<p>Syftet med denna studie var att uttyda faktorer som bidrar till en långvarig beteendeförändring. Beteendeförändringar är i regel svåra att vidmakthålla och forskning har visat att ett flertal faktorer krävs för att nå ett långvarigt ihållande. Exempel på faktorer var känsla av sammanhang, kunskap, självkänsla, självtillit, reflektion, medvetenhet, motivation och gruppstöd. En fallstudie har genomförts på en viktminskningsgrupp för att se resultatet ett år efter deltagandet. Fem personer svarade på postenkäterna som skickades ut i uppföljningen. Resultatet visade att nämnda faktorer har påverkat deltagarnas förändringsarbeten men det verkade inte räcka med en faktor utan upplevdes som ett komplext system. Det krävs mer forskning på området för att yrkesverksamma ska kunna hjälpa individer på ett effektivt och framgångsrikt sätt.</p>

<p><em> </em></p><p><em> </em></p><p> <em>Introduktion</em></p><p><em></em><em> </em><p> </p><p> </p><p> </p><p>Övervikt och fetma (BMI > 25 respektive BMI > 30) ökar i omfattning i hela världen och så även i Sverige. Prevalensen av övervikt/fetma i Sverige är ca 44 % och specifikt i Sandvikens kommun så är drygt hälften av den vuxna befolkningen överviktig/fet vilket ökar risken för ohälsa och sjukdom.</p><p>Det är angeläget att hitta de personer som löper risk att utveckla alternativt redan har övervikt/fetma för att kunna förebygga och behandla. Med tidig upptäckt och rätt behandling så gynnas förstås patienten i första hand, men även sjukvården och samhället i stort då detta i förlängningen minskar kostnaderna. I denna studie undersöktes hur ett vårdprogram som ska användas för upptäckt och behandling av övervikt/fetma tillämpades på tre hälsocentraler i Sandvikens kommun under två månader hösten 2005.</p><p>Metod</p><p>Utgångspunkten för vårdprogrammet med tillhörande flödesschema är att man mäter BMI först. Mätning ska ske på alla patienter som söker vård inom Primärvården Gästrikland – inte bara de patienter som specifikt söker för övervikt eller fetma. Kontroller gjordes först av hur många patienter som fick BMI uppmätt under vald tidsperiod och beroende på resultat av BMI-mätning kontrollerades därefter hur många patienter som fick behandling.</p><p>Resultat</p><p>Av totalt antal patienter som besökte hälsocentralerna under vald tidsperiod kontrollerades BMI på 6 %. Av dessa hade 38 % ett BMI som enligt vårdprogrammet skulle leda till erbjudande om behandling. Vid kontroll av behandling så hade i stort sett alla patienter fått någon form av behandling men med utgångspunkt från andra vårdprogram och orsaker än just övervikt och fetma. En femtedel av de 38 % fick behandling pga. sin övervikt/fetma och endast ett fåtal fick diagnos " övervikt/fetma".</p></p><p>Konklusion</p><p>Då så få patienter fick sitt BMI kontrollerat och därefter behandlades enligt vårdprogrammet finns misstanken att undersökt vårdprogram inte används överhuvudtaget. Detta skulle kunna bero på att personalen inte känner till dess existens alternativt inte finner vårdprogrammet användarvänligt. Det är synnerligen viktigt att använda sig av bevisat effektiva metoder för upptäckt och behandling av övervikt/fetma men oavsett metod så gäller förstås att de som ska använda sig av metoderna också känner till dem samt finner metoderna möjliga att använda i dagligt arbete.</p> / <p>Introduction</p><p> </p><p>The number of overweight (BMI > 25) and obese (BMI > 30) people is rising worldwide and also in Sweden where the prevalence is 44 %. In the municipality of Sandviken more than half of the population is overweight or obese and that could lead to poor health and/or sickness. It is important to find the persons in risk of developing overweight/obesity and the people who already are overweight/obese to be able to prevent or to give treatment. Early discovery and correct treatment will of course benefit the patient but it will also lower the costs for the healthcare system. The purpose of this study was to investigate the practical use of a program for identification and treatment of overweight/obesity in three health clinics in the municipality of Sandviken during two months in 2005.</p><p>Method</p><p>The starting-point of the program is to measure BMI. BMI should be measured on all patients who seek care and treatment at the health clinic – not just the ones who want help because of overweight or obesity. The first control was therefore to see how many of all the patients who visited the health clinic who got their BMI measured. The second control was to see how many of those patients who got treatment according to the program.</p><p>Results</p><p>BMI were measured on 6 % of all the patients who visited the health clinics. Out of these patients, 38 % had a BMI that should lead to an offer of treatment according to the program. Almost all of the 38 % did get treatment but for other reasons and diagnoses than overweight or obesity which only one fifth of the 38 % got. Very few got the diagnose "overweight/obesity".</p><p><em></em><p> </p></p><p>Conclusions</p><p>With such low figures of BMI-measuring and treatment according to the program, you could suspect that the program is not in use at all. The reason for this could be that the staff at the health clinics does not know that the program exists or that they do not find the program user-friendly. It is very important to use effective methods for identification and treatment of overweight/obesity, but no matter what method – the most important thing is that the staff who is supposed to adopt these methods is well acquainted with them and also finds them useful in their daily work.</p>

