the material. A number of risks, for example food risks and lifestyle risks said to play a part in the child’s ill-health were identified. Three social representations were identified throughout the material and said to contribute to, as well as result from, the images of “the fat child”.