Fetma är en av världens snabbast växande sjukdomar och karies är fortfarande en vanlig sjukdom hos barn och ungdomar. Syftet med denna licentiatavhandling har varit att: beskriva frekvensen av övervikt och fetma från födseln till tjugo års ålder. analysera vikt och viktutvecklingen från födseln till vuxen ålder. undersöka prevalens av approximal karies hos femtonåringar i förhållande till deras åldersspecifika BMI (isoBMI). undersöka tidiga mellanmålsvanor och karies vid femton års ålder. I studien ingick 671 barn följda från 1 till 20 års ålder. Studien har en populationsbaserad longitudinell design och analyserna baserar sig på uppgifter från barnhälsovårds (BHV) -, skolhälsovårds (SHV)- och folktandvårdsjournaler (FTV) från fyra distrikt i Jönköpings kommun. Längd, vikt och födelsediagnoser är inhämtade från BHV- journaler. Från SHV journaler inhämtades längd och viktuppgifter vid 15 år och från FTV journaler inhämtades uppgifter om kariesförekomst vid 15 och 20 års ålder. Dessutom inhämtades data från intervjuer och frågeformulär, som samlats in då barnen var 1 och 3 år gamla. Studien visade att det finns ett samband mellan övervikt/fetma vid 20 års ålder och övervikt/fetma vid 5½ och 15 års ålder. Emellertid var 70 % av dem som hade övervikt/fetma vid 20 år normalviktiga vid 5½ år och 47 % av dem med övervikt/fetma var normalviktiga vid 15 års ålder. Studien visade också att tonåringar med övervikt och fetma hade en signifikant högre prevalens av approximal karies än de som var normalviktiga. Vidare påvisades ett samband mellan förtäring av kariesriskprodukter vid 1 och 3 år och kariesförekomst vid 15 år. Det framkom inget samband mellan födelsevikt och senare övervikt/fetma vid 20 års ålder. Studien visade inte heller något tydligt mönster av viktutvecklingen från tidig barndom till ung vuxen. Ett barn kunde t ex ha övervikt vid ett mättillfälle för att vid nästa mättillfälle vara normalviktig och sedan överviktig igen. Framtida preventionsprogram för att förebygga både fetma och karies bör samordnas mellan de olika hälsoprofessionerna. Med tanke på att minst hälften av individer som utvecklar övervikt/ fetma till 20 års ålder rekryterades efter 15 års ålder bör denna tonårsgrupp ges särskild uppmärksamhet och nya former för prevention och behandling behöver utvecklas. För barn i förskoleåldern bör primär prevention riktas till hela populationen. / Obesity is one of the most rapid growing illnesses and dental caries is still a common illness by children and youth. The aims of this licentiate thesis were: describe frequency of overweight and obesity from birth to twenty years of age. analyze weight and weight development from birth to adult age. examine prevalence of approximal dental caries by teenagers fifteen years of age comparing to their age-specific BMI (isoBMI). examine early snacking habits and dental caries at the age of fifteen. The investigations have a population based longitudinal design and the analyses are based on data from 671 children followed from birth to 20 years of age. Information about weight and height were collected from health records at child health centers and school health care. At 20 years of age, weight and height measurements were performed by one of the authors. Data were also selected from caries examinations, interviews and questionnaires when the children were 1 and 3 years of age and from the children’s bitewing radiographs at 15 years of age. The result showed an association between overweight/obesity at 20 years and overweight/obesity at 5½ and 15 years. However, 70% of those who were overweight/obese at 20 years were of normal weight at 5½ years and 47% at 15 years. The majority of those who were overweight/obese at 20 years of age were recruited after 5.5 years of age and half of them in their late teens. Another finding was that overweight and obese adolescents had more approximal caries than normal-weight adolescents. Furthermore, consumption of snacking products and soft drinks at an early age appears to be associated with caries at 15 years of age. There was no connection found between birth weight and later overweight/obesity at 20 years of age. The study could not demonstrate any distinct patterns of the weight development from early childhood to young adult. A child could, for example, have overweight/obesity at one measurement, have normal weight at the next and then again have overweight/obesity at the third measurement. Because dental caries and overweight/obesity have common determinants further prevention measures should include strategies to prevent and reduce both overweight/obesity and dental caries in the young population. During the preschool period, the entire population should be the target of primary prevention from overweight/obesity, while, in the case of teenagers, prevention strategies should be developed for the whole population and treatment strategies for teenagers with established overweight/obesity.

Introduktion        Övervikt och fetma (BMI &gt; 25 respektive BMI &gt; 30) ökar i omfattning i hela världen och så även i Sverige. Prevalensen av övervikt/fetma i Sverige är ca 44 % och specifikt i Sandvikens kommun så är drygt hälften av den vuxna befolkningen överviktig/fet vilket ökar risken för ohälsa och sjukdom. Det är angeläget att hitta de personer som löper risk att utveckla alternativt redan har övervikt/fetma för att kunna förebygga och behandla. Med tidig upptäckt och rätt behandling så gynnas förstås patienten i första hand, men även sjukvården och samhället i stort då detta i förlängningen minskar kostnaderna. I denna studie undersöktes hur ett vårdprogram som ska användas för upptäckt och behandling av övervikt/fetma tillämpades på tre hälsocentraler i Sandvikens kommun under två månader hösten 2005. Metod Utgångspunkten för vårdprogrammet med tillhörande flödesschema är att man mäter BMI först. Mätning ska ske på alla patienter som söker vård inom Primärvården Gästrikland – inte bara de patienter som specifikt söker för övervikt eller fetma. Kontroller gjordes först av hur många patienter som fick BMI uppmätt under vald tidsperiod och beroende på resultat av BMI-mätning kontrollerades därefter hur många patienter som fick behandling. Resultat Av totalt antal patienter som besökte hälsocentralerna under vald tidsperiod kontrollerades BMI på 6 %. Av dessa hade 38 % ett BMI som enligt vårdprogrammet skulle leda till erbjudande om behandling. Vid kontroll av behandling så hade i stort sett alla patienter fått någon form av behandling men med utgångspunkt från andra vårdprogram och orsaker än just övervikt och fetma. En femtedel av de 38 % fick behandling pga. sin övervikt/fetma och endast ett fåtal fick diagnos " övervikt/fetma". Konklusion Då så få patienter fick sitt BMI kontrollerat och därefter behandlades enligt vårdprogrammet finns misstanken att undersökt vårdprogram inte används överhuvudtaget. Detta skulle kunna bero på att personalen inte känner till dess existens alternativt inte finner vårdprogrammet användarvänligt. Det är synnerligen viktigt att använda sig av bevisat effektiva metoder för upptäckt och behandling av övervikt/fetma men oavsett metod så gäller förstås att de som ska använda sig av metoderna också känner till dem samt finner metoderna möjliga att använda i dagligt arbete. / Introduction   The number of overweight (BMI &gt; 25) and obese (BMI &gt; 30) people is rising worldwide and also in Sweden where the prevalence is 44 %. In the municipality of Sandviken more than half of the population is overweight or obese and that could lead to poor health and/or sickness. It is important to find the persons in risk of developing overweight/obesity and the people who already are overweight/obese to be able to prevent or to give treatment. Early discovery and correct treatment will of course benefit the patient but it will also lower the costs for the healthcare system. The purpose of this study was to investigate the practical use of a program for identification and treatment of overweight/obesity in three health clinics in the municipality of Sandviken during two months in 2005. Method The starting-point of the program is to measure BMI. BMI should be measured on all patients who seek care and treatment at the health clinic – not just the ones who want help because of overweight or obesity. The first control was therefore to see how many of all the patients who visited the health clinic who got their BMI measured. The second control was to see how many of those patients who got treatment according to the program. Results BMI were measured on 6 % of all the patients who visited the health clinics. Out of these patients, 38 % had a BMI that should lead to an offer of treatment according to the program. Almost all of the 38 % did get treatment but for other reasons and diagnoses than overweight or obesity which only one fifth of the 38 % got. Very few got the diagnose "overweight/obesity".   Conclusions With such low figures of BMI-measuring and treatment according to the program, you could suspect that the program is not in use at all. The reason for this could be that the staff at the health clinics does not know that the program exists or that they do not find the program user-friendly. It is very important to use effective methods for identification and treatment of overweight/obesity, but no matter what method – the most important thing is that the staff who is supposed to adopt these methods is well acquainted with them and also finds them useful in their daily work.

Syftet med denna studie var att uttyda faktorer som bidrar till en långvarig beteendeförändring. Beteendeförändringar är i regel svåra att vidmakthålla och forskning har visat att ett flertal faktorer krävs för att nå ett långvarigt ihållande. Exempel på faktorer var känsla av sammanhang, kunskap, självkänsla, självtillit, reflektion, medvetenhet, motivation och gruppstöd. En fallstudie har genomförts på en viktminskningsgrupp för att se resultatet ett år efter deltagandet. Fem personer svarade på postenkäterna som skickades ut i uppföljningen. Resultatet visade att nämnda faktorer har påverkat deltagarnas förändringsarbeten men det verkade inte räcka med en faktor utan upplevdes som ett komplext system. Det krävs mer forskning på området för att yrkesverksamma ska kunna hjälpa individer på ett effektivt och framgångsrikt sätt.

Övervikt och fetma hos barn är ett allvarligt och växande problem. Det är ett tillstånd som för med sig många olika sjukdomar och i och med att antalet överviktiga barn ökar hastigt kommer det att vara en stor belastning för den framtida hälso- och sjukvården. Prevalensen är särskilt stor i vissa delar av världen och inom vissa grupper i samhället. Föräldrar spelar en väsentlig roll i huruvida barnen lever hälsosamma liv eftersom de bär ansvaret för barnen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars påverkan i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och genom en systematisk bearbetning av litteraturen granskades och bearbetades slutligen 19 vetenskapliga artiklar till resultatdelen i studien. Socioekonomiska faktorer, faktorer inom familjen och föräldrars roll var tre teman som utmärkte sig där det under varje rubrik beskrivs hur föräldrar påverkar med att bidra till eller motverka riskfaktorer till en ohälsosam viktstatus hos barn. Föräldrar har ett behov av stöd i form av information och kunskap och hälso- och sjukvården bär ett stort ansvar i att stödja föräldrar, förebygga sjukdom och främja hälsa. / Overweight and obesity in children are serious conditions, with many negative consequences to the health of individuals and the health care system as a whole. The prevalence is particularly great in certain groups of people and the frequency of these conditions is increasing at an alarming rate. Parents, as the primary caregivers, play a vital role in determining whether or not their children lead a healthy lifestyle. The aim of this literature review was to establish the influence that parents have on the development of overweight and obesity in their children. 19 articles were systematically reviewed and the results showed three main areas of influence; socio-economic factors, factors within the family and the role of the parent. In each of these areas, risk factors of developing overweight and obesity in children were identified. In general, parents lack information about these conditions and are in need of support from nurses and other health care professionals, who in turn carry the responsibility to support the parents, promote good health and prevent disease.

Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-åriga barn under en fyraårsperiod. Detta gjordes genom att jämföra två födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus på könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrån inkomst i fyra olika typområden. Studien utfördes i Stockholms län 2005 där SES-områden och skolor inom dessa områden valdes slumpmässigt. Antropometriska data från skolhälsovårdsjournaler insamlades från barn i skolår fyra. Vikt, längd och födelsedata erhölls från 2416 10-11-åringar födda 1989 och från 2183 barn födda 1993. Övervikt och fetma definierades enligt Cole ́s ålders- och könsspecifika BMI-gränser. Undervikt definierades som – 2 SD enligt referenskurvor från Karlberg 2001. En tydlig könsskillnad kan ses vad gäller prevalens av övervikt och fetma. Hos pojkarna var 21,3 % överviktiga både i kohort 1989 och 1993 medan fetma ökade ickesignifikant från 3,1 % till 4,0 %. Hos flickorna minskade övervikten från 22,9 % till 19,7 % (ns) och fetma minskade från 4,6 % till 2,9 % (RR= 0,62 95 % CI:0,41-0,98). Undervikten tenderade att minska både hos flickor och hos pojkar. Vid jämförelse av de olika SES-områdena var den sociala gradienten mer tydlig i födelsekohort 1993 jämfört med 1989. I födelsekohort 1993 var 17,1 % av pojkarna överviktiga i det mest resursstarka området jämfört med 29,0 % i det mest resurssvaga området. För fetma var motsvarande siffror 1,9 % och 6,0 %. Flickorna uppvisade ett helt annat mönster; hos flickor i det mest resurssvaga området var överviktsprevalensen nästan identisk vid de två studerade tidpunkterna; 28,4 % och 28,3 %. I de övriga SES-områdena var övervikten lägre hos flickor i födelsekohort 1993 jämfört med födelsekohort 1989. Studien visar att trenden av övervikt och fetma delvis ändrat riktning med en minskning av fetma hos flickorna medan pojkarna fortsätter att öka särskilt i resursfattiga områden. Det finns en tendens till att den sociala gradienten har ökat under den studerade fyraårsperioden vilket understryker vikten av förebyggande åtgärder för barn och deras familjer i särskilt resursfattiga områden / The objective of the study was to describe prevalence of overweight, obesity, and underweight among 10-11 year old children during a four year period. This was done by comparing 1989 and 1993 birth cohorts, with focus on gender and socioeconomic (SES) using data from small geographical areas. The study was performed 2005 in Stockholm county where SES areas and schools within SES areas were randomly sampled. In selected schools, anthropometric data from routine assessments of 4thgraders were abstracted from school records. Weights, heights and birthdates were retrieved from 2416 10-11 year olds born in 1989 and 2183 born in 1993. Overweight and obesity were defined according to Cole’s age- and sex-specific BMI cut-off points. Underweight was defined as -2 SD according to the national growth reference curves established by Karlberg and coworkers 2001. Secular trends in prevalence between 1989 and 1993 seemed to vary by sex. In boys, the prevalence of overweight was 21.3 % in both birth cohorts, while obesity increased non-significantly from 3.1 to 4.0 %. In girls overweight decreased non-significantly from 22.9 to 19.7 and obesity decreased from 4.6 to 2.9 % (RR= 0.62 95 % CI: 0.41-0.98). The prevalence of underweight decreased non-significantly both in boys and in girls. When comparing the different SES-areas the social gradient was more obvious in birth cohort 1993 than cohort 1989. In birth cohort 1993 17.1 % of the boys were overweight in the most affluent area compared to 29.0 % in the low SES area. For obesity the prevalences were 1.9 % and 6.0 % respectively. In girls there is a slightly different pattern; among girls in the low SES areas the prevalence of overweight are almost identical 28.4 and 28.3. In the other areas the 1993 cohort shows a lower overweight prevalence compared to girls born 1989. In summary decreases in obesity occurred in girls from the two respective birth cohorts; at the same time both overweight and underweight tended to decrease. In contrast, among boys, there were no significant differences over time, although increases in obesity were detected among boys in less advantaged socioeconomic areas.This underlines the need for computer based monitoring of routine height and weight measurements in schools and preventive efforts which target children and their families in areas of low-socioeconomic status in early childhood. / <p>ISBN 91-7997-158-x</p>

Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan. En kvalitativ forskningsansats har tillämpats då avsikten var att studera skolmåltidspersonalens upplevelser och livsvärld. Intervjuer har genomförts på skolmåltidspersonal som varit köksansvariga i ett mottagningskök i Varbergs kommun. Resultatet tyder på att skolmåltidspersonalen kan påverka matmiljön gällande användandet av det som redan finns till förfogande. Brist på pengar uppges utgöra ett hinder för att kunna påverka måltidssituationen. Skolmåltidspersonalen kan inte påverka huvudkomponenten men däremot de tillbehör och komponenter som serveras därtill. Kunskaperna anses vara goda för att kunna påverka måltidssituationen, dock finns det önskemål om fortbildning på vissa områden. / Overweight and obesity are among the largest public health issues in Sweden with a high proportion of children and young people living under these conditions. Healthy eating habits are established early in life and the daily school meal plays an important role in the work for creating and sustaining those habits. Factors in the physical environment, such as furnishing, cleaning, decorating, lighting and sound, all affect the students’ experience of their food situation in school. Also the mental environment, including both psychological and social factors like the serving of the school meal, food happiness, the students’ food intake, working clothes for the school restaurant staff and the possibility for further education, are relevant to the meal situation and environment. These factors were studied in this thesis which was carried out on behalf of the Region Halland and which aimed to study the school restaurant staff´s experiences to influence the food situation in school. A qualitative research approach has been applied as the intention was to study the school food staff´s own thoughts and experiences. Interviews were conducted with persons responsible for reception kitchens in Varberg municipality. The results show that school food staff can to some degree influence the school meal environment with means already available to them, although lack of money is considered a barrier to further improve the food situation. The school food staff cannot themselves affect the main component, but the accessories and other components. Knowledge among the staff is considered good enough to influencing the meal situation. However, there are requests for more in-service training and further education in certain areas.

Inledning: Övervikt och fetma hos barn blir allt vanligare i Sverige. Ämnet har en stark folkhälsopolitisk anknytning eftersom över 300 000 barn beräknas lida av övervikt och fetma, vilket kan bidra till stora kostnader för samhället och en sämre hälsa för barnen. Orsakerna till ökningen kan därför vara viktiga att belysa. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att förstå och belysa orsaker till ökningen av övervikt och fetma bland barn under 18 års ålder i Sverige. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL där tio vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Sömn, socioekonomisk status, sjukdom, kost, fysisk aktivitet och psykisk ohälsa är orsaker som bidragit till ökningen av övervikt och fetma hos barn i Sverige. Diskussion: Orsaker när det gäller övervikt och fetma hos barn i Sverige är svårt att fastställa och litteraturöversikten visar på ett flertal sammanhängande faktorer. Genom att ämnet är komplext och utbrett kräver det omfattande åtgärder för att bearbetas. / Introduction: Overweight and obesity among children in Sweden is becoming more frequent. In Sweden over 300 000 children is believed to be overweight or obese and the subject is therefore a public health problem. Overweight and obesity can cause large costs for the society and deteriorating health for the children. Purpose: The purpose of this literature review was to understand and highlight the causes for increased overweight and obesity among children under the age of 18 in Sweden. Method: The literature review was performed by using searches in the databases PubMed and CINAHL in which ten scientific articles were chosen. Result: Sleep, socioeconomic status, illness, diet, physical activity and mental illness are all reasons that have contributed to the increased overweight and obesity among children in Sweden. Discussion: The causes regarding overweight and obesity among swedish children is hard to determine, this literature review shows some reasons that in many cases are connected. The subject is complex and requires large-scale actions to deal with.

Inledning: Övervikt och fetma bland barn har de senaste 30 åren ökat över hela världen. Att barn utvecklar övervikt eller fetma har inte bara att göra med deras livsstil utan bakomliggande orsaker kan kopplas till föräldrars socioekonomiska status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för utbildning, yrkesnivå och inkomst. Syftet med denna uppsats var att kartlägga associationen mellan socioekonomiska faktorer och övervikt/fetma bland barn mellan 0 – 12 år gamla. Metod: Tio vetenskapliga artiklar valdes ut för denna litteraturöversikt. Ur dessa artiklar utkristalliserades fem olika teman som litteraturöversikten baserades på. Resultat: Studien visade att det finns ett samband mellan SES och övervikt/fetma hos barn. Föräldrars utbildningsnivå, moderns vikt och tillgång till fysisk aktivitet och även Tv-vanor kan kopplas till SES som anses som riskfaktorer gällande övervikt/fetma. Diskussion: Resultaten från artiklarna visar att förekomsten av samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga determinanter påverkar livsstil. Samhällets beslutsfattare har ett ansvar att underlätta individers beslutsprocesser kring hälsosamma val, då är det viktigt att samhällets olika aktörer är inblandade i den övergripande strävan att främja hälsan. / Introduction: Overweight and obesity among children have increased worldwide over the last 30 years. The fact that children develop overweight and obesity isn’t only related to lifestyle, but an underlying cause can be linked to parents’ socioeconomic status, SES (Folkhälsomyndigheten, 2017). SES can be described as a collective term for educational and occupational level as well as income. The purpose of this thesis was to map the relationship between socioeconomic factors and overweight/obesity among children between 0 – 12 years old. Method: Ten scientific articles were selected for this literature review. From these articles, five themes emerged which outlined the base for this literature review. Results: The studies showed that a connection between SES and overweight/obesity in children exists. The parents’ educational level, the weight of the mother, access to physical activity and also TV viewing habits can be linked to SES and considered as risk factors for overweight and obesity. Discussion: The results from the articles show that the existence of societal, economic and environmental determinants affect lifestyle. Society’s decision makers have a responsibility to facilitate individuals’ decision-making processes regarding health choices, therefore it’s important that society’s various actors are involved in the overall endeavor to promote health